torsdag, augusti 18, 2005

Semester! Och pausmusik...

Det är dags med lite välbehövlig ledighet och semester och en tripp hem till Sverige. Det ska bli så roligt att träffa familjen, släkt och vänner igen. Och Sverige kommer alltid vara hemma, eller hemma hemma. Det är nästan som i början på 'Green green grass of home' när man kommer tillbaks. Ingenting verkar ha förändrats på orten där man kom ifrån och alla välkomnar en tillbaks.

Bloggen tar en paus med lite pausmusik. En av mina absoluta musikfavoriter är Bob Dylan och på BobDylan.com kan man hitta en mängd livespelningar av låtar, t.ex låten 'Sing me back home' (ursprungligen av Merle Haggard vad jag vet).
Ett tips är att gamla Dylan-låtar som tidigare funnits upplagda på bobdylan.com kan fortfarande lyssnas på genom att gå till denna sida där länkarna till tidigare livesånger sparats. Jag rekommenderar exempelvis följande framträdanden: 'Visions of Johanna' klipp utlagt Maj 1999, 'Song to Woody' från Mars 2000, 'Little Moses' från december 1998 och Percy's Song utlagt Januari 1998 (från 63 dock).
Via NPR går det att lyssna på hela 'Like a rolling stone.' på nätet. Vidare har Yahoos Launchcast en radiostation med Dylanlåtar och relaterade artister.

Jag tar dock min semester med en lite annorlunda låt: Johnny Cashs 'I walk the line' på tyska via radiostationen NPR

onsdag, augusti 17, 2005

Videotips för intresserade av Iran, Nordkorea, Irak och terrorism

Tv-kanalen CSpan visade igår en riktigt intressant paneldiskussion angående hur USA borde hantera Nordkorea, Iran, Irak, Pakistan och hur kampen mot terrorismen bör hanteras.
Deltagare var bl a Ted Galen Carpenter, vice president för försvars- och utrikesfrågor vid Cato-institutet, och Alexis Debat, terrorismkonsult till ABCNews och redaktör vid Politique Internationale, och även Ray Takeyh, professor i nationell säkerhet och verksam vid Council on Foreign Relations och David Rivkin, en erfaren internationell jurist.

Frågor som kom upp var t.ex strukturen i Al-Qaida och deras nära samarbete med andra islamiska organisationer, vilka regler som gäller för förhör av fångar och vad som gäller för säkerhetspersonal (men inte soldater) i Irak, vilka positioner det internationella samfundet har för att försvåra för Iran att få kärnvapen och vilka hurvida det är acceptabelt om världen accepterar att Nordkorea och därmed andra länder i området är kärnvapenstater.

Alexis Debat besvara en fråga från en före detta nationell säkerhetsrådgivare under Reagan, Robert McFarlane, angående kohorten som genomgått religiösa skolor (madras) där barn indoktrineras, hur stor den är och om den är ett hot osv. Alexis säger att 1985 fanns där 300 religiösa skolor i Pakistan och nu är det mellan 10000 och 20000. Inte alla dessa producerar extremister. Ibland låter det väl alarmistiskt och nästan overkligt och hysteriskt när Alexis försöker kvantifiera gruppen extremister eller potentiella terrorister. Han säger följande: 'Jag har levt i MellanÖstern och jag vet att det finns tiotusentals om inte hundratusentals som är redo att dö för att döda så många av oss som möjligt.' Ska man verkligen ta en sådan siffra på allvar?? Att han bara lägger ut en sådan siffra med välinformerad publik gör att jag antar att han tycker den informationen inte är särskild kontroversiell.

tisdag, augusti 16, 2005

Utvecklingen i Gaza

Israel tar nu i dagarna ensidigt hem sina bosättare från Gaza, ett steg som de flesta i Israel accepterar eller ser som nödvändigt och bra men vad jag förstått men kluvna känslor då det uppkommer en situation då israeler står mot israeler. Vidare finns det en oro för att åtgärden inte ska ses som frivillig utan som en eftergift till terror. De som motsätter sig att bosättningarna på Gaza upphör är färre men har desto starkare åsikter om att det är fel. Sharon och ledningen i Israel som genomför detta gör onekligen ett modigt drag i vägen mot fred men av svenska regeringen kommer inga ord som indikerar någon medkänsla med Israel och folket där. Jag skäms som svensk för deras debattartikel i DN där de inte ger Sharon eller Israel något erkännande utan bara mal på om att nu måste Israel fortsätta på Västbanken, pratar om Israels fortsatta anvarsuppgifter för palestinierna, hur palestinska familjer splittras och blir fattiga. Detta under denna tid då Israel ger palestinierna den bit av Gaza som de krävt sedan länge då alla som bryr sig om palestiniernas öde borde vara glada och ha en mer positiv attityd mot Israel. Israels ambassadör i Sverige skrev ett svar i DN:

Medan EU-rådet i sitt uttalande i juli månad erkände och berömde premiärminister Sharons mod, gjorde de två ministrarna det inte. I stället förhåller sig Freivalds och Jämtin enbart kritiska till Israel. I stället för att gratulera Israel inför detta steg, förhåller sig ministrarna förmanande.

"Måste" förekommer inte mindre än sex gånger, varav det är Israel som "måste" göra fler eftergifter fem gånger. Baserat på artikeln är det lätt att tro att Israel agerar i ett vakuum och att det över huvud taget inte finns någon motpart med faktiska skyldigheter. Det nämns inga "måsten" för palestinierna.

Stämningen i artikeln är distanserad utan medkänsla med befolkningen som nu rycks upp från sina hem, utan medkänsla för landet som genomgår processen och den svåra splittring den skapar. Bara en rutinformulering av principer och förändringar som rekommenderas Israel.

Även Israel behöver uppmuntran ty även en stark och till synes ståndaktig familjemedlem behöver ett värmande ord emellanåt, om det så bara är i uppmuntrande syfte. När Israel i morgon påbörjar tillbakadragandet, avslutas därmed 38 års närvaro i området.


Jag väntar nu på en ny debattartikel från Freivalds i samma distanserade stil om vad palestinierna måste göra för att Gaza ska bli en fredlig och framgångsrik plats att leva i. Men det blir nog en väntan förgäves. Det är tur att Freivalds inte har någon större betydelse i utrikespolitiken i världen men det är symptomatiskt att Israel inte kan få lite beröm och uppmuntrande ord när de gör något som är positivt för sina grannar, samtidigt som det är en prövande tid för egna folket.

