Om utrikesfrågor

Kanske ingen överraskning men ändå...

2006-12-22T03:41:00.000+01:00

Jag slutar härmed att blogga, i alla fall för denna gång. Jag tackar för visat intresse av de som följt ett och annat inlägg, särskilt de som tagit sig tid att kommentera något. Det har varit rätt kul och stimulerande emellanåt men en kombination av ändring av personliga omständigheter och allmän minskad drivkraft från min sida för att skriva gör att jag kastar in handduken. På återseende på nätet någon gång kanske.

Dåligt med uppdateringar

2006-11-19T00:26:00.000+01:00

Jag har varit extremt dålig med uppdateringar på sistone. Kanske är det ett tecken på vart det barkar på bloggen. Kanske Dylans Not Dark yet från förträffliga Time Out of Mind kan få illustrera utvecklingen på den fronten...

Även om jag inte skrivit något följer jag någorlunda vad som händer på olika fronter. Med vinsten för demokraterna är det något sorts momentum för någon förändring av irakpolicyn men ingen verkar riktigt ha någon bra eller attraktiv lösning. Mccain verkar att vilja ha mer trupper men dels tror jag inte det skulle vara positivt nödvändigtvis för Irak längre och dels tror jag det är helt uteslutet inrikespolitiskt. Undrar om inte denna hårda linje kommer att skada honom om han ställer upp som presidentkandidat, vilket han allvarligt verkar fundera på. Demokraterna å andra sidan måste nu när de har majoritet i både representanthuset och senaten formulera en egen linje och ta ansvar för utvecklingen i Irak och inte endast kritisera Bush för hans politik, även om kritiken säkert bitvis varit berättigad (och ibland varit populistisk). Irakstudiegruppen verkar båda partierna vilja lyssna på. Kanske det åtminstone kan bli en chans för någon sorts konsensus en period om vad som kan göras men friheten av åtgärder är väl vid det här laget inte så stora.

En annan fråga jag följt lite är utvecklingen av relationen mellan Europa och Turkiet. Det verkar ju finnas lite grus i maskineriet minst sagt. Om jag hade något att säga till om så skulle jag nog i nuläget förorda något sorts partnerskap istället för medborgarskap för Turkiet som Frankrike och Österrike verkar vilja ha. Hur stort kan egentligen EU bli och vilka stater kan ingå i Europeiska Unionen? Ryssland nästa som har en del av sitt rike i Europa likt Turkiet? Någonstans måste en gräns sättas om inte unionen ska byta namn antar jag men var den ska gå lär bli kontroversiell. Allmänt sett är jag skeptisk till det inte går att införliva ett muslimskt land inom EU då vissa delar av exempelvis av t.ex. forna Jugoslavien är muslimskt men jag är också skeptisk till argument om att EU måste ta in Turkiet snart för visa att just islam och demokrati kan gå ihop och därigenom slå undan benen för extremister.

Inrikespolitiskt hoppas jag sedan på mer samarbete mellan partierna och en kongress som kan lägga det partiska åt sidan och inte hela tiden vilja vinna politiska poäng i någon framtida valrörelse. Pengarnas inflytande i kongressen är också störande och hoppas att korruptionen kan bli mindre men det är kanske att hoppas på för mycket men vi får se. Jag vet inte hur stor andelen är men jag har fått uppfattningen att kongressen, eller kanske speciellt senaten, befolkas av människor av juridikbakgrund i mycket. Inte att det behöver vara någon nackdel alltid men taget representanter med bredare bakgrund ibland tror jag nog hade ändrat dynamiken i kongressen. Men vad vet jag. Hoppas också på att prioriteringen svänger från hotet av diverse utländska fiender, som visserligen USAs ledning och myndigheter må försöka förekomma och bekämpa, till mer närstående frågor som hälsovårdskostnader, stegrande utbildningskostnader, arbetsvillkor och annat som borde ligga närmare vanliga människor.

USA-valet

2006-11-11T04:16:00.000+01:00

Vad ska man tycka om valet som var? Personligen tycker jag nog att resultatet var rätt bra. Det behövdes någon sorts omskakning av den politiska vardagen i Washington. Nu måste republikaner och demokrater samarbeta om de ska få något gjort och kongressen och presidenten är tvungna att både ge och ta. Det har varit för mycket dominans av republikanerna och presidenten enligt mitt tycke, därmed inte sagt att jag håller med om demokraterna i allt vad dem gör, långt ifrån. I flera frågor lutar jag mer åt republikanerna som i illegal invandring, frihandel och en del annat. Vad valresultatet betyder beror nog på vem man frågar. Demokraterna har inte varit så värst eniga om något budskap i valrörelsen utan att det är mer att det är dags för en förändring som varit mandrat med lite Irakkritik och Bushkritik insprängt. Som många nämnt tidigare var det intressant att se att demokraterna förde fram kandidater som inte var för långt till vänster eller liberala inom alla områden. Exempel kan nämnas t.ex. i Pennsylvania (Casey) och Webb i Virginia. Det är säkert rätt väg.

Ibland kan jag undra hur stor sak vi ska göra av demokraternas framgångar. Hade det slutat med någon tiodels procentandels skillnad åt andra hållet i Virginia och Montana hade kanske rubriker varit lite mer återhållsamma men nu är situationen som den är. Det är ju svårt att förklara bort att demokraterna faktiskt vann så många säten som den gjorde i representanthuset.

Irak tror jag, trots all kritik mot sådant t.ex på Erixons site, är en stor bidragande faktor till att republikanerna förlorade till sist. Tim Russert, en av USA mest välkända politiska utfrågare och politiska kommentatorer, har uttryckt just detta. Jag vet att valundersökningar pekar på andra viktiga frågor som ekonomi, korruption och terrorism men att utesluta Irak som faktor missar en viktig bit, kanske den viktigaste för många personer. Samtidigt är det väl så att många som alltid röstat på demokraterna inte lättvindigt röstar på republikanerna och tvärtom och därmed är inte så relevant vad de som bestämt sig sedan länge sagt varit den viktigaste frågan. Hursomhelst gråter jag inga tårar över resultatet.

Några ledarcitat efter Saddamdomen

2006-11-07T23:52:00.000+01:00

Situationen i Irak är svår. Så tycker nog de flesta och många kanske också tycker det är nog med USAs närvaro i landet men av diverse olika skäl. Men när man kollar situationen så kan alla se de negativa händelserna i Irak, morden, våldet och sabotagen men samtidigt verkar alla inte kunna erkänna riktigt att det kommit ut något positivt från invasionen, därmed inte sagt att det automatiskt gör invasionen från början berättigad eller motiverad. När jag kollar lite på svenska ledarskribenter skriver efter Saddamdomen slås jag av hur oerhört negativ stämningen är. En massmördare och diktator har trots allt dömts av sitt eget folk för sina brott och att det blev dödsstraff var väl inte särskilt oväntat.

GP skriker ut 'Bedåda Saddam' och tycker att det är 'bättre då att överlämna honom åt glömskan i ett avlägset beläget rymningssäkert fängelse.' som USA ska ansvara för trots att det är irakierna som har ställt honom till svars och dömt honom. Märkligt är också uttalandet i artikeln att om han döms till ett mycket långt fängelsestraff 'så visar man att den förre diktatorn hade fel'. Så om han inte döms till ett långt fängelsestraff så visar man inte att Saddam hade fel när han avrättade mängder av oskyldiga människor??

DN har en ledare med titeln 'Avrätta inte Saddam Hussein' är lite försiktigare i det de säger att det var den enda möjliga påföljden men att det ändå vore bra av humanitära och poltiska skäl om det kunde undvikas. Istället fokuserar de på bilden av hur USA får skulden för allt efter invasionen.

Det var just detta som gjorde Irakinvasionen så ödesdiger. Genom att ignorera folkrätten och agera på egen hand tog George W Bushs USA på sig ansvaret för decenniers ackumulerade problem.

Jag har själv varit skeptisk till hur det gick till när USA invaderade Irak men att Bush tog på sig decenniers problem är väl endast delvis sant. Det uppfattas kanske i vissa kretsar som att allt är USAs ansvar efter invasionen, att allt är USAs fel osv men samtidigt finns där ju andra parter som har väldigt stor ansvar. Hur är det med utländska jihadister som sprängt och mördat oskyldiga i mängder och saboterat och försvårat återuppbyggnad? Hur är det med irakierna själva och dess ledare och milisgrupperingar inom landet? Hur är det med länderna i omgivningen som inte precis varit de mest hjälpsamma för att stabilisera Irak. Det är alldeles för enkelt att säga att bara för att Bush invaderade landet så är man helt ansvarig för allt som händer sedan. DN avslutar väldigt negativt om att domen kan bli startskottet till inbördeskrig. Det skulle inte förvåna mig om de sagt något liknande vid svårigheter tidigare i Irak. Att nu, nu blir det minsann inbördeskrig och denna pessimism och defeatism är inte särskilt hjälpsam tycker jag.

Expressen (märk väl att det inte är socialistiska ledarskribenter jag har valt) skriver om 'domen är en missad chans' och skriver att det fanns en möjlighet att skicka Saddam till Haag men

USA ville inte och rättegången mot Saddam Hussein blev istället ett misstag i raden av amerikanska försummelser.

Var det så enkelt? Igår lyssnade jag på en intervju på NPR med juridikprofessorn Michael Scharf som hjälpt till att träna domare och åklagare i Irak. Han sa att han och många andra gärna hade sett Saddam vid någon internationell tribunal men att det alternativet inte fanns här. Den internationella domstolen i Haag hade inte jurisdiktion över något brott som begåtts innan 2002 och länder som Kina och Ryssland motsätte sig en resolution i säkerhetsrådet om ett adhoc-tribunal enligt professorn. Vet Expressens att deras version av sanning är rätt, att det endast var så att USA inte ville och inte något annat eller har Expressens felaktiga uppgifter som de sedan använder sig av för att åter igen beskylla USA för misstag i Irak? Sedan har vi Expressens kritik av rättegången i sig:

Rättegången mot Saddam har inte präglats av den ordning och noggrannhet som ska utmärka en rättsstat och som är särskilt viktig i rättegångar med så stark politisk resonansbotten som den här. Till en del beror det på att Saddam har tillåtits sabotera rättegången med ständiga avbrott, hungersstrejk och agitation.