Cspan har en videointervju från igår med Israels ambassadör i USA här (43 minuter). Video med Israels ambassadör till FN vid en presskonferens idag finns här (41 minuter). Uttåget ur Gaza beskrivs som historiskt, modigt, smärtsamt och farligt beslut på samma gång av FN-ambassadören. Ju mer jag lyssnar ju mer irriterad blir jag på Freivalds och Jämtins förmanande och känslokalla ord vid ett sådant här tillfälle.

söndag, augusti 14, 2005

Det största muslimska förbundet i England anklagar BBC för att ha 'pro-Israel agenda'

Man upphör aldrig att förvånas. Dagens Observer/Guardian har idag en samling artiklar som är både underhållande, störande och upprörande på samma gång. Den första artikeln handlar om hur Englands mäktigaste muslimska råd inte är så moderata som de vill framstå:

Det muslimska rådet i Storbritannien är officiellt det moderata ansiktet av Islam. Dess uttalanden om fördömmanden av Londonbombningarna har välkomnats av regeringen som modellsvar för stora massan muslimer. [...] Det muslimska ledarskapet i det muslimska rådet i Storbritannien och några av dess undergrupper representerar långt ifrån mer progressiva traditioner inom islam, utan istället sympatiserar och har kopplingar till konservativa islamistiska rörelser i den muslimska världen och speciellt Pakistans Jamaat-i-Islami, ett radikalt parti i Pakistan med mål att etablera en islamisk stat i Pakistan med sharialag.


BBCs program Panorama som har undersökt organisationer som representerar muslimer i England och tros vara kritisk till flera undergrupper under det muslimska rådet i Storbrittanien, i allmänhet kopplingar till extremistisk islamisk ideologi men specifikt bojkott av minnesdag för judeutrotning, för att skicka representanter till Hamasledares begravning och ställningstagande till palestinska självmordsbombare. Som ett svar på denna granskning har muslimska rådet skrivet ett brev till BBC med kommentaren:

Det verkar som om Panorama är mer intresserade att få igenom sin pro-Israel-agenda än att utvärdera arbetet av muslimska organisationer i England.


BBC pro-Israel? Inte det som de är kända för direkt. Alla organisationer får vara beredda att bli kritiserade och undersökta av journalister och då duger det inte med bortförklaringar som det muslimska rådet kommer med. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser såna kommentarer. Nu väntar jag bara på ett snyftreportage från Esbati och company som tycker det Panoramareportaget är ett symptom på en större hetsjakt mot muslimer. Att vara kritisk mot muslimska ledare och organisationer med extremistiska kopplingar är ett hälsotecken och underlättar för mer moderata muslimer att göra sin röst hörda.

Observer har en kommentar i att definiera individer främst baserat på religionen. Det duger inte längre att förklara vissa imamers attityd till samma möjligheter och rättigheter för män och kvinnor som en konsekvens av religionen och sedan vara nöjda. Tolerans och respekt för andras tro riskerar också att bli en sorts kulturell relativism där vi accepterar saker av personer födda i andra kulturer vi aldrig skulle acceptera av andra. Observer ger ett exempel på uttalanden angående feminism och kvinnors möjligheter från en imam. Nu säger jag inte att alla eller majoriteten av muslimer skulle ha den attityden men jag förespråkar endast att vi inte snällt accepterar att så säger religionen och då kan muslimska kvinnor göra annat än att följa detta. Mycket beror ju på hur religiösa texter tolkas.

Samma sorts problem finns säkert i Sverige också. Här är en intervju med ordföranden i Svenska Islamiska samfundet. Stämmer det att denne imam har sagt t.ex för otrohet är dödsstraff genom stening straffet och att kvinnor inte får besöka sina väninnor om hennes man säger nej mm är det helt otroligt. Accepterar vi att en sådan person är representant för islam i Sverige tycker jag inte att vi visar respekt mot islam eller underlättar för de mer progressiva krafterna inom religionen. Att be om lov av sin man eller fru innan man får träffa sina vänner är stenåldersvärderingar tycker jag.
Uppdatering: Jag ser att Erixon har ett inlägg som behandlar en av Observers artiklar med. Han skriver vad jag finner mycket provocerande:

Men frågan är om det finns organiserade moderata muslimer. Det finns mycket skärpta muslimer som ser och erkänner problemen med islam, men de har mer karaktären av enskilda dissidenter, liknande dem i gamla Sovjet, eller är sekulära muslimer som inte är organiserade. Bland troende och organiserade muslimer tycks ingen tydlig gräns mot fundamentalism och extremism finnas.


Så illa vill jag inte tro det är. Men jag blir misstänksam när jag läser om ledande muslimska organisationers ledare som uttrycker sympati för personer som förspråkar sharialagar och eller ledare som tar upp stening som ett straff för otrohet. Som Erixon skriver hade ledaren för muslimska rådet i Storbritannien sagt efter dödsdomen mot Rushdie att 'döden kanske är enkelt' för honom. Helt sanslöst uttalande egentligen. Det är på tiden att media vaknar till och tar upp den sortens uttalanden av ledande företrädare till ytan. Tänk bara vad snabba media är med att ta upp uttalanden som kristna gör. Tänk om en biskop i Sverige hade argumenterat för att en person som förelämpat kristendomen eller Jesus borde dödas eller att döden varit för enkelt. Vilket ramaskri det hade blivit, med rätta.

lördag, augusti 13, 2005

Göran Persson om terrorismen

Bloggaren Soilander har transkriberat Göran Perssons tal i Björkvik där han talar om behovet av att bekämpa terrorismen och att samarbeta med andra länder. Mycket intressant tyckte i alla fall jag. Såhär skriver t.ex Persson:
Det är märkligt med dessa terrordåd. På något sätt känns de som overkliga och på något sätt känns det som det där kan inte drabba oss, men det är ju en insikt vi måste ta till oss att det kan också hända i vårt land. [...] Vanliga människor är på väg till jobbet. Slits sönder, lemlästas näst intill oigenkännlighet. Helt ovetande om sitt öde. Enbart för att skapa skräck. Enbart för att skapa osäkerhet. Rädsla. Enbart för att sluta öppna samhället.
[...] Så terrorismen måste bekämpas. Tillhör det kommande arbetsåret en av dem absolut viktigaste arbetsuppgifter. Vi kan inte göra det själva i Sverige. Är det någonstans man märker hur tydligt beroende man är av andra så är det här.


Även om jag inte delar många av Görans åsikter om diverse inrikespolitiska åtgärder så uppskattar jag hans vilja och offentligt uttryckta ord om att bekämpa terrorismen och inte låtsas om som det inte finns ett problem. Hurvida man vill ha lågt eller högt skattetryck, hurvida man vill ha en extra karensdag eller inte, hur man än vill bekämpa arbetslösheten känns rätt oviktigt i sammanhanget då vi konfronteras med så pass destruktiva och extrema krafter som kom upp i ytan vid attackerna i London.