Juridikprofessorn menar att det faktum att Saddam gavs alla möjligheter att uttrycka och försvara sig, och det som gjorde att det blev ständiga avbrott och agitation, visade på något sätt att Saddam gavs sin chans i rätten. Expressen ser det som något som negativt medan juridikprofessorn ser det positivt. Igen undrar jag om kritiken är rimlig som ledarskribenterna har.

DN om Saddam-domen

2006-11-05T21:30:00.000+01:00

Michael Winiarski skriver idag om domen mot Saddam idag. Kanske att jag petig men jag ser inte samma orsak till varför utegångsförbud och fler kontroller införts inför domen:

Men ett sunniarabiskt våldsutbrott som protestreaktion på en dödsdom skulle kunna underminera bilden av att USA:s "demokratibyggande" i Irak är framgångsrikt. Det var skälet till att utegångsförbud införts och armén försatts i högsta beredskap.

Så skälet (för vem??) att införa högre säkerhet var alltså för att det inte skulle skada bilden av 'USAs demokratibyggande'. Men enligt AP var det premiärministern Malaki som införde hårdare säkerhetsåtgärder som jag får det inte att gå hop. Menar Michael och DN att USA beordrat Malaki, som för övrigt markerat sitt oberoende från USA i andra frågor i Irak, att han infört dessa åtgärder för att han inte vill att bilden av 'USAs demokratibyggande' inte ska undermineras??

Folk mest rädda för USA?

2006-10-29T18:09:00.000+01:00

Folk är mest rädda för USA står det t.ex. i Sydsvenskan. Liknande artiklar från tt har jag sett i DN och Svenska Dagbladet som fått stort utrymme:

Drygt 1 000 personer fick svara på frågan " Vilket av följande länder anser du vara det största hotet mot världsfreden? ". Bland svarsalternativen fanns sex olika länder - Israel, Kina, Ryssland, USA, Nordkorea och Iran.

Nordkorea var nära att dela förstaplatsen med USA - 28 procent av de tillfrågade tyckte att landet var farligast. På tredje plats kom Iran med 18 procent av rösterna.

Först och främst tycker jag förstås att det låter konstigt att folk verkligen skulle vara mest rädda för USA. Många i Sverige har varit och är väl fortfarande kritiska till USAs närvaro i Irak och det är väl detta som reflekteras till viss del att en del säger att USA är ett 'hot mot världsfreden'. Själva begreppet tycker jag är lite oklart. När var det 'världsfred' senast? I detta nu pågår ju knappast någon världsfred nere i Irak kan jag tycka och så har kanske fler tyckt när det svarat? Eller ska man tolka hot mot världsfreden som att det är hot om världskrig?

Även om folk i allmänhet inte skulle vara rädda för USA vilket jag inte tror, och det visar inte studien heller utan istället att en av fyra eller fem tycker USA är det största hotet vilket är en skillnad, så kan man fråga sig om bilden är sådan pga av ett verkligt hot eller om opinionen också påverkas av den interna mediabilden vilken jag ofta tycker tar fasta på sådant som är negativt med USA i någon form. Anklagelser framställs som fakta såvida man inte lösläser artikar osv. Så frågan är om opinionen är som den är pga media eller om media är som den är pga opinionen. Antagligen är inget av alternativen helt rätt.

Expressen och Irak

2006-10-24T21:19:00.000+02:00

Expressen har i en nyligen publicerad ledare om Irak med titeln 'USA måste lämna Irak' där de diskuterar olika strategier för USA i fortsättningen i USA. De skriver att diverse förslag diskuteras, bland annat om att låta en junta ta över i Irak. Jag tycker mig själv vara någorlunda insatt i Irakfrågan men har aldrig hört talas om något sådant men Expressen finner det lämpligt att diskutera varför något sådant inte vore lämpligt. Att det troligen inte vore bra att dela landet i tre delar håller jag med ledarskribenterna om.

Trots sin rubrik om att USA måste lämna landet så avvisar ledarskribenterna ett omedelbart lämnande med att det skulle bli ett blodband. Kanske det. Men om det inte är så enkelt att lämna landet, varför skrika ut i en rubrik att USA måste lämna landet. Självklart vill både irakierna och amerikanerna själva att amerikanska soldater ska få komma hem i igen. Det är att slå in öppna dörrar.

Sedan är tidningen störande självsäker vad som måste göras i Irak:

Vägen ut ur Irak för USA går därför via smärtsamma försoningsprocesser såväl i Irak som i regionen i stort. Sunniterna måste lockas att lägga ner sina vapen med hjälp av amnestier, garantier om att oljan ska fördelas rättvist, ett slut på avbaathifieringen och shiamilisernas framfart samt en amerikansk tidtabell för att lämna Irak.

Igen tycker jag tidningen slår in öppna dörrar när det gäller försoningsprocess med sunniterna och andra grupper i det irakiska samhället. Malaki har väl redan försökt börja med en sorts försoningsprocess också innehållande amnesti men frågan är väl om alla sorters brott kan ges amnesti för. Amerikanska politiker vill inte att irakier som anfaller och dödar amerikanska soldater ska ges amnesti men det är mycket upp till irakierna hur de vill komma över denna sitationen nu tror jag. Vem ska garantera att olja fördelas rättvist? USA eller den irakiska regeringen. I princip tycker jag igen att det är den irakiska regeringen som borde vara angelägen att fördela resurser så att de kommer alla till del. Vill Expressen att USA eller kanske FN gå in och utfästa olika slags garantier? Pågår avbaathifieringen fortfarande? Det var väl något som var mer aktuellt när USA hade mer av makten i Irak än nu när det finns en vald regering. Igen, vem menar ledarskribenterna ska fixa detta? Tidtabell eller inte så verkar läget i den amerikanska opinionen och bland båda demokrater och en hel del republikaner indikera att tålamodet med Irakoperationerna nu tryter på allvar och trycket på allt mindre trupper blir starkare och starkare.

Expressen fortsätter att slå in öppna dörrar angående Iran:

Iran bör frestas med en "grand bargain" där landet erbjuds säkerhetsgarantier, slopade sanktioner och normaliserade relationer med USA om landet lägger ner sitt kärnvapenprogram och slutar söndra i Irak och på andra håll i Mellanöstern.

Är det inte detta som gjorts i mycket? Iran har fått en möjlighet av det internationella samfundet att välja mellan att utveckla sin urananrikning och nukleära program och ökade förbindelser med omvärlden och kanske omvärdering av nuvarande relationer om stöd för terrorism upphört. Iran har väl 'frestats' men verkar ändå gå sin egen väg, i alla fall för tillfället.

Dödsoffer i Irak

2006-10-12T03:12:00.000+02:00

Så kom då ännu en studie om antalet döda i Irak som en konsekvens av våldet efter invasionen där. Jag förmodar att siffrorna kommer användas politiskt som vanligt. Var man motståndare till invasionen kanske man försöker ta fasta på dessa mycket höga siffror på runt en halv miljon och stödjer man Bush i allt är det väl lockande att avfärda hela studien som ett politiskt utspel före valet.

Först kan vi konstatera att studien har genomförts av forskare vid en ansedd institution, John Hopkins, som antagligen har haft gott om hjälp av epidemiologer och statistiker vid planering och analys av studien. Det är ingen garanti på något sätt att effekten på antalet dödsoffer efter invasionen jämfört med före inte kan ha överskattats eller underskattats men en avsaknad av sådan personal hade gjort att man blivit mer skeptisk. DN har som rubrik 'Över 600000 har dödats i Irak' och jag förstår inte varför men ska jag bli upprörd? Inne i artikeln finns resonemang om att siffrorna är mycket större är tidigare studier men varför reflekteras inte detta i rubriksättning?? För de som endast läser löpsedlar eller skummar igenom tidningar ges det uppfattningen att det är fakta och inte kontroversiellt och jag tycker det är fel. Innan kritiker har hunnit studera designen, begräsningar och uttalade brister i studien eller förstått varför dödssiffrorna skulle ha varit så mycket större än vad som tidigare rapporteras så har en bild framförts som människor accepterat och knappast blir det en lika stor artikel om kritik om någon veckan framför mot studien t.ex.

En AP-artikel 'Iraq death toll study has mixed reaction' visar på internationella kommentarer. Men det viktigaste är till sist att läsa vad publiceras i Lancet angående denna artikel för att ha omfattande kommentarer. Det duger inte ens att endast läsa sammanfattningen på John Hopkins sida för att ha några definitiva omdömen. Jag kan bara undra hur denna uppskattningen i denna studie skiljer sig så hemskt mycket från en mängd andra källor. Det är förståeligt att siffrorna kunde vara lite högre än IBC efter den sistnämnda endast redovisar siffror på ett passivt sätt men skillnaden i grad, 50000 mot 650000 behöver sin förklaring för att jag ska kunna tro på det riktigt. Samtidigt som John Hopkins-forskare redovisar sitt resultat så redovisar irakiska hälsovårdsmyndigheter att 2666 civila (missledande exakt såklart) dödats i Bagdad under förra månaden vilket om man extrapolerar det hela skulle bli 30000 om året, men så höga siffror som för förra månaden brukar siffrorna inte vara.

Jag får återkomma till detta mer senare när fler fakta kommit fram och artikeln analyserats ordentligt av andra forskare. Som det är nu är jag bara allmänt skeptisk till storleksordningen men samtidigt vill jag inte avfärda forskarna kategoriskt.
Annars hänvisar jag till några artiklar om irakiska dödsoffer jag skrivit tidigare.
Antalet döda i Irak.
Lite om organisationen Iraq Body Count
Newsweek kritisk till dödsfall orsakade av USA

Ledande republikan målar mörk bild av situationen i Irak

2006-10-08T22:54:00.000+02:00

John Warner, ledare i armed service committee i senaten och erfaren och brett respekterad republikan, talade efter sitt besök i Irak om situationen där. Det har blivit en relativt stor nyhet i vissa kretsar. Läs t.ex. CBSs 'Key senate republican is grim on Iraq' och TimesDispatch 'Warner creates fallout on Iraq' .

Han talar om t.ex. att kongressen kan tvingas göra en del modiga beslut om inte framsteg görs av irakierna för att minska det sekteriska våldet och bygga upp sitt land. Vidare, som beskrivs i CBS-artikeln, talar han om att inga beslut i så fall kan tas av bordet.