Artiklar i dagens DN

Det som möter en först i dagens DN är följande rubrik med stora bokstäver längst upp på förstasidan: USA hotar med våld mot Iran. Kollar man inte i artikeln så ser man bara att Bush sagt att han inte utesluter någon möjlighet och han hoppas på en diplomatisk lösning. OSm jag ser det är nyheten en ickenyhet, dvs Bush säger någon som han inte sagt innan. Vad jag kan se är detta ingen större nyhet i andra tidningar och nyhetsförmedlare som WashingtonPost, New York Times, BBC eller t.ex CNN. Jag kan bara undra vad det är som gör att DN är så snabba att ha en sådan rubrik på förstaplats. ÄR det för att utmåla Bush och USA som våldsfixade och för att få det är en kamp mellan USA och Iran som pågår i första hand och inte i allas intresse att inte låta en en terroriststödjande nation som Iran få kärnvapen.

Den andra artikeln jag skummade igenom på morgonen var 'Militant islamism utgör den tredje totalitarismen'. Hon skriver bl a:

Temat är tabubelagt. Men med tanke på den intolerans som utgår från islamismen är varje form av tolerans visavi militanta islamister ansvarslös,


Tabuet i mån det finns kommer väl ifrån att man inte vill kritisera islam när så många i världen har den religionen. Men att visa respekt för tolkningar av heliga skrifter för att vara politiskt korrekt oavsett vad tolkningarna är inte rimligt. Som jag ser det är det att visa respekt för islam genom att inte acceptera extremister som religionens förespråkare.

Sveriges feminismdebatt blir nyheter i USA

Radiokanalen NPR rapporterade igår om diskussionen om feminism i Sverige. Lite underhållande att höra att detta når andra sidan Atlanten. Det är väl bra att folk arbetar för att minska på diskriminering och lika rättigheter och skyldigheter och bättra på kvinnors villkor men ibland tycker att går för långt när det ska krävas att viss procentandel av styrelserna ska bestå av kvinnor och all övrig form av kvotering baserat på kön. Den person som anses mest lämplig, kunnig och med mest relevant erfarenhet borde vara mer naturlig att välja eller anställa, oavsett kön.

torsdag, augusti 11, 2005

Vad har Irak med Kulturdelen att göra?

I dagens DN skriver Andreas Malm om situationen och 'motståndet' i Irak. För det första kan jag inte förstå varför kulturdelen ska handla om utrikespolitik. Det ska väl vara lite recensioner av teaterföreställningar, böcker och filmer föreställer jag mig.

Andra har tidigare kommenterat hans andra inlägg, t.ex 'Kommenterat'. Tidigare i år ett par månader efter det irakiska valet där folk röstade trots hot om våld så talade Andreas Malm på en manifestation i Malmö under parollen 'Usa-alliansen ut ur Itak! Stöd irakiernas motståndskamp.'.

Dagens 'kultur'-kommentar är egentligen ett ursäktande av irakiskt våld mot amerikanska soldater, motiverat med den svåra situationen i landet med vägspärrar och civila irakiska dödsoffer. Andreas hämtar inspiration från en artikel i Mother Jones där några anonyma läkare beskriver att 1-2 civila dödas per dag av USA i Falluja. Civila rapporteras i artikeln i DN och i Mother Jones som otvetydiga men jag skulle gärna se få sådana uppgifter bekräftade. Det är ju känt att t.ex reportrar från Newsweek varit mycket kritiska till rapporteringen av civila dödsoffer som skylls på USA. Delvis är just problemet vad som kommer in under benämningen 'civil' till sjukhusen när just terrorister och övriga som bekämpar amerikanska soldater och irakiska representanter inte har någon uniform utan ser ut som just civila, i strid med alla konventioner. Om just situationen i Falluja har hävdar Newsweek att just sjukhuset var ett 'motståndets fästen' och att talesmännen spred propaganda för 'motståndet'. Enligt Newsweek insisterade sjukhuset i Falluja på att varenda en de behandlat under stridigheterna i Falluja i November 2004 var civil, något som borde få en att vara lite försiktig med tolkningar nu med. När sjukhuset insisterade på 900 döda i Falluja skickade Newsweek dit mellanhänder som skulle fotografera varje ny gravsten och kom upp 40 st. Även om de inte kunde säga att gravplatsen där de varit var den den enda så hade de svårt att tro på sjukhusets 900-siffra eller IBCs 600.
Såhär låter det i Anderas Malms artikel för att ursäkta våldet:

Är det då konstigt att irakier jublar när en militärkonvoj sätts i lågor av en mina och 14 marinkårssoldater dödas? Är det något att förvånas över att landet har fått en ny nationalhjälte i "Juba", den mytomspunne krypskytt som rör sig över Bagdads tak i natten och när de amerikanska soldaterna minst anar det sänder ut sitt signalement: en enda kula, i huvudet? Är det verkligen - som för den amerikanska arméledningen - något gåtfullt att det irakiska motståndet fortsätter att växa.


Vet vi att motståndet växer? Källa? Brookings Iraq Index rapporterar om mindre än 20000 i Juli och den siffran är ungefär den samma sedan ett år tillbaks. Hurvida vi ska bli förvånade om någon dödas är egentligen fel fråga. Är det rätt att irakierna gör motstånd mot amerikanerna är bättre. Med tanke på att det inte är en ockupation längre och irakierna kan be amerikanerna att lämna landet när de vill och att vidare FNs säkerhetsråd också i Juni förra året bekräftade att ockupationen är slut så kan jag inte se att attacker mot amerikanska soldater kan vara berättigade.

Uppdatering: Jag ser att Soilander kommenterar exakt samma artikel som jag under rubriken 'Spottkoppen DN-Kultur'. Det är bara att konstatera att jag var för snäll mot Andreas Malm och DN i mitt inlägg...

Iran ett steg närmare anrikning av uran

Iran kvar på konfrontationskurs. Så lyder rubriken i tyska Der Spiegel efter Irans senaste steg, det att mot EUs och USAs vilja bryta IAEAs förseglingar på sin anrikninganläggning i Isfahan. Det har diskuterats livligt på amerikansk TV. CNN rapporterade om Irans IAEA-representants uttalanden om oljepriser och irak som uppfattades i alla fall här som förtäckta hot.

Jag har lyssnat på ett antal analyser och diskussioner om Irans senaste steg. Ken Pollack, vid tankesmedjan Brookings, analyserade situationen på NPR idag. Ken Pollack påpekar att Iran har ljugit om sina program och misslett IAEA men än så länge inte gjort något som faktiskt strider mot icke-spridningsavtalet och därmed är det inte troligt att säkerhetsrådet får frågan av IAEA utan i så fall möjligtvis att EU3 eller USA försöker dra upp Iran där. Ken Pollack säger att Iran spelar ett spel med EU3, dvs Tyskland, England och Frankrike, om vem som ger efter först. Frågan är nu om EU3 börjar hota Iran med prat om sanktioner för att sätta mer press på Iran. NPRs Talk of the Nation har idag också en diskussion om Iran där inbjudna gäster är både undersökande journalist, professor i internationella relationer, IAEAs talesman och ytterligare en utrikesexpert på en Londontidning. Jag kom själv bara halvvägs genom programmet men IAEA-personen verkar i alla fall vilja tona ner motsättningarna medan London Times deltagare beskriver den senaste utvecklingen som ett slag i ansiktet på EU och säger att Irans strategi verkar ha misslyckats. De trodde att de kunde splittra EU och USA i denna fråga sedan EU traditionellt varit mer återhållsam med hård politik och trodde att de kunde få EU3 att se det från Irans synvilkel. Men USA har endast varit i bakgrunden här och lämnat förhandlingarna åt EU och stött EU politiskt och tillbaks har EU sagt att de precis samma angreppssätt som amerikanerna och är villiga, om inget annat fungerar till sist, att dra saken inför säkerhetsrådet.

The Economist har också en artikel om Iranutvecklingen idag. De sammanfattar situationen som de ser den med 'Ingen appetit för morötter och ingen rädsla för en piska' och ställer frågan om det är dags med mer aggressiva åtgärder men besvarar själv inte sin fråga utan ställer sig undrande.

Carl Bildt har 2 nya inlägg om just Iransituationen:
här och här. Bildt tycker att den bästa vägen just nu är fortsatta förhandlingar och dialog och inte nödvändigtvis dra frågan inför säkerhetsrådet för att få sanktioner. Ideer om militära åtgärder verkar ingen heller tala om med tanke på att USA just nu har fullt upp i Irak. Dock diskuterades frågan kortvarigt på amerikansk tv hurvida det skulle vara möjligt med bombningar mot reaktorer men det sågs inte som något vidare attraktivt. Något som också var lite intressant var ett nyhetsankare som kategoriserade Iran som 'en uppenbar terroriststat', något som jag har svårt att tänka mig svenska nyhetsuppläsare säga.

onsdag, augusti 10, 2005

Britternas atityder till multikultur, integration och antiterroråtgärder

BBC presenterade idag sin opinionsundersökning avseende britternas och brittiska muslimers attityder till multikultur, krav som kan ställas på immigranter, till antiterroråtgärder. 62% av britterna säger att multikultur gör Storbritannien bättre. Läs vidare analyser av just stödet för multikulturen, och hur diffust själva ordet är, här. 58% av britterna säger sig hålla med påståendet om att de som kommer till Storbritannien ska ta efter brittiska traditioner och värden. Motsvarande siffra för de 200 muslimer som utfrågades var 28%. Den andra möjliga kategorin var 'folk som kommer för att leva i Storbritannien borde vara fri att leva efter egna värden och traditioner'.

Jag själv känner mig dragen åt båda hållen men tycker första påståendet är för kategoriskt och tänker på min situation i USA. Jag måste självklart anpassa mig till amerikanska samhället i meningen att jag rättar mig efter de lagar och regler som finns här och lära mig språket och hur samhället fungerar men jag vill samtidigt hålla kvar min svenska traditioner lite grann. I själv verket känns de traditioner mer angelägna nu än när jag bodde i Sverige. Jag har firat både fjärde juli och thanksgiving och andra helger och det har varit trevligt men samtidigt släpper man inte så lätt sina gamla traditioner och det är det ingen som begär heller. Jag kan tänka mig att eftersom USA är uppbyggt av immigranter så finns det inte lika starkt socialt tryck på att överge sina gamla värderingar och traditioner här men det är bara spekulation. Muslimernas lägre siffra 28% är kanske en reflektion av hur viktigt man tycker det är behålla sina egna traditioner i ett nytt land, därmed inte sagt att man inte tar till sig nya. Men sen kom jag att tänka på att ta till sig traditioner kan vara så mycket mer än hur man firar högtider. Det kan vara allt från vilken mat som man äter, vad man har på sig till hur man hälsar på varandra. Övergången mellan svenskt och amerikanskt är enkelt i den bemärkelsen...

Lite om attityderna till antiterroråtgärder så:
- Deportera eller utestänga utländska medborgare som uppmuntrar till terrorism: 91% (74% av muslimer tillfrågade)
- Göra inskränkningar i yttrandefriheten för att stoppa spridningen av radikala islamiska åsikter: 52% (40%)

Personligen ser jag inte det som en rättighet för en utländsk medborgare att kunna fortsätta uppmana till våld och terror när man befinner sig som en utländsk medborgare i ett land. För extrema fall kan jag tänka mig deportationer men inte om det kommer vara inriktat på den lilla människan som kanske då och då vräker ur sig saker som den inte kan riktigt stå för senare. Dock anser jag att landets myndigheter nästa gång man försöker komma in i landet får utnyttja all information de har om en, inklusive diverse offentliga uttalanden man gjort, för att avgöra om man är välkommen tillbaks.

tisdag, augusti 09, 2005

Missledande rubrik: Misstänkt i Londondåd ville "bara skrämmas"

DN skriver idag på förstasidan (med rubriken 'Misstänkt i Londondåd ville bara skrämmas') på nätet att:
"På onsdagen förhörde brittisk polis Osman Hussain i Rom. Hussain, som är misstänkt för bombförsöket i London den 21 juli, hävdar dock att han aldrig hade någon avsikt att döda, utan bara att 'skrämmas'."

Ett troligt scenario är väl att det är försvarstaktiskt utspel. Polischefen i London har en annan uppfattning än terroristen om intentionen att döda enligt BBC men det nämns inte alls i DN-artikeln. Frågan är vems historia man ska sätta mest tilltro till, terroristens eller polischefens...

måndag, augusti 08, 2005

Varför dröjde det så länge?