Jag var nyfiken på vad han verkligen sa och i vilket sammanhang eftersom medier ibland har en tendens att välja dramatiska citat. Videon från hans presskonferens hittade jag på C-Span och kan ses här (45 minuter). Han är som vanligt väldigt duktig på att uttrycka sig och som vanligt rätt balanserad i mina ögon. Han går inte bara ut och försöka sprida propaganda men verkar förstå vad det är som pågår och vad som verkar fungera och vad som inte fungerar. Det han är oroad för och faran han ser är att terrorismen sprider sig om terrorister uppfattar att Irak blir en framgång för dem. Medan folk lever ett vanligt liv i flera delar av Irak är det många områden, inte minst i Bagdad, som är otroligt våldsamma. En intressant sak han tog upp är att kanske försöka utnyttja folkets vilja till inflytande via val flera gånger. Han tänkte högt när han talade om en folkomröstning där irakierna själva fick rösta om hur länge amerikanska styrkor skulle stanna. Själv har jag blivit alltmer trött på rapporteringen om Irak med tiden och frågan är hur länge USA politiskt kan fortsätta att ha över hundratusen soldater där med minskat stöd i kongressen för det.

Håller med Straw

2006-10-07T14:29:00.000+02:00

F.d. utrikesministern i England, Jack Straw, uttalade sig häromdagen att han kände obekväm att ha ett samtal med personer som bär en viss sorts slöja som täcker nästan hela ansiktet. SR beskriver detta som att Straw var obehaglig till mods vid samtal med alla som har slöjor vilket det inte verkar vara fråga om utan mer specifikt om de fall där hela ansiktet täcks. Här håller jag med Straw att det försvårar kommunikation mellan människor om man inte kan läsa ansiktsuttryck osv. och är ett tecken på separation i samhället. Egentligen är det rätt självklara saker tycker jag. Daily Telegraph har en bra ledare om det hela.

Sedan tycker jag det är intressant att se hur Islam diskuteras i Europa mer och mer. New York Sun skriver att den politiska korrektheten angående ämnet håller på att förändras till mer konfrontation eller provokation. Sarkozy i Frankrike varnar för att låta Turkiet komma in i EU för att då integrationsproblem med muslimer i Europa skulle förvärras och att det hade varit 'slutet på politiska Europa'. Rätt uppseendeväckande ord egentligen från en ledande politiker på det sättet. Kanske han har en poäng att det är bäst att skynda långsamt eller erbjuda ett sorts priviligierat partnerskap istället. Det är i alla fall dit jag lutar. Och egentligen, vad är egenvärdet med att länder i anslutning till Europa ska bli fulla medlemmar istället för ha handelsavtal, diverse politiska samarbeten också men kanske inte precis allt som medlemmar har. EU-kommissionens ledare Barruso antyder att ett snabbt nej till Turkiet kan uppfattas som islamofobiskt, hur man nu definierar det ordet. Eftersom detta ord inte ligger långt från rasistiskt, främlingsfientligt osv så kanske detta då kan användas som ett skäl för att ta in Turkiet snabbare? Det lär bli en intressant fråga att följa.

Svar på utmaning

2006-10-05T03:31:00.000+02:00

Som svar på en bloggutmaning och kanske ett sätt för mig att skriva något igen (funderar ibland på sluta skriva men vi får se vad som händer...) kommer detta inlägg som enligt utmanaren ska handla om ideologier. Frågor och svaren då:

1) Politisk ideologi du förespråkar?
Ingen speciell. Jag inbillar mig att jag inte är speciellt ideologisk av mig på något sett men kanske är jag det innerst inne och förmår inte formulera någon ideologi som jag kanske ändå agerar efter... Jag är inte den person som försöker tänka ut en massa grundläggande principer för att sätta upp handlingsregler hur jag ska tänka eller resonera så att jag blir konsekvent i någon mening enligt principerna. Sedan kan inte alla ens åsikter förklaras med hänvisning till logik. Ibland tycker man bara på något sätt. En del kanske då försöker avfärda ens åsikter som fördomar om man inte kan referera till någon sorts överbyggnad av ideologi och principer men det tycker jag inte borde behövas. Ibland kan det räcka med en sorts ryggmärgsreaktion, instikt eller känsla för att övertyga sig om att något är rätt eller fel även om man kanske inte kan övertyga någon annan med sådant.

Största möjliga lycka till största mängden människor skulle vara en princip efter beslut kan fattas. Men hur definieras lycka och hur ska man mäta lycka och är det säkert att lycka för en person är lycka för en annan. Ska principer gälla över gränsen och mellan folk eller endast inom länder osv. Det finns hur många frågor som helst att ställa sig.

2) Politisk ideologi du föraktar mest?
Diverse totalitära ideologier som påtvingar ett mycket litet utrymme för individer att fatta egna beslut utan istället gör att folk underkuvas och förtrycks på olika vis. Sedan är fundamentalism i olika former frustrerade för mig, om det så är i religiös form eller ej. Tvärsäkerhet eller väl en annan sak jag ogillar när det gäller ideologiers förträfflighet.

3) Materialist eller idealist?
Lite av varje beroende på vilken situation det gäller som de flesta andra. Jag är inte den som är mest fokuserad på lön och pengar. Då hade jag antagligen aldrig varit där jag är nu utan att säga för mycket. Speciellt märker man hur lite pengar eller materiella ting spelar roll när folk man känner drabbas av sjukdom eller skadas. Idealist är jag nog inte heller. Drömmare ibland men idealist? Låter alldeles för ambitiöst eller pretentiöst.

4) Plikt- eller konsekvensetik i politiken?
Vad sa du? För svåra ord för mig tror jag.

5) Politiskt uppvaknande?
Om jag haft något var det väl i högstadiet eller i gymnasiet men frågan är väl vad som menas med uppvaknande. Att man börjar lyssna till politiska tal, lyssna på musik som kan associeras med politiska händelser eller företeelser, eller börjat se skillnader mellan olika partiers politik och fatta tycke för något läger? En av de första sakerna jag kommer ihåg var hur jag ville ha fler betygsteg och upptäckte då vilka partier som tyckte som jag i den frågan. Sedan dess vet jag inte om jag är uppvaknad eller har politiskt somnat eller vad.

6) Politisk detour?
Någon anmälde mig en gång till SSU utan min vetskap om det nu räknas in i detta. Men mina sympatiser har knappast legat i den riktningen även om jag kan hålla mig socialdemokraterna i vissa frågor då och då. En viss dos ökad respekt för konservatism kanske efter min vistelse i USA har jag troligen. Likaså viss ökad skeptism med marknadsliberala lösningar som svaret på alla livets frågor.

7) Enskild person som påverkat dig politiskt?
Dylan, W Moberg, Kafka, J Heller, Emerson, Camus för att nämna några men framför allt den förstnämnda även om Dylan mycket väl må ha mycket annorlunda åsikter än jag i mycket.

8) Bok som påverkat dig mest politiskt?
Mest är ett dramatiskt ord. Och vad betyder förresten politiskt? Vilka värderingar man har inför vissa företeelser i samhället? Inte är det typen av böcker av typen Michael Moores eller O Reillys som predikar för redan övertygade i alla fall eller som är övertydliga. Något av det tråkigaste är att endast att läsa sådant som bekräftar ens egen föreställningsvärld.

9) Största bristen i den politiska ideologi du förespråkar?
Eftersom jag inte förespråkar någon speciell ideologi vad jag vet faller väl denna fråga. En del kanske har problem med bristen på renhet och konsekvens i ens övervägande om åsikterna inte är en reflektion av applikation av allmänna principer, vad vet jag.

10) Viktigaste enskilda politiska frågan?
Nu? Det finns alltid frågor som hälsovård, tillgång till jobb, bra utbildning som är viktiga och speciellt när man inte är säker på att man själv har tillgång till detta, nu eller i en framtid. Å andra sidan är jag nu intresserad av den vansinniga kvasireligiösa terrorismen som nu verkar vara en lockelse för en del. Inte trodde man för några år sedan att man på en resa mellan USA och Europa skulle behöva oroa sig för att ens plan skulle attackeras och några vill försöka döda så många oskyldiga som möjligt i något politiskt syfte. Dessutom ser jag med viss oro på hur rätten att driva med religioner inskränks som en rädsla för att inte få våldsaktioner mot sig av fundamentalister.

Veckan som gått lite snabbt

2006-09-17T22:24:00.000+02:00

I måndags var det 5 år sedan 11:e september vilket ingen i alla fall USA kunde ungå att lägga märke till. Själv var jag själv i ett flygplan då planen i USA kraschade in i WTC, i Pentagon och kraschade i Pennsylvania. Först på marken fick jag veta vad som hänt och det kändes helt overkligt. Jag kom ihåg hur jag undrade hur världen nu skulle förändras. Senare var detaljerna från terroristdåden i USA helt vedervärdiga. Folk hoppar mot säker död från WTC i New York, andra ringer från planen förtvivlade och desperata hem till sina nära och kära för att säga några sista ord varav några fick nöja sig med telefonsvarare. Sedan kom patriotismen ut i full skala. Aldrig har jag sett så många flaggor viftande överallt. Som jag ser det var det oundvikligt att USA efteråt invaderade Afganistan för att försöka slå undan benen på talibanerna som möjliggjort Al Qaidas träningsläger. När det gäller Irakinvasionen var jag sedan mycket skeptisk till den, framför allt kändes det som att den forcerades fram innan alla andra möjligheter undersökts och mer internationellt stöd säkrats. Det går inte att gå igenom allt som påverkas av attackerna. Islam och dess uttolkare har mer kommit under lupp då många öppet försvarat attacker mot civila. Det är numera klart att det finns en grupp människor som vill ta utöva massmord på ovetande civila i religionens namn. Attacker som de i London och Madrid har skett över hela världen och ett otal har redan stoppats enligt myndigheterna. Var är världen på väg kan jag undra ibland. Stämningarna i Europa och USA har blvivit mer kritiska mot Islam och muslimer och i muslimska länder blir det kravaller, demonstrationer och bränder efter några teckningar i en lokaltidning i Danmark eller något påven säger. Människor i väst beskylls ofta för att vara islamofobiska men hur är då situationen i muslimska länder om inte kristendomfobisk eller västfobisk på många sätt.