Sky news rapporterar att extremisten Omar Bakri har flytt England, troligen till Beirut. Omar Bakri har tidigare propagerat att det är förbjudet för muslimer att lämna uppgifter om terrorister som planerar attacker mot England till polisen, särskilt eftersom England inte var muslimskt styrt. Uppenbarligen avskydde han Storbritannien och styrelseformen och man kan undra varför han kom dit till att börja med och varför han inte gav sig av tidigare. Talet om förräderilagar, även om det inte genomförs, verkar ändå ha något gott med sig... :) Generalsekreteraren för muslimska rådet i England tyckte att det kunde vara befogat att fira Omar Bakris flykt från England.
Uppdatering den 8:e Augusti:
BBC rapporterar dock att Omar Bakri planerar komma tillbaks till Storbritannien om några veckor och det kan ju bli intressant att se hur kan kommer mottas... Fortfarande håller han fast vid att han som muslim inte kan ange en person för polisen, om denne person skulle råka säga sig vara muslim.

söndag, augusti 07, 2005

Inte mycket att komma med i sak

Jan Guillou är i farten i dagens Aftonbladet ser jag. Han börjar om att tala om 'folkpartistiska fixeringen vid religion' som han säger sig veta har sin bakgrund delvis i kristen fundamentalism som skulle vara grunden till stöd till Israel. Långsökt och ensidigt. Det finns många skäl att vara sympatisk till Israel där nere. Inte behöver man söka sig långt in i Bibeln för att hitta anledningar till att stödja en demokrati som blivit utsatt får terror under lång tid. Jan ägnar nästan resten av artikeln med att sarkastiskt undra om det inte finns en politisk del i våldet och det kan det visst göra till viss del, även om det inte det på något sätt gör terrorismen mindre allvarligt. Men det har ju endast lite med att göra med om vi ska försöka förebygga extremism och våld i väst. Han anklagar vidare folkpartiet för att ha 'ett syfte att mobilisera utlänningsfientliga röster i nästa val'. Som jag ser det diskuterar inte Jan Guillou i sak utan bara tar upp lämpliga citat och anekdoter här och där och försöker skapa en konspiratorisk bild med dessa.

En annan som har lite samma stil, men som är betydligt effektivare, är Noam Chomsky. Jag har en bok om Chomsky av Milan Rai som hade gott om intressanta observationer som Chomsky gjort i olika sammanhang men när generaliseringarna gjordes utifrån ett litet selektivt datamaterial verkade de konspiratoriska och inte särskilt trovärdiga alls. Jag kollade igenom en video på MIT från i Maj där Chomsky talade om Irak men blev inte särskilt imponerad eller omvänd. Han är logisk och lågmäld och talar med gott om referenser och citat från viktiga personer om hur han ser situationen i Irak och USA. Men referenserna och citaten är såklart selektiva och inte sällan missledande när man studerar dem i mer detalj. Exempel på vad som sägs är t.ex att USA inte är en demokrati därför att väljarnas positioner inte reflekteras i regeringens policys, att USA inte ville ha en demokrati när Arafat var vid makten (och stödde sig härmed på en reporter i New York Times), och att 95% av irakierna trodde att USA var i Irak för oljan. Samtidigt sa enligt en opinionsundersökning av OxfordResearch ett år efter invasionen följande: Från dagens perspektiv, var det rätt eller fel att USAledda koalitionsstyrkor invaderade Irak i Mars 2003: Rätt 55.2% och 'Bortsett från om det var rätt eller fel, tyckte du att USAledda koalitionsstyrkorna befriade Irak?': 50.2%.

Några videotips via Cspan.org

  • En intressant diskussion angående utrikespolitiken mot Pakistan, Afganistan och Saudiarabien och deras inställning mot terrorism från den andra Augusti. Klistra in länken under File/open i Realplayer. (Vet inte varför det inte bara funkar att klicka på länken... ). Diskussion är ordnad av 9/11-kommissionen och medverkar gör t.ex en före detta assisterande utrikesminister för europeiska och euroasiska affärer och även Dennis Ross, som varit speciellt MellanÖstern-sändebud. T.ex diskuteras hurvida vad som är mest effektiv kritik mot regimerna, ute i den offentliga sfären eller mer privat och hemligt. Ett problem är att offentlig kritik mot regimer kan leda till trots och motsatt reaktion från de man tänkt sig.
  • En diskussion om läkares, psykiaters och psykologers roll i förhör i terrorismåldern och hurvida fångars kända fobier osv kan användas vid förhör. (länken). Fall tas upp från Kuba och från Irak och Afganistan.
  • En paneldiskussion från den 4:e Augusti om kvinnors rättigheter i en ny irakisk diskussion (länken). Deltagande är en representant för amerikanska islamiska kongressen och en person från kvinnoalliansen för ett demokratiskt Irak. En viss fruktan finns för att kvinnor i Irak riskerar att förlora status och rättigheter om det är så att inga lagar får stiftas som uppfattas motsäga islam. Speciellt gäller det möjligheter för kvinnor att resa ensamma, att kunna arbeta utan tillstånd av maken, rätten att ärva osv. Personen från amerikanska islamiska kongressen (och exilirakiern) intervjuas också på NPR den 5:e Augusti och får en viktig fråga. Men om det är så att en majoritet av irakierna vill att islam och sharia-lagar ska vara det vägledande, ska de inte få som de vill då? Hon svarar att sharia-lagarna i sig är inte problemet men att det borde vara upp till var och en att bestämma om det vill praktisera dem eller inte. LouiseP har tidigare också diskuterat hurvida kvinnors situation riskeras att försämras med den nya föreslagna konstitutionen. Än så länge är väl texten i författningen inte satt i sten och det är inte heller klart hurvida de skrivelser som finns i författningen om islams roll vid stiftande om lagar kommer att tolkas av lagstiftare som bostavligt eller snarare istället inspirerat från islam.
  • En intervju med Asra Nomani om hennes kamp som amerikansk muslim för islams själ. Hon har varit reporter för Wall Street Journal och skrivit för Washingtonpost och varit kontroversiell när hon bett tillsammans med män i sin lokala moske, något som väckt stor uppståndelse. NPR har ett radioinslag där Asra Nomani medverkar och andra muslimska kvinnor diskuterar henne. Vissa kvinnor tycker att Asra medverkar till ytterligare ge islam dåligt rykte och föredrar en försonligare väg mot mer jämlikhet mellan könen. En större diskussion om islam i Amerika på NPR finns här.

lördag, augusti 06, 2005

Antingen nationell säkerhet eller mänskliga fri- och rättigheter?

På Blairs tidigare presskonferens idag sa han att:

"Jag tycker inte vi ska tillåta oss att låta oss bli förda in en debatt där vi säger att när vi beskyddar vår nationella säkerhet så blir våra mänskliga fri- och rättigheter drabbade negativt. Artikel 2 i Europakonventionen är rätten till liv. Europakonventionen erkänner explicit att vi måste skydda landets medborgare och deras rätt till att vara fria från attacker och från terrorism. Det är inte så mycket att vi sätter den nationella säkerheten före mänskliga fri- och rättigheter. Tvärtom är det en balans om rätten för en person att säga eller göra vad han/hon vill och rätten för andra människor att inte bli attackerade och kunna leva utan fruktan. Det är en balans som måste finnas i varje situation då vi debatterar rättigheter. Och jag har aldrig accepterat att det är en konfrontation mellan konceptet mänskliga fri- och rättigheter och konceptet att skydda sina medborgare från terrorism. Det finns en rättighet att inte bli drabbad av terrorism och också en yttrandefrihet men med yttrandefriheten följer ett ansvar och en del av ansvaret är att inte gå och uppvigla människor som i sin tur påverkar rättigheterna för alla hederliga människor."