Bush tappar mer anseende hos mig efter försöken att få igenom lagar för t.ex. förhör av och tribunalprocess för fångar som skiljer sig åt från vad de erfarna John Mccain, John Warner och Lindsey Graham vill ha. Frågan som diskuteras t.ex. om fångar ska kunna få tillgång till bevisningen mot dem och hur Genevekonventionerna ska tolkas om de ska definieras av ytterligare och om bevis från omstridda förhörsmetoder kan användas. Jag litar mycket mer på de tre nämnda republikanerna i dessa frågor än Bush. Se t.ex hur AP rapporterar om saken. Det finns tydligen visst tal om en kompromiss mellan Vita Huset och de tre senatorerna med ingen verkar veta vad kompromissen skulle bestå av. Ju mer slutprodukten blir lik Vita Husets position desto sämre tror jag för omvärldens förtroende för tribunalprocessen och förhörsreglerna som finns.

Mindre skrivande troligen

2006-09-16T14:24:00.000+02:00

De som på ett eller annat sätt följt bloggen vet kanske att jag varit relativt ojämn i hur ofta jag uppdaterar bloggen. Ibland flera inlägg om dagen, ibland många dagar mellan uppdateringar. I fortsättningen tror jag mest jag kommer uppdatera på helgerna då det för mig känns allt mindre lockande att efter en full arbetsdag ägna mycket av min återstående tid på kvällen framför datorn på kvällen att skriva, kommentera och efterforska diverse saker. På helgen är det lite annorlunda.

Varför så bråttom?

2006-09-08T21:24:00.000+02:00

Jag såg via Andrew Sullivan att amerikanska militära jurister och advokater är skeptiska till vissa delar av Vita Husets nya plan för att pröva terrorister i domstolar. Om någon har problem med att läsa NYT-artikeln finns liknande beskrivningar av motståndet mot Vita Husets förslag t.ex. på Seattle Times eller Philadelphia Inquirer. Förutom motstånd från en del ledande jurister t.ex. om att fångar ska ha rätt att se den bevisning som finns mot dem finns också motstånd från vissa av de republikaner jag har förtroende för som John Mccain, John Warner och Lindsey Graham.

Det jag tycker är oroväckande är det tal om att Vita Husets förslag måste röstas igenom snabbt. En person som beskrivdes som hjälpreda åt ledarskapet i kongressen talade om att ge 24 timmar åt de tre ledande republikanerna att tänka om. De talas också om att gå runt Armed Services Committee:n för att direkt få röstning i hela senaten. Blir det så att ett beslut forceras fram och att råd från militära jurister inte tas hänsyn till och beslutet i slutändan blir väldigt partiskt republikaner mot demokrater så vore det oklokt och dumt tror jag. Istället för en snabbfix så vore det väl ändå bättre med en genomtänkt lösning som respekteras av bred majoritet av politiker i USA och av militära jurister överlag och även av en internationell opinion i slutändan. Jag hoppas inte NBC har rätt i sin antydan att det är något som ska drivas igenom innan mellanårsvalet där administrationen försöker framstå i kampen mot terrorism. Är det så att det är totalt omöjligt att nå en politisk enighet om nya lagar så är det väl en sak att forcera en lagstiftning men är situationen så illa i den frågan ännu?

Andra bloggar:
Nyheter,
Politik,
Terrorism,
USA,

Terrorism skrämmer allt fler

2006-09-07T15:31:00.000+02:00

Jag såg en artikel på SVT med titeln 'Terrorism skrämmer allt fler':

Stora majoriteter i USA och Europa ser internationell terrorism som ett extremt stort hot. Det visar en undersökning gjord inför femårsdagen av attackerna mot World Trade Center i New York rapporterar TT.

Ett annat orosmoment för både amerikaner och europeer är Iran. Och landets kärnvapenprogram. Drygt 80 procent av de tillfrågade tycker att ansträngningarna att förmå Iran att avstå från kärnvapen ska fortsätta.

Hotet av islamsk fundamentalism upplevs mycket stort av en majoritet. Dock inte islam i sig.

När jag läste detta efterlyste jag detaljer. Vad menas med 'stora majoriteter'? 53% eller kanske 99%? Hur stort upplevs hotet av islamsk fundamentalism i siffror och är det verkligen sant att människor i USA och i Europa inte ser Islam i sig som ett hot? Det sistnämnda skulle dock förvåna mig med tanke på opinionsundersökningar i diverse länder (som Tyskland, Storbritannien) i Europa som visar ett negativ attityd mot Islam och som verkar vara på nedåtgående.

Jag började mitt sökande på Yahoo News där jag hittade en artikel av Reuters med titeln 'Americans would back a strike on Iran: Poll' Däri refereras en nyligen släppt internationell opinionsundersökning (The annual Transatlantic Trends survey) med jämförande opinioner i USA och i många europeiska länder. Där finns siffror som ger mer kött på benen än i SVTs korta notis. 66% av europeerna (en ökning med 8% mot förra året) och 79% av amerikanerna (ökning med 7% från förra året) säger att internationell terrorism är ett 'extremt viktigt hot'. Motsvarande siffror för de som säger att islamsk fundamentalism är ett 'extremt stort hot' är 52% (upp 11%) för europeer och 58% (upp 13%) för amerikaner.

Resultatsektionen av studien visar en mängd andra detaljer om ovanstående hot och också om attityder på både sidor av Atlanten ifråga om andra hot, USAs och EUs roll i världen. övervakning, invandring osv osv. Här ser vi också den skeptiska attityden mot Islam i diverse länder trots SVTs försäkringar att folk inte ser Islam i sig själv som något hot. Inget lands invånare anser att Islams värden är förenliga med värdena i respektive lands demokrati. Som exempel kan nämnas USA (28% förenligt mot 56% inte förenligt), Frankrike (37% vs. 57%) och Tyskland (26% vs. 67%) men jag kunde lätt inkludera fler länder från tabellen i studien. Det ska sägas att på frågan varför man tycker så säger de flesta att det beror på individuella muslimska grupper och inte på Islam i sig. Jag vet inte om det var det som SVT refererar till.

Igår kollade jag också på en annan studie genomförd av Pew Research Center angående attityder bland amerikaner 5 år efter 11:e september. Där verkar det som alltfler (40% jämfört med 35% för 4 år sen) ser 9/11 som startskottet till en stor konflikt mellan Islam och Väst. Fortfarande är de i majoritet som säger att konflikten endast är med en liten radikal grupp inom Islam men majoriteten har minskat. Här kan svaren blivit som de blivit på grund av få svarsalternativ. Det är knappast självklart att det är antingen tycker jag. Övrigt från denna studie är ett minskat fokus bland amerikaner på militära åtgärder vilket jag nog själv tror behövs med.

Jag kan också rekommendera läsning av två intervjuer angående hur situationen är nu 5 år efter 9/11 och risken för en civilisationskamp. Harvardprofessorn Samuel Huntington, som myntade begreppet civilisationskamp (clash of civilizations), betonar hur viktig religionen är för många människor i vår tid och att det tenderas att underskattas, att världen är pluralistisk, att kommunikationer har ändrat på interaktioner mellan civilisationer mm. Han betonar samtal som större medel för lösa dispyter med individuella länder för att ta hänsyn till enskilda folks intressen. I detta är han nog ense med Akbar Ahmed, professor i Islam vid American University i Washington och enligt BBC en av världens ledande auktoriteter på Islam (vad nu det har för betydelse), som beskriver att han efter sina resor i muslimska länder tidigare i år fått uppfattningen att antiamerikanismen och antisemitismen aldrig varit så stor och många känner att Islam är under attack explifierat av invasionerna i Irak och Afganistan, Muhammedteckningar, och allmänna kränkningar från västerländsk media mot Islam. Man behöver inte köpa att det är väst, västliga medier, västliga regeringar nödvändigtvis som gjort något fel som gör att det är berättigat att känna att Islam är under attack. Men det kan ju vara relevant att känna till strömningarna i världen så att man vet att ens åtgärder får konsekvenser.

Han säger på frågan om vilket muslimskt ledarskap som kommer fram i dagens värld att det är av tre slag, dels ett som fokuserar på mystisk, poetisk tolkning av Islams religiösa texter, dels ett som fokuserar på att anpassa Islam till omvärlden och dels ett som arbetar för en återgång till en renlärig, fundamentalistisk tolkning av religiösa texter. En uppfattad situation där Islam är under attack stödjer en fundamentalisk utveckling säger Akbar. Och jag tycker visst han har en bra poäng men samtidigt tycker jag det är störande att omvärlden ska behöva tassa runt religionen så att inte blir störd, kränkt, känner sig attackerad, stigmatiserad osv. Akbar har jag för övrigt tagit upp i ett program om frågor och svar om Islam.

Andra bloggar om:
Nyheter,
Politik,
Terrorism,
Islam,
USA,
Europa

Resultat av valtester...

2006-09-05T15:00:00.000+02:00

Jag testade tre valtester (i DN, SVD och Expressen) inför årets svenska val och resultaten i dem pekar i stort sett mot moderaterna (undantaget testet i Expressen) men som de allra flesta andra har jag sympatier för andra partier beroende på vilken fråga som tas upp.

Godtyckligheten i vilken fråga som tas upp eller utelämnas ger rätt annorlunda profiler. Sämst tyckte jag Expressens test, förmodligen för att jag inte hade särskilt starka åsikter i frågorna och testet därför inte blev särskilt diskrimerande. Frånvaron av frågor om utrikesfrågor var märkbar överlag. Svenska dagbladets test avspeglar i större grad den sympati jag känner för partierna och den ordning jag hade rangordnat dem före ett test.

Som jag skrivit tidigare känner jag mig i amerikansk politik någonstans i mitten och skulle kunna tänka mig rösta på kandidater från olika partier beroende på person och vilket förtroende jag hade för den.

Visumfritt resande ett av terrorismens offer i framtiden?

2006-09-01T14:52:00.000+02:00

Jag tog redan i April i år upp hur hur den assisterande utrikesministern för i USA i Europafrågor, Daniel Fried, såg ett hot mot USA från terrorister från Europa. Vidare har efter den 11:e September kongressledamöter tagit upp frågan om hurvida visumfritt resande mellan USA och 27 andra stater borde avskaffas. Hittills har ingen lyssnat på sådana röster då vinsterna rent ekonomiskt är stora med nuvarande system. Men nu efter avslöjandet av planerade massmord igen av terrorister från Europa, exemplifierade av t.ex. Londonattackerna men även av situationen i Tyskland kan jag tänka mig, tas frågan lite försiktigt upp på nytt.

En inflytelserik republikansk senator från Arizon, John Kyl, ska hålla senatsförhör i flygsäkerhet där även det så kallade Visa Waiver-programmet ska diskuteras. International Herald Tribune refererar till att en del i kongressen och en del säkerhetsexperter nu ansett att USA är extra sårbart pga det visumfria resandet och det faktum att flera av de senaste tidens terrorister varit europeiska muslimer. Homeland Security-departementet säger sig än så länge inte ha planer på att ändra Visa-Waiver-programmet men vem vet vad som händer efter ytterligare attacker från europeisk mark.

Daily Telegraph beskriver hur en företrädare för konservativa Heritage Foundation anser att i dagens läge har frågan om ändra eller radikalt modifera det visumfria resande inte tillräcklig kraft i kongressen men han varnar för vad som händer vid ytterligare avslöjade planer eller framgångsrika attacker från England. Personligen tror jag det antagligen krävs attacker som faktiskt utförs för att ändra nuvarande resepolitiken och inte enbart attacker som avslöjas. Hurvida den ändras beror väl på antalet dödade i så fall, hur långt det var från föregående attack osv men jag tror inte USA eller EU automatiskt kan räkna med att ha visumfritt resande, tyvärr, om attackerna fortsätter i längden. Jag är i så fall den första att beklaga om det visumfria resande skulle försvinna i framtiden av olika skäl, dels personliga, dels ekonomiska och dels politiska.

Niall Ferguson har en kolumn i Los Angeles Times med titeln 'What if the Heathrow bombers succeeded?' som spekulerar i reaktionen i USA och också inne i England på en framgångrik attack som den med flygplanen sprängda i luften mellan England och USA. Är det inte möjligt att en hel del politiker, kommmentatorer på TV och allmänt i media blivit mycket mer kritiska mot England och i förlängningen mot Europa i stort, oavsett om det är motiverat eller ej med någon sorts abstrakt men absolut moralisk skala? Inte enbart hade fokus varit på bristande flygsäkerhet utan närvaron av radikal islamism i England och i amerikanska ögon säkerligen för stort tålamod med imamer som hetsar mot västvärlden. Jag tror Ferguson har rätt i att Atlanten hade framstått som större än på länge i ett sådant läge.

Blandat i siffror

2006-08-25T22:06:00.000+02:00

Ska vänstergrupper nu börja avfärda en majoritet britter som islamofober? I en ny undersökning säger 53% att de känner sig hotade av Islam, och inte enbart muslimska fundamentalister, jämfört med en tredjedel för några år sedan. Vidare vill regeringsrepresentanter i England nu har en debatt om hurvida multikulturismen har tjänat England väl. Var och en har väl sina egna funderingar om det. Mycket beror på hur man uppfattar begreppet i sig vilket jag tycker verkar luddigt. Att misstänksamheten har ökat är förståeligt tycker jag när försök efter försök görs av individer i islams namn att massmörda britter och andra och även opinionsundersökningar av typen jag redovisat tidigare gör kanske sitt till. Intressant förresten att britterna vill ha en mer aggressiv utrikespolitik som svar på terrorhot. Även i Tyskland var redan innan försöken att spränga tåg i luften misstänksamheten stor mot Islam och på väg upp.

Är våldssituationen i Bagdad och i Irak temporärt lite bättre? I alla fall om man ska tro amerikanska militärledare i Irak som påstår att våldet i Bagdad sjunkit med 40%. Exakta siffror får man nog ta med en nypa salt då det tidigare hänt gång på gång att mängder av offer hittats långt efteråt och som därför kanske inte avspeglas i statistiken. Dock tror jag nog att militären kan se en generell trend den senaste tiden om våldet avtagit mycket och även General Abizaid uttryckte att den förnyade amerikanska närvaron i Irak hade positiv effekt. Han verkade också tycka att hans uttalanden inför kongressen hade felrapporterats. Jag har inte sett några stora rubriker om det i svenska tidningar t.ex. Han vill istället ha det till att det finns en fara för inbördeskrig men att landet är långt ifrån det. Jag tycker det svårt att få en bra bild vad som händer där nere. Har militären en bra övergripande bild, har journalisterna som sitter på hotellen det osv? Kritiken har annars blivit ännu hårdare än vanligt i USA mot nuvarande politiken och beslutet att gå in i Irak. Får se hur det slutar.

Jag läser i Times att 63% av israelerna nu efter konflikten vill att Olmert ska lämna posten som premiärminister. Jerusalem Post rapporterar att landets opinion har gått åt höger efter kriget mot Hezbollah. Att så många israeler är missnöjda med nuvarande ledningen är väl en indikation på att de inte såg kriget som någon vinst. Hezbollah kan utropa sig till segrare hur mycket de vill men å andra sidan är det stor press i Libanon på att organisationen ska stå under kontroll av staten. Att organisationen står under kontroll av staten är egentligen viktigare än att alla vapen som Hezbollah hade direkt skrotas tycker jag.

Jag kollade lite på en undersökning utförd av Pew Research Center av amerikanernas attityder i diverse utrikespolitiska frågor men även opinioner i amerikanska inrikespolitiken. Hela 50% av de intervjuade skulle rösta på demokraterna om det vore val idag jämfört med 41% för republikanerna. Mccain och Giuliani har ungefär lika stor stöd bland republikanerna som möjliga presidentkandidater medan bland demokraterna är Hillary storfavorit (men Gore som tvåa...). Också intressant är att se att Irak inte anges som den frågan de vill att kandidaterna i första hand ska tala mer om i mellanårsvalet 2006 utan istället utbildning, följt av bensinpriser och hälsovård och sen först Irak. Det var i alla fall lite oväntat för mig även om jag vet att inrikesfrågor brukar vara det som avgör.

Frågor och svar om Islam på C-Span

2006-08-24T15:16:00.000+02:00

Q&A på C-SPAN är program där politiker, författare, bloggare och debattörer intervjuas i någon timme. Längden på programmen brukar kunna ge tittarna en inblick i de resonemang som förs och gästerna ges en chans att lägga ut texten lite mera.

För de som är intresserade av Islam och dess plats i världen kan jag rekommendera två program som sändes nyligen. Det ena var med Robert Spencer på Jihadwatch.org som argumenterar för att Islam i sig inte alls är den fredliga religionen som både Blair och Bush talar om och som har perverterats av ett fåtal osv. Istället berättar Robert om att det i religionen finns en stark imperialistisk tendens, att det finns en mycket stark fundamentalistisk tradition som västliga bedömare om och om tonar ner och missförstår och det i Koranen finns mängder exempel på hur våld förordas mot ickemuslimer och exempel på hur profeten Muhammed själv i traditionsberättelser enligt Robert agerat på grymt sätt osv. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Han verkar vara en person som underbygger sina påståenden med relevanta observationer men det hindrar ändå inte att jag förhåller mig tillsvidare lite avvaktande till hans ideer. En del kanske tycker att han är en hetsare, hatpredikare osv men det ger han inte intrycket av direkt. Kritiken mot Islam är stenhård men han dömer inte ut muslimer som må tillämpa inslag i Islam olika strikt. Men han menar att terrorister kan hänvisa till Koranen för stöd för vissa gärningar och islamister kan hänvisa till Koranen för specifika straff och i och med detta blir det svårare för moderata krafter att argumentera emot. Den fundamentalistiska traditionen, som Robert beskriver det, underlättar inte heller för en sådan diskussion.

Den andra intervjun är med Akbar Ahmed, chef för islamiska studier, vid American University i Washington (har tidigare varit vid Princeton och Harvard) och betraktad av t.ex. BBC som en av världens främsta auktoritet på samtida Islam. Han talar om islamisk fundamentialism och varför han tror en del begår terroristakter i Islams namn och får också chans att kommentera en del av Robert Spencer påståenden vilket är intressant i sig. Akbar argumenterar att den aggressiva positionen av att sprida religionen kommer från den judeo-kristna kopplingen och att samma påståenden alltså kan göras om kristendomen. Han hänvisar också till en mystisk muslimsk poet vid namn Rumi som skulle vara en motsats i islam till den fundamentalistiska tolkningen som finns i Islam. Han varnar för tendenser i världen för att försöka skapa en sorts Islam för en sådan Islam finns inte osv. Vidare uppmuntrar han ledare och imamer att stå upp emot fundamentalism och säger att det inte är så mycket en kamp mellan väst oc Islam som det är mellan grupper inom Islam.

Frågan är varför vi ens ska bry oss om Islam. Varför ska jag bry mig om att lära mig mer om vad religionen säger eller inte säger osv? Svaret har naturligtvis att göra med terrorism i slutändan och till viss del även den massiva immigrationen av muslimer i Europa och dess konsekvenser på samhällen där. USAs nyhetsredaktioner verkar vara nyfikna på att se hur utvecklingen blir Europa. På traditionellt vänsterlutande NPR har man ett antal reportage under rubriken 'Europa, Islams nya frontlinje' och på nyhetskanalen MSNBC finns det diverse artiklar om t.ex integrationsfrågor under rubriken: 'Islam i Europa' med underrubriken 'Kulturkrock: Europas växande utmaning med Islam '.

Andra bloggar om:
Islam,
Terrorism

Generell övervakning ger resultat i Tyskland

2006-08-23T14:05:00.000+02:00

I Tyskland har nu två män med libanesiskt ursprung identifierats (varav en gripits) misstänkta för att placerat ut de bomber på tåg som var avsedda att sprängas i luften tillsammans med mängder av ovetande passagerare. Der Spiegel rapporterar att de två misstänkta filmades av en kamera på stationen i Köln och med hjälp bl a av Libanons underrättelsetjänst kunde sedan individerna identifieras. Se också Deutsche Welles artiklar om detta. Vad säger motståndarna av all sorts övervakning om ett sådant scenario i Tyskland där övervakning faktiskt gett resultatet att misstänkta terrorister faktiskt kunde identifieras? Vi vet iofs inte om de kunde identifieras utan sådana metoder men det torde vara osäkert. Övervakning på detta sätt må inte förhindra terroristdåd som de de misstänkta terroristerna skulle utföra i Tyskland, åtminstone inte direkt men dock indirekt. Det kunde lika gärna ha hänt att tågen sprängts i luften och det enda man hade var terroristernas identitet (mycket bättre än inget) men så som fallet är nu kan polisen förhindra framtida brott av dessa individerna om det döms skyldiga, något som antagligen inte varit möjligt utan kameror.