Blair tänker rätt tycker jag. Det måste finnas en balans mellan mänskliga fri- och rättigheter och säkerhet och trygghet. Visst, det kan få finnas hur stor yttrandefrihet som helst men om den systematiskt används för att uppmuntra till och glorifiera massmord är det hög tid att försöka få en bättre balans.

fredag, augusti 05, 2005

Reaktioner på Blairs tal

Här är lite information om reaktionerna efter Blairs presskonferens angående antiterrorförslag tidigare idag. Via BBC ser jag några reaktioner:

Shami Chakrabarti, ledaren av människorättsorganisation, kritiserar främst två punkter. Den ena punkter har att göra med kriminaliseringen av legitimeringen och glofifiering av terrorism vilket han anser farlig och kontraproduktiv. Blair fick en fråga hurvida media som visar Al-Qaida-filmer på TV indirekt kan stödja terrorism. Han svarade att media inte förmedlar video som de inte för att hetsa om våld och att lagen måste dras så noggrant och hänsivade till sunt förnuft. Vidare svarade Blair att han tyckte att en person som kom utifrån och i England började prata om hur självmordsbombningar är bra har inget i England att göra. På den punkten håller jag med. Och lagen måste självklart som Blair säger formuleras på ett noggrant sätt så att yttrandefriheten inte förloras för mycket men där man ändå kan komma åt hetsare och extremister. Den andra punkten som Shami hade var utvisningen av personer till ställen där det förekommer tortyr. Här försöker England förhandla med staterna i frågan och få försäkran från dem om att de inte dödas eller torteras. Vi får se hur en lag blir. Kanske går det innan deportation i fall där det finns risk för hemska handlingar mot en sådan person i hemlandet i första hand ge den som ska deporteras en varning för sitt beteende och fortsätter denne så har han sig själv att skylla.

David Davis, Tories 'skugg'-inrikesminister, håller i stort med Blair och påpekar att när det gäller 'oacceptabla beteenden' så är det viktigt att relevanta organisationer konsulteras. Jag vet inte exakt vad han menar med det. Jag antar att det gäller förespråkande av självmordsattacker osv.

Generalsekreteraren i det brittisk-muslimska rådet är negativ till förbudet av hizb-ut-tahrir och säger att om de gjort något olagligt så borde de åtalas och inte drivas under jord. Hurvida organisation är tillräckligt extrem för att förbjudas vet jag egentligen inte. Samme generalsektreterare säger att eventuellt förbud mot att uttrycka stöd för de som lever under brutal militär ockupation vore helt oacceptabelt. Det beror väl på hur man uttrycker sitt stöd. Är det med att börja propagera för att ockuperade har rätt att börja attackera civila i London eller t.ex börja hävda att irakierna borde attackera brittiska soldater så är det ett problem. Och är man inte brittisk medborgare då tycker jag det är rätt om man inte får bli medborgare om det uppdagas. Likadant så tycker jag det vore rätt av den amerikanska myndigheterna att inte ge mig medborgarskap om jag börjar propagera för att irakierna ska ge sig på amerikanska soldater eller börja med terror här.

Liberaldemokraternas ledare är kritisk till många av de föreslagna åtgärderna men säger sig vilja reservera slutomdömet till de sett detaljerna. En sak han dock verkar gå med på är att porta eller deportera personer med utländska pass som uppviglar från England.

Eric Metcalfe, ytterligare en människorättsaktivist, säger att England aldrig kan lita på att garantier från länder som står för tortyr och där han ju en viss poäng. På något sätt handlar det dock om var man lägger ansvaret, på England eller den som hetsat till våld mot England eller självmordsbombningar mot England.

Omar Farooq, ledaren av islamiska förbundet i England, välkomnar aktionen men är skeptisk till bannlysningen av Hizb ut Tahrir, som istället för att marginaliseras riskerar få mer populäritet. Jag vet som sagt inte tillräckligt om organisation för att veta om den borde bannlysas eller ej.

Extremisten Omar Bakri säger att det är ok om lagen gäller från och med nu men att det vore fel att ta påståenden från år tillbaks och använda dem som skäl för avvisning. Det är en intressant fråga. Vid bedömningen hurvida en person kan få uppehållstillstånd eller medborgarskap tycker jag det är logiskt att ta in all information som man har tillgänglig för att bedöma hurvida en person ska beviljas. Hurvida en person med utländska pass ska deporteras för något de sagt enbart innan denna lag är mer tveksamt. Det går t.ex inte stifta lagar som dömer någon för ett brott som var begånget före lagen var stiftad vad jag vet. Å andra sidan är det svårt att försvara att utländska personer ska få stanna i ett nytt land om de konsistent propagerat för våld mot deras nya lands befolkning.

Ken Livingstone, som själv flörtar med extremister, tycker det är rätt att bannlysa organisationer som stödjer terrorattacker (som Hizbollah, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad också då?). Vidare stödjer han åtgärder mot de som hetsar med våld pga av ras eller religion. Ärligt talat tar jag inte på stort allvar vad han säger.

Reaktioner från 'vanliga' människor på BBC verkar mest stödja de föreslagna åtgärderna. Å andra sidan kanske de skriver som mest har starka åsikter och inte speglar opinionen.

Blair visar vägen

Idag vaknade jag av en direktsänding på CNN av Blairs presskonferens (se presskonferensen genom CSPANs länk. Klistra in länken i realplayer under open...) angående nya aniterrorlagar. Blair visar än en gång hur vältalig han är och hur mycket sunt förnuft han har. Än en gång visar det att vilka åsikter en person har om skattetryck, hurvida vi ska ha privata eller statliga sjukhus, nivåer på olika sorters socialförsäkringar har mycket lite att göra med vår inställning till dagens extremism och terrorism.