Den första gripna var medlem i radikala islamistiska sekten Hizb_ut-Tahrir som förordar en muslimsk stat byggd på sharialag och en återgång till ett muslimsk kalifat bland annat. Denne person beskrivs av omgivande studenter som vänlig, artig, helt normal och en som inte talade illa om någon. En annan beskrev honom som lite långsam, lite osmart vilket i sammanhanget var bra annars kanske bomberna hade funkat. Ett tänkbart motiv skulle vara hans broders död rapporterar Der Spiegel. Men det är knappast en normal persons reaktion på en död familjemedlem att vilja massakrera mängder av tågpassagerare. När såg vi sist en spanjor som hämnades en släkting som dog i terrorattacken i Madrid med att spränga sig i luften i något förortsområde eller nordafrikanskt land, en britt som hämnades en död släkting genom att försöka döda så många av 7/7-terroristernas släktingar som möjligt. I fallet med en död bror i Libanon var ju inte Tyskland en krigförande part ens.

Der Spiegel har i 'What terror? The Protestant Crusade Conspiracy' också undersökt reaktionen i Tyskland på nyheten om bomberna på tågen av libanesiska muslimer. Konspirationsteorier flödar verkar det som men det är svårt att få någon uppfattning om proportioner av människor med vissa åsikter utan uppgifter om att det är Bush och korsfarare som ligger bakom allt kommer från intervjuade människor som det är oklart hur journalisten valt ut. Dock är det ändå rätt störande.

Andra bloggar om:
Nyheter,
Politik,
Terrorism,
Tyskland,
Övervakning,

Arbeta i Sverige och i USA. Lönen är inte allt alla gånger.

2006-08-22T15:36:00.000+02:00

Det är dags med ett jämförande inlägg mellan att jobba i Sverige och i USA. Beroende på hur man värderar olika faktorer och i vilken jobbsektor man är i kommer USA eller Sverige bättre ut tror jag.

I mitt fall har jag högre lön i USA (som utbildad i naturvetenskapliga/medicinska/tekniska fältet), kanske 30-40% eller så högre jämfört med motsvarande jobb i Sverige men det är endast en del av ekvationen. Inkomstskatten är lägre. Jag vet inte exakt men tror det är ungefär 20% i USA mot 35% eller så i Sverige antar jag. Bonusen är troligare också högre i genomsnitt. Så långt allt väl.

En del av de generösa svenska förmånerna saknar jag, särskild lång semester. Ingen federal lagstiftning om någon som helst semester finns såvitt jag vet och för många enklare jobb blir det mycket knapert med semester och även för mer kvalificerade jobb börjar de antällda ofta på 2 veckor och vandrar sedan uppåt då de avancerar i organisationer och/eller arbetsår i företaget. ABCNEWS (The death of the American vacation) skriver att ungefär en fjärdedel (!) av de som jobbar i USA har ingen semester och de som har semester har i genomsnitt 14 dagar ledigt. Dock väljer en del att inte ta ut den lilla semestern pga av ökad stress före och efter semestern och ökad jobbosäkerhet enligt artikeln. Själv har jag tre veckor med chans till en vecka extra obetald så det går an men ändå saknar jag mer generösa villkor. Pengar är verkligen inte allt. Teoretiskt går det att förhandla om allt vid jobberbjudandet med i praktiken kan det vara svårt att förhandla upp semestertiden då sådana förmåner kan vara mer fixa och kopplade till generella interna policyer på företaget. Det libertinska Cato institute argumenterar för att semestern visserligen avsevärt högre i Europa än i USA men att arbetsmarknaden är stelare, arbetslösheten högre osv. Jag kan inte tro att det varit en sån katastrof för den amerikanska arbetsmarknaden och dess arbetstagare om federala regler funnits om att medborgarna hade rätt till ett visst antal veckor, säg minst 3, i semester. Cato kan ju drömma om att det är upp till parterna på arbetsmarknaden, löntagare och arbetsgivare, att komma överrens om en lämplig nivå på semestern genom förhandlingar. I praktiken är det helt orealistiskt för en person som startar på ett företag att kunna komma i europeiska nivåer på semestern. Tonen i artiklen är för övrigt förfärlig. Paul Krugman tar i sin artikel 'French family values' upp hur produktiviteten i exempelvis i Frankrike är högre än i USA. Naturligtvis är BNP per capita lägre men det är delvis en effekt av längre semestrar, kortare arbetsvecka osv. Andra faktorer är högre arbetslöshet och tidigare pension. En artikel på Wharton försöker förklara varför USA fokuserar mer på konsumption av varor istället för tjänster. En sådan faktor som näms är fackanslutningsgraden men det förklarar i så fall inte varför europeiska facken inte valt att fokusera på mer pengar istället för mer semester. En social multiplicerare nämns där europeer vill ha mer semester när de märker att andra i deras närhet får mer ledighet. Själv tycker jag det är sundare att vara ledig mer än att köpa en massa saker men jag kanske inte hade tänkt så om jag varit född i USA.

En annan sak som skiljer är kafferaster enligt min erfarenhet. I Sverige hade vi ofta 20 minuter paus på förmiddagen och kanske lika mycket på eftermiddagen. I USA har jag inte hört talas om något liknande. Ifall pengar är viktiga så ju också pengar per tidsenhet som borde räknas och inte bara det sammanlagda.

Förutom semestrar får man i USA också ledigt ett antal helgdagar, 10-13 eller så. De flesta av dessa är fasta, som 4:e Juli, Thanksgiving osv men man brukar också få några flexibla som man får använda när man själv vill. Det är rätt naturligt egentligt. På sätt kan de med skilda religiösa helgdagar ta ledigt de dagar då de själva har en stor högtid. Får se om det blir liknande utveckling i Sverige med all immigration, inte minst från ickekristna immigranter som varit i Sverige och i Europa på sistone. Samtidigt som det är naturligt och tar hänsyn till allas behov av viktigt helgfirande blir traditionsfirandet i samhället i stort antagligen mer fragmenterat på det viset vilket i sin tur kanske inte är så bra.

Min erfarenhet i Sverige var att arbetsmiljön var bättre. Där hade jag ett litet kontor där jag kunde stänga dörren, ringa personliga samtal osv, lyssna på musik osv. I USA är desto vanligare mer öppet landskap med kuber där de allra flesta sitter. Personliga rum får oftast endast de som är någon slags chef eller rätt senior men det finns såklart undantag.

För de som har barn kan notan på dagis skjuta i höjden. Det är inte helt ovanligt att det per barn kan kosta upp emot 7000 kr per barn men det beror säkert också på området i USA och kvaliteten på daghemmen. Det går att få att billigare med säkert. I Sverige är det väl delvis offentligt finansierat så att man kan komma undan med ett par tusen per barn? Inga barnbidrag finns ju heller i USA såklart. För övrigt få bidrag sammantaget men så är ju skatterna också lägre. En del företag har dock daghem på sina arbetsplatser ska sägas vilket säkert är ovanligt i Sverige.

Glöm också de generösa välfärdssystemen i USA för de som får barn. Ett federalt paket ska tydligen ge rätten för de föräldrar i offentliga förvaltning och på de flesta företaget att få 6 veckors ledighet efter barnet är fött. Inte särskilt imponerande jämfört med svenska förhållanden med ett år eller så i ledighet. De sex veckorna är också obetalt såvitt inte företaget går in och betalar för detta, som jag tror är relativt ovanligt. Många företag tillåter dock längre obetald ledighet än 6 veckor, uppemot ett halvår eller ett år i vissa fall men många får också klara sig med avsevärt mycket mindre. När det gäller attityderna till att män stannar hemma med barn har det väl viss skeptisism men förhoppningsvis börjar attityderna ändras. I en studie från 1991 sa 63% av 1500 intervjuade CEOs och personalchefer att ingen familjeledighet för män var rimlig. Kul.

I USA är hälsovårdsförsäkringen också kopplad till företaget som man arbetar vid. Har man problem att hitta jobb är det ytterligare ett stressmoment att veta att hälsovårdsskydden är på väg att upphöra. Jag tycker systemet är förfärligt på det viset och skulle nog hellre se ett mer heltäckande system som inte var kopplat till enskilda företag. Visst, det finns andra system för fattiga och gamla men det känns som att det är lätt att hamna mellan de system som finns och råka på stora utgifter och få olika bra vård beroende på inkomst. På ett sätt kan man säga att varför ska inte pengar kunna köpa olika bra vård men å andra sidan är rätt till bra sjukvård för grundläggande att man inte ska kunna behandla alla lika. Igen har jag väl påverkats mycket från hur det funkar i Sverige.

Om man blir sjuk har man ofta ett betalda antal sjukdagar (6-7 stycken) man kan använda. Är man sjuk längre än så får man börja ta på semesterdagarna. USAToday rapporterar att antal sjukdagar är på nedåtgående. Det imponerar mig heller inte särskilt. Om man ska bli sjuk blir konsekvensen då att man riskerar att tappa sin planerade semester om man inte går till jobbet fastän man känner sig krasslig.

Det går att ta upp mängder av andra frågor som kompensation (eller frånvaron) av övetid, pension, studiekostnader, skattetryck överlag (inte endast inkomstskatt) mm i en jämförelse i vilket land det är fördelaktigast att arbeta och att leva. I slutändan handlar det om vilka prioriteringar individer gör, vad man värderar högst och vilken livssituation man befinner sig i. Är man i USA för ett litet tag, är attraktiv på arbetsmarknaden och ser chansen att arbeta hårt och tjäna mycket pengar så tycker man kanske att fördelarna överväger. Kämpar man istället för att behålla ett jobb med hälsovårdsförsäkring och inte vågar ta någon semester kanske attityden blir annorlunda. Det jag vänder mig emot är för självsäkra påståenden om det allmänt är bättre att bo eller arbeta i Sverige eller USA eftersom det beror på så många faktorer.

Andra bloggar om:
Samhälle,
Politik,
Arbetsmarknad,
USA,
intressant

Uppföljning angående den Englandrelaterade situationen

2006-08-16T16:46:00.000+02:00

Jag har tidigare tagit upp att profilering av passagerare kan vara nästa steg för att använda resurser effektivare. Två ledare som tog upp den saken hittade jag idag via realclearpolitics.com. New York Posts ledare 'Profiling terror' har ungefär samma inställning som jag. En motsatt synpunkt finns på San Diego Union-Tribune: 'Racial profiling is Un-American'. Jag tycker själv den är tunn på argument och desto fullare av indignation. Detta illustreras av att de tycker det är skamligt att ens ställa frågan om inte det är bättre att ha profilering av passagerare än att screena åldringar osv.

Jag nämnde i ett annat inlägg en opinionsundersöking vars resultat får en att sätta kaffet i vrångstrupen. Igår hade CBS en relaterad kolumn med titeln 'Many British muslims put Islam first' som repeterar flera av resultaten som får en att tänka efter lite. Jag kan bara hoppas att studien inte är rätt utförd, visar en skev bild av verkligheten osv och att motsvarande opinion i Sverige t.ex. är helt annorlunda. Channel 4 som står bakom studien har mer specifik information om resultat. Gå till exempel till 'Start Survey' på sidan och se om ni har samma sorts åsikter som de som svarat. Der Spiegel tar också upp undersökningen i en artikel med titeln 'Feeling foreign at home'. De refererar exempelvis en annan studie där 81% av brittiska muslimer säger sig identifierade sig först som muslimer och som britter i andra hand. Tydligen är det endast i Pakitstan som folk mer identifierar sig som just muslimer än med den nationella identiteten. Helt otroliga siffror egentligen. Om jag som svensk flyttar till ett muslimsk land kanske jag tänker likadant men i så fall tyder det ju på hur svårt det är att flytta mellan länder/regioner med helt skilda kulturer.

Andra bloggar om:
Terrorism,
England,
Politik

"Chockerande reaktioner i Storbritannien"

2006-08-15T20:22:00.000+02:00

I en ledare i Rocky Mountain News kommenterar tidningen reaktionerna från muslimska ledare angående terroristattackerna.

Den första punkten rör den muslimska parlamentledamoten Shalik Maliks kolumn 'Why the muslims must rise up now and join the battle against extremism', I denna kolumn påpekar ledamoten att det inte är så enkelt samband mellan utrikespolitik och terrorism och fokuserar också på stor extremism och stort stöd för attacker likt 7/7 förra året bland muslimer. Men så kommer då anklagelser om hur tiotusentals muslimer i USA flyttat sedan 9/11 pga 'ökad inhemsk fientlighet'. Rocky Mountain News skribenter säger sig vara chockade och undrar vem som gett parlamentledamoten dessa falska uppgifter.

I samma ledare tas också upp hur muslimska ledare i samtal med regeringen i London föreslagit att islamisk lag skulle införas gällande äktenskap och familjefrågor för att minska extremism. Som någon muslimsk ledare uttryckte det: 'De borde förstå våra problem och sen ska vi förstå deras problem'. Är det tidningen som vinklat beskrivningen av samtalen så att man får intryck av att ledarna inte fokuserar på grundproblemet utan istället tar tillfället i akt att försöka få igenom sin egen extrema agenda med egen lagstiftning eller är det så samtalen gått till?

Times ledare 'Isolating the extremists' är heller inte nådig i kritiken mot islams förespråkare (speciellt i England):

Islam behöver en reformation men många av dessa ledare inser att de inte kommer att tjäna på en mer tolerant och en mindre ideologisk religion. De ser Islam och dess roll i Islam som oföränderlig och dömer ut personer som Irshad Manji, som kallar på en renässans av kritiskt tänkande, som avfälling. Men om det inte finns mer respekt för sådana krav, mer tolerans av kvinnors rättigheter och åsikter och mindre fruktan i att ta avstånd från extremism så kommer regeringens dialog med muslimska ledare att ge lite. Endast när måttfullhet ger respekt, trovärdighet och lojalitet av fler muslimer så kan kopplingen med terrorism bli utmanad

Det ligger nog mycket i det. Hela artikeln är läsvärd.

Profilering av passagerare ett naturligt steg

2006-08-15T14:55:00.000+02:00

AFP beskriver att de pågår en debatt i Storbritannien om hurvida profilering av passagerare (passenger profiling) ska användas vid säkerhetskontroller t.ex vid flygplatser för att använda resurser bättre. Artikeln hänvisar till en rapport i Times och i båda artiklarna beskrivs det som att muslimer nu kan komma få räkna med större risk att bli undersökta i kontrollerna. Men egentligen diskuteras system som fokuserar på personer som beter sig misstänkt (som kanske är extra nervösa t.ex.), som har ovanliga resemönster, och viss etnisk och religiös bakgrund. Det sistnämnda är som Times skriver rätt kontroversiellt och skulle förmodligen orsaka ett ramaskri bland muslimska grupper. Redan har muslimska företrädare och muslimer inom polisen uttryckt starka reservationer.

Jag måste säga att jag kan tycka det är rätt logiskt att fokusera på de individer där hotet är som störst. Varför ska 80-åriga Helga ta av sig skorna och kroppsvisiteras eller sjubarnsfamiljen Svensson från Kiruna genomgå rejäla kontroller när hotet från terrorism troligen finns någon annanstans ifrån? Är det inte bättre och mer effektivt att satsa resurserna på att intervjua 27-åriga Muhammed och 19-åriga Abdul som har resor till Pakistan eller Saudiarabien i passen även om det iofs kan uppfattas som kontroversiellt. Jag ser det själv inte som något rasistiskt. Det är ju knappast att vissa individer behandlas annorlunda pga av utseendet eller sin hudfärg i sig utan att det är pga av terroristattacker med tiotals, hundratals eller tusentals har begåtts gång efter gång av islamistiska extremister. Om det varit så att svenskar gång efter gång hade försökt döda alla människor på flygplan efter flygplan så hade jag förordat att svenskar skulle få genomgå extra säkerhetskontroller i USA med. Jag som svensk hade också haft en förståelse tror jag för att jag som svensk hade fått en särskild behandling och inte skyllt myndigheter för extra besvär. Grundproblemet hade ju varit de svenskar som försökt begå terroristbrott och så hoppas jag att andra grupper som i så fall får genomgå extra kontroller också kan tänka. Det handlar inte om om att dra alla personer över en kam utan att använda resurserna bäst. CNN tar också upp motstånd från muslimska grupper mot diskuterade metoder. Daily Mirror har frågor diverse flygresenärer om vad de tycker om profilering.

Här i USA har det pratats om sådan profilering de senaste dagarna. I morse hörde jag både Chris Matthews på MSNBC tala om det (som anses rätt liberal) och diverse Fox-ankare. Chris sa något i stil med att tidigare har vi förlitat oss på tekniska apparater som metalldetektorer för att försäkra oss att vi är säkra på planen. Nu när det blir svårare att skydda sig mot vad folk tar in i planen så blir det viktigare att skydda sig mot individer mera än tidigare. Pete Williams i MSNBC frågar sig just varför inte mer har gjorts av DHS för att profilera passagerare? Kanske att det kommer ett system för mer intelligent fokusera på de personer som i större utsträckning kan anses utgöra terroristhot i USA men att det då inte kallas profiling utan något annat för att just profiling ofta associeras med ras, dvs racial profiling. Som jag skrivet ovanför har det egentligen ingenting med ras att göra utan mer om vilka som kan utgöra hot mot passagerarna, oavsett vilken hudfärg individer har.

Andra bloggar om:
terrorism,
Politik,
England,
USA,
intressant?

Mer kritiska reaktioner angående brevet från muslimska ledare och muslimska organisationer

2006-08-14T03:07:00.000+02:00

Som jag nämnde tidigare fick brevet från många muslimska ledare (också underskrivet av ett par dussing islamiska organisationer) om att utrikespolitiken i England borde ändras för att stoppa terrorism många kritiska reaktioner initialt från ledarskribenter från vänster och höger och även från Blairregeringen. Nu har några fler tagit ställning.

Home secretary John Reid beskrev det som en grov missbedömning att utrikespolitiken skulle formas eftet hot om terroristattacker. Istället för att bedöma den politiken under hot om terrorism skulle politiken formas genom demokrati. Ingen regering skulle stödjas av britternas om den beslutades med hot från terrorister.

Toryledaren kallade innehållet i brevet en sorts utpressning och att utrikespolitiken inte kan förändras för att några kan tänkas ta till vapen mot oss.

Samtidigt sa ledaren för islamiska samfundet i England att irak var orsaken till varför England för under hot. John Reid säger att mängder av nya attacker planeras i England och att 4 stoppats sedan 7/7. Dessutom ska den första stoppade attacken kommit under 2000, alltså långt före både Afganistan och Irak. Hur förklarar islamistledaren detta då? Han kan knappast förklara allt med Irak. Men tydligen tar han kategoriskt avstånd från att islam har någon plats i samtalet:

Muslimer säger att Islam och muslimska grupperingar inte gav upphov till extremism och inte radikaliserade unga människor.

Skämtar ledaren för islamiska samfundet i England? Var har han varit när imam efter imam ha avslöjats med att stödja självmordsbombningar och mord på judar osv. Ett exempel är t.ex Yusuf al-Qaradawi som t.ex religionskännaren Mattias Gardell kallar en i den islamistiska huvudfåran.

Slutligen klipper jag in lite text från en kommentar på en ledare i The Scotsman med titeln 'True threat is to our lives and not to our liberty' som jag kan för övrigt kan sympatisera med. Men en lämnade en kommentar på artikeln att om ni slutar med att blanda er in i andras affärer som kommer ni inte hotas och som exempel gavs att t.ex. Sverige inte hotades. Men i nästa inlägg påpekades att en viktig punkt i resonemanget missades och det var att det var brittiska individer som angriper sitt eget samhälle med planerade massmord. Britter vars föräldrar fått en chans att invandra till Storbritannien för ett bättre liv och betalningen av barnen är fullskalig attack. Vidare påpekas hur England stått inför många situationer där britter haft delade meningar i viktiga frågor men att ingen för den skull börjar planera massutrotning av sitt eget folk. Detta är en helt ny situation och det där med att förändra politik för att unslippa attacker kanske funkar kortsiktigt men jag är i alla fall övertygad att det då kommer att finnas andra frågor för terrorister att radikaliseras av och som kommer användas som ursäkter för radikalisering och extremism och terrorism. Men grundproblemet består och det är att det för en grupp människor ibland oss är det okej att använda massmord av oskyldiga i sitt eget samhälle för förändra sitt lands politik.