Läs en sammanfattning av nya lagar på 10 Downing streets hemsida. Spelets regler ändras, inte minst när det gäller deportation:
  • Fostrande av hat, förespråkande av våld för att fördjupa en persons tro eller att legitimera sådant våld kommer vara grund för deportation. Förhandlingar med stater pågår för att försäkra sig om att de deporterade inte kommer att torteras osv. Vidare kommer en lista med extrema organisationer, bokaffärer, websiter göras upp och en koppling till denna lista för en person är en varning för inrikesministeriet att kolla upp hurvida denna person är någon som borde deporteras.
  • Det ska bli ett brott att legitimera och glorifiera terrorism
  • Varje person som har varit inblandad i terrorism eller haft något med det att göra kommer automatiskt nekas asyl.
  • Medborgarskapet kan redan idag tas ifrån personer med dubbelt medborgarskap som har fått brittiskt medborgarskap genom invandring. De ska se över reglerna särskilt i samband med extremism.
  • För att bli brittisk medborgare ska man nu närvara vid medborgarskapsceremoni, svära att man är allierad/lojal med sitt nya land (swear allegiance), och har grundläggande kunskaper i det engelska språket.
  • De ska fundera på en ny lag eller befogenhet för att kunna stänga en plats för utövning av religion om platsen används för att sprida extremism. Vidare ska en lista över imamer göras upp tillsammans med muslimska ledare i England över personer som inte ska kunna få predika i Storbritannien.

Mer finns på ovanstående länk. De flesta av dessa regler är egentligen bara sunt förnuft. Har en person varit inblandad i terrorism på ett eller annat sätt ska de inte kunna komma in i västerländska länder. Och vidare, argumenterar man för att det är rätt med terrorism mot det landet man befinner sig genom att ha uppehållstillstånd är det bara naturligt att utvisa de samma. Själv hade jag förväntat mig detta och inte hållit det emot USA om de hade utvisat mig om jag skulle förespråka attacker mot landet, hetsat med våld i kyrkor eller på allmän plats. I likhet med Dick Erixon som också kommenterar Blairs presskonferens så tycker jag det är befriande att höra en politiker verkligen försöka försvåra för framväxande av extremism och terrorism. Både i hemlandet och i världen i stort.

torsdag, augusti 04, 2005

Ge inte inresetillstånd för individer som stödjer självmordsbombningar mot civila

Det kanske låter självklart och ingen större fråga att ta upp. Men i England verkar det blivit en debatterad fråga efter Londonattackerna, specifikt angående att låta shejk Qaradawi komma in i landet. Denne shejk har visserligen fördömt Londonattackerna, uppmuntrar till viss del arabisk reform och demokrati men stödjer starkt självmordsbombningar mot Israel, även mot civila. Se t.ex hans uttalanden på
BBC Newsnight.
Såhär resonerar Londons borgmästare Livingstone i the Guardian (selektivt utdrag):
Tänk på vilka konsekvenser en utestängning av Qaradawi skulle få för relationerna med den Muslimska befolkningen.[...] Det är omöjligt att att säga att de brittiska muslimerna ska behandlas med respekt men deras mest eminenta/framstående representanter måste utestängas.


Jag tycker att det felaktigt att beskriva att shejken som 'eminent', något som kan försvaga mer liberala muslimers argument och strävan att förändra sin religions predikningar och tolkningar angående t.ex terrorism. Genom att ange att vi i väst ser sådana som Qaradawi som en av islams främsta uttolkare och ledare så tycker jag faktiskt att det är nedvärderande mot religionen som sådan. Vi kan väl inte tro att det är religionen som sådan som rättfärdigar självmordsbombingar mot civila utan det är snarare vrickade tolkningar av de muslimska skrifterna som är problemet. Så därför är verklig respekt för religionen inte att lyssna på vad som kommer ur ledare som förespråkar våld mot civila utan hellre förlöjliga och motarbeta dessa. Och vid en eventuell visumansökan av en person som stödjer självmordsbombningar mot civila är valet rätt enkelt. Avslag.

onsdag, augusti 03, 2005

En självutnämnd pacifist resonerar....

Erik Wijk som var med och skrev 'Kan man försvara motståndet i Irak' säger sig vara 'närmast pacifist' i en artikel som argumenterar för att inte sätta gränser för acceptabelt motstånd i Irak:
" Ska vi sätta gränser för vilken typ av motstånd vi kan acceptera blir det problem - åtminstone på parollnivå"

Ännu märkligare blir det i det uppföljande debattartikeln då några som kallar sig Irakkommitten i Malmö argumenterar hur 'solidaritetsrörelsen' ska stödja allt motstånd och att vi i Sverige har inte rätt att sätta sig till doms över vilka metoder irakierna väljer i frihetskampen'.

Solidaritet och pacifism ... Det är ord som är fina men man kan tydligen vara solidarisk och vara pacifist och ända hetsa och uppmuntra till våld som leder bara leder till lidande, död och sabotage.

Intressant opinionsundersökning om amerikanernas åsikter angående utrikesfrågor

AFP rapporterar idag om en opinionsundersökning (utfrågning i Juni) om amerikaners syn på olika utrikesfrågor. Studien som genomförts av Foreign Affairs Journal och Public Agenda visar lite på lite överraskande resultat som kan ses mer i detalj med början här. Lite punkter:
  • Amerikaner vill mer och mer att den styrande administrationen ska fokusera mer än vad den gör nu på internationella frågor: 38% år 2000 till 51% år 2005 vill det i någon utsträckning
  • 65% tror att omvärlden har en negativ bild av USA medan 15% tror att omvärldens bild är bra. Men det är 40% som tror att USAs utrikespolitik generellt sett är bra medan 49% oroar sig och är besvikna över för många saker.
  • 51% tyckte att när fler och fler länder blir demokratier så blir det färre konflikter och mindre våld i världen men samtidigt säger 58% att en demokrati kan ett land endast bli av sig själv och inte med hjälp av USA. Lite förvånande kan tyckas och sett historiskt finns det ju exempel på att länder blivit demokratier med USAs hjälp. Kanske ska siffrorna tolkas mer som en ovilja att försöka sig på en liknande förändring som den i Irak igen den närmaste tiden.
  • I ett val mellan mer fokus på militära åtgärder eller ekonomiska och diplomatiska åtgärder för att bekämpa terrorism valde hela 64% det sistnämnda alternativet. 56% säger sig också tro att det går att bekämpa terrorism utan att någon gång använda tortyr mot terrorister. Här ska det väl sägas att den amerikanska administrationen inte säger sig använda tortyr men tillåter stresspositioner, avbrott i fångars sömn osv. Däremot har det som bekant kommit rapporter om övergrepp och dödsfall bland fångar som USA har haft hand om. Hurvida de agerat enligt order eller inte är jag inte säker på. Något som också ser dåligt ut här är transport av fångar till regimer som faktiskt tillåter tortyr. En majoritet tror inte att mindre fattigdom minskar antalet attacker, ett ämne som tidigare t.ex Dibbuk och LousieP på frihetspropaganda tagit upp. Vidare säger 62% av amerikanerna att det är fel men ibland nödvändigt att samarbeta med diktaturer för att motarbeta terrorismen. Jag antar att det är länder som Saudiarabien och Pakistan som folk tänker främst på här.
  • Irak hamnar inte oväntat som den viktigaste utrikesfrågan. 82% oroar sig mycket eller något för att Irakinvasionen har lett till för stora förluster i människoliv och 77% oroar sig mycket eller något för att Irak kräver så mycket pengar och uppmärksamhet att andra hot glöms bort.
  • Angående påståendet att USA har gått i krig för snabbt håller 35% helt med, 27% delvis med och 37% inte alls med. De flesta sammanfattar nog detta, som SVT text gör, att 62% tycker att USA gått för snabbt ut i krig och det är ju rätt på sätt och vis. Å andra sidan kunde man också skrivet att 64% håller endast delvis eller inte alls med om att USA gått i ut i krig för snabbt. Så det beror på vilket intryck man vill skapa med statistiken.
  • I rangordning de saker amerikaner tror kan stärka säkerheten i landet: bättre effektivitet i underättelseoperationer, skärpta kontroller för invandring, visa mer respekt för andra länders synpunkter och behov, ge hälsovård till de länder där smittsamma sjukdomar är ett hot, skapa policy för att stödja lika rättigheter och samma utbildningsmöjligheter för kvinnor i de muslimska länderna.

Mycket mer information finns om amerikaners inställning till diverse utrikesfrågor i själva rapporten. Sammanfattningsvis är intrycket jag får att det mycket är Irakinvasionen som återspeglas i opinionen. Folk vill ha hem sina soldater och inte ha en ny militär konfrontation och därmed en ökad satsning på diplomatiska och ekonomiska åtgärder för att bekämpa terrorism. Det ökade fokuset på internationella frågor är inte så märkligt efter 11:e September och inte heller att åtgärderna som föreslås att förstärka säkerheten som t.ex skärpta invandringskontroller och bättre underrättelseoperationer, speciellt inte efter massförstörelsevapenmissen under 2002-2003. Vad 'ökad respekt för andra länders synpunkter och behov' betyder är lite oklart.

tisdag, augusti 02, 2005

Går det här ihop?

Alexandra Pascalidou skriver en märklig kolumn i tidningen Metro idag där hon berättar hur vi förlorar vår frihet för att vissa ska tjäna mer pengar och sälja mer vapen och äga mer olja, hur hon vet att exakt 128000 civila dött i Irak de senaste två åren (vad kommer de siffrorna ifrån) osv. Naturligtvis kommer en svepande kritik även mot USA som är lite intressant:

"I USA tror de på krig. I Europa tror vi på fred. Därför föddes EU."

Så om USA uppmuntrade skapandet av Kol- och Stålunionen och uppmuntrar till inkluderingen av fler medlemmar i EU så motsade sig USAs politiker och folk sig själva enligt Alexandra då eller? Och tror folk i Europa på fred till vilket pris som helst och skulle det vara önskvärt och tror folk i USA på krig som lösning för varje politisk kris menar Alexandra och kan krigsåtgärder aldrig berättigas? Jag blir inte klok på påståendena.

Hur kan någon britt rösta på Galloway?

Jag kollade lite snabbt på vad Galloway, en parlamentledamot i England, sagt i arabiska TV-kanaler den senaste tiden och det var värre än jag kunde tänkt mig. Han hetsar araber mot USA, koalitionen i Irak, den valda regeringen i Irak och mot Israel. Ni får kolla på hans tal själva på Memritv och hela texten finns här.. Lite korta klipp för att ni ska få en uppfattning. Hur ska araberna enligt Galloway ställa sig till de Israel och försök till att få fred och återuppbyggnad i Irak?
"Två av era vackra döttrar är i händerna på utlänningar - Jerusalem och Bahdad. Dessa utlänningar gör mot era döttrar vad de vill. Döttrarna ropar om hjälp och Arabvärlden är tyst. Och några av dem är medlöpare i våldtäkterna av dessa två arabiska döttrar. Varför?"

Kommentar: Araberna hånas av Galloway får att de inte tar vad som enligt Galloway är deras. Det verkar på Galloway som han tycker Bagdad är arabvärldens egendom i första hand och irakiernas stad i andra hand. Och vilket sätt vore bättre att återlämna makten på än till folkvalda representanter som bestämmer själva när de vill att koalitionstrupperna kan lämna landet? Och angående Jerusalem vet jag inte vad Galloways mål är, att försöka få araberna att invadera Israel en gång till med våld eller att uppmuntra till mer självmordsbombningar? Det verkar ju nästan så. Sedan sprider han fördomar om hur västvärldens ledare ser på muslimer i allmänhet:

Iden att muslimer has någon sorts sjukdom in deras kroppar som måste botas, vilket är iden bakom Bush, bakom Blair och bakom Berlusconis regering i Italien - den måste motarbetas.


Kommentar: Vad har Galloway fått den iden från undrar man. Han går sedan vidare med att prisa de fattiga unga män i sandaler och med Kalashnikov som 'skriver namnen på deras städer och byar i stjärnorna', som försvarar sin heder och sitt sätt att leva osv och som försvarar inte bara Irak utan alla araber och hela världen, dvs de är hjältar i Galloway ögon. Hur kan man vilja se irakiska poliser bli sprängda och avrättade och valarbetare tvingade ner på knä och sedan bli skjutna i huvudet för att varit 'medlöpare'? Eller dödandet av arbetare vid nya vattenreningsverk till exempel? Det övergår i alla fall mitt förstånd. Istället borde alla undvika att hetsa mot mer våld då det bara ger mer lidande för alla parter, både när det gäller förlorade människoliv, skador, och förstörelse av allmänna infrastruktursatsningar mm. Ju tidigare våldet stoppar desto mer hjälp kommer irakierna få av omvärlden för att bygga upp sitt land igen. Hur kan någon i England tycka att det Galloway gör gynnar deras intressen då de har trupper i Irak med? En röst på en sådan som Galloway är en röst på polis- och valarbetsmördare förutom att de är dödliga fiender till brittiska soldater.

måndag, augusti 01, 2005

Bara ett par videotips

Via Cspan.org hittade jag på siten Booknotes (där författare intervjuas) ett par intressanta intervjuer på video:

dels med Paul Berman, författaren bakom Terror and liberalism (Juni 2003).

dels med MellanÖsternhistorikern Bernard Lewis angående hans bok 'What went wrong? Western impact and Middle Eastern response (December 2001).

$2.95 a month web hosting Bloggtoppen.se