Andra bloggar om:
Terrorism,
England,
Politik,
Nyheter

Lisa Marklund står för dagens understatement

2006-08-13T18:31:00.000+02:00

Liza Marklund i Expressen i sin iver att tona ner hotet från terrorism och ifrågasätta om det verkligen fanns något hot säger följande:

Med största sannolikhet planerade den här gruppen med ungdomar (de gripna uppges vara mellan 17 och 28 år) att göra något dumt och farligt.

Scotland Yard har talar om planering för 'massmord av ofattbar omfattning'. Det har talas om att tiotals plan skulle sprängas fulla av passagerare med tusentals offer som en konsekvens, kanske fler dödade än i Libanon och Israel tillsammans under kriget. Är ungdomarna då 'dumma' mot oss? Beter de sig illa och kanske skulle få en tillsägelse att sluta att vara 'farliga'. Intressant språkbruk... Samtidigt i Daily Telegraph berättas det om att fem britter med terrorister redan spelat in martyrvideor där de skryter om vilka massakrer de genomfört, allt enligt den pakistanska underrättelsetjänsten. Vad olämpligt gjort....

Som en parentes kan nämnas att Marklund inte är så försiktig i språkbruket när det gäller t.ex. USAs president. Han kallas både 'hämndlysten', 'okunnig', 'krigshetsande' och jämförs med en treåring. Inget sådant språkbruk om de som vill avliva tusentals civila på väg från en plats till en annan. Istället sägs lite försiktigt att de 'har förmodligen rätt förvridna åsikter'.

Muslimska ledares svar i England: ändra utrikespolitik eller annars...

2006-08-12T23:40:00.000+02:00

Idag har diverse medier i England tagit upp ett brev som skickas från flera muslimska ledamöter i parlamentet och underskrivet av 38 muslimska organisationer till Blair regeringen. Kontentan är att Blairregeringen med sin utrikespolitik ger ammunition till extremister som hotar alla.

Jag kan också se hur diverse världshändelser kan få människor att känna ilska, hat och misstänksamhet mot länder och grupperingar av människor. De flesta klarar att hantera dem på något sätt och tar inte till våld eller blir kriminella på grund av vad de ser på tv eller vad de hör på radio. Men denna förklaringen till attackerna är alldeles för enkel. Och är enda lösningen att ändra utrikespolitik så att ingen blir upprörd?

Blairregeringen har en poäng i att terroristattacker har funnits långt före Irak- och Afganistankrigen, långt innan 9-11 osv. De ser det som ett misstag att tro att Al Qaida och liknande grupper drivs av en innerlig dispyt över utrikespolitik. Det tror jag inte heller. Däremot så kan det förstås hävda att de uppfattar verkligheten på ett sådant snett sätt och har sådan annorlunda världsbild att de tror att väst genom attacker på Irak och Afganistan driver ett krig mot islam som de ser det. Det är i så fall en fullständigt felaktig bild som de flesta förstår. I båda länderna har engagerade länderna hjälpt valda ledare att bygga upp sina länder och stödja folken på olika sätt. Ta exemplet Irak t.ex. Jag kan nästan slå vad om att de individer som är villiga att spränga 10 flygplan i luften med amerikaner skulle stå på samma sida som de som inte accepterar demokrati i Irak. Deras världsbild är säkerligen vriden på ett annat sätt som att USA och andra är där för att döda muslimer. Inte vet jag men lösningen är i alla fall inte att ändra utrikespolitik så att den passar extremister tycker jag.

En skribent på Times antyder att det finns en kultur av förnekelse bland brittiska muslimer som inte tar extremismen på allvar. Konspirationsteorier om att det 9-11 inte orsakades från muslimska extremister utan av amerikanska försvaret flödade. Detta kan man kanske lätt avfärda med att det bygger på skribentens intervjuer av enskilda personer, skribentens fördomar och inte på någon statistik. Vad säger då olika undersökningar om attityder av muslimer i England? Jag hittade en studie utförd av Channel 4 i England byggd på 1000 brittiska muslimer över 18 från i våras. Nu finns ingen jämförelsegrupp av ickemuslimer men jag framkastar några siffror: 30% vill hellre leva under sharialag än brittisk lag, 28% vill ha England som en islamisk stat, 68% säger att de som förolämpar islam i England ska arresteras och straffas, 45% anser att 9/11 var en konspiration mellan USA och Israel, och 22% säger att attackerna under 7/7 i London förra året var berättigade pga av Englands stöd för kriget mot terrorismen. Något som tycker något är bekymmersamt? En tidigare studie om värderingar t.ex för stöd av terrorism har tidigare visat på lägre siffror, t.ex. här på 'endast' 6%, dvs runt hundra tusen människor i England... Men som alltid beror det på exakt hur frågor ställs, hur urvalet gjorts, vilket bortfall studierna har, vilken sorts bias det finns i vilka som svarar jämfört de som inte svarar, vilka som klassificeras som muslimer/icke-muslimer. Men efter att ha kollat igenom en diverse studier som de ovan är väl min attityd att de flesta muslimer är helt okej men det finns stora undergrupperingar där fundamentalism och extremism frodar och som terrorismen sedan blir en reflektion av. Brittiska MI5 säger att det finns tusen personer som mycket lätt kan övertygas att bli självmordsbombare. Som sagt, små procentandelar av totala populationen men väldigt stort i absoluta tal.

Ett par kommentatorer på Guardian är inne på problemet med utländska imamer som predikar i lokala församlingar och problemet med identitet mellan den muslimska och den brittiska där radikala krafter kan utnyttja ett sorts utanförskap. Det har jag lättare att tro på. Frågan är vad som kan göras åt det dock. I dagens Expressen varnas för ökad extremism som en konsekvens av utanförskap, utländska imamer, frånvaron av jobb osv. Intressanta och oroande observationer även om jag inte helt håller med om analysen efteråt hur kunnat bli så och steg för att förhindra en fortsatt sådan utveckling. Jag tror det handlar om inte bara arbetsmarknadsfrågor utan också om identitet (diskuterat här), uppbyggnaden av stora bidragssystem som möjliggör extremism (som enligt Bob Graham var en av förklaringarna till att 9/11-terroristerna kom från Hamburg), acceptans/ickeacceptans bland grupper i samhället att vara invandringsländer med förändring av samhället som en konsekvens (acceptans och integration tas upp här), globalisering som möjligör behållande av gamla kulturen lättare vid invandring mm.

Ett rimligt svar på brevet från de muslimska ledarna i England gavs från Kim Howells som sa att ingen regering skulle:

formulera en utrikespolitik baserat på ett hot om att kanske en del av ens befolkning kanske inte skulle gilla det och börja med terrorism. Vi lever i en demokrati där parlamentet fattar beslut och där folk har en chans genom allmänna val att byta ut regeringen om de inte gillar den.

Så måste det vara. Annars formas utrikespolitiken och kanske snart inrikespolitiken av högljudda krafter som annars hotar bli så desperata att de inte klarar av att behärska sig och begå terrorism. Vi har demokrati och en röst för varje medborgare i slutändan.

SR tar också upp brevet och kritiken från muslimska ledare mot Blairregeringen men ingen kritik mot brevet tas överhuvudtaget upp. Rätt typiskt egentligen.

NPR tar i sin weekend edition upp brevet som skrivits. Kritik tas upp från en muslimsk författare. Hon hävdar att det i det muslimska minoriteten finns en tendens till offermentalitet och konspirationsteorier bland vissa grupper. Hon säger att hon har ett problem med invasionen i Irak och utrikespolitiken i England men säger att hon inte tänker på frågan som ett krig mot muslimer och varnar för en kultur som får unga brittiska muslimer att tycka att de är offer för situation när de inte är det.

Terrorism,
England,
Politik,
Nyheter

Uppdatering: Daily Telegraphs huvudledare kommenterar brevet från ledande muslimer som 'utpressning av moderata' och påpekar som Kim Howells demokratiaspekten att medborgarna har rätt att rösta ut sina representanter i demokratiska val och byta ut regering genom val och inte genom att tala om våld om politiken inte ändras. En rätt hård kritik som säkerligen skribenterna tycker är orättvis, att de inte menade att hota med våld osv. Men eftersom de gått ut och anklagat Blairregeringen för att mer eller mindre bidragit till att medverkat till att terrorister planerat massmord och inte fokuserat på andra faktorer som fundamentalism, indokrinering, hatpredikningar, intolerans osv kan har de också sig själva att skylla.

Guardians ledare är bättre i detta fallet tyckte jag. De erkänner möjligheten att Englands position i diverse militära konflikter i världen som i Irak kan ha gjort England mindre säkert än tidigare. Men de tar naturligtvis starkt avstånd från att England fört ett krig mot muslimer eller islam eller andra idiotiska konspirationsteorier likt dem. Men de skriver också att de individer som blivit alienerade till den graden att de väljer att planera massmord för oskyldiga har passerat gränsen över till psykopatisk kriminalitet och att Englands politik inte ska dikteras av dessa individer. De avslutar kritiskt mot de muslimska ledare som gick till angrepp mot regeringen:

Brittiska muslimska ledare har naturligtvis rätt att, som alla andra, till att ställa frågor om hur Blairs utrikespolitik förs och dess konsekvenser. Men de har ett mer omedelbart ansvar att framföra sanningen: att England inte är i krig med islam; att inget sådant krig existerar; att det inte finns någon ära i mord förklätt som martyrskap och att terrorism aldrig kan ursäktas med fåniga uppgifter om att de historiskt varit offer.

Så ska det låta. Det här med terrorism borde inte vara en vänster-höger fråga. Vad har det för betydelse vilken skattesats vi ska ha, hur skolan ska vara organiserad, vilka skillnader i ekonomisk nivå som är tillåten när man ska bedöma hur hotet från terrorism ska hanteras? Det borde inte vara så viktigt kan jag tycka. Times bedömer faran för England vara den värsta sedan andra världskriget (!) och i en sådan situation är det allra bästa om människor kan fokusera på väsentligheter och inte endast tänka höger-vänster för att lösa problemen som finns.

Dalademokraten: Bush är likvärdig med 'de som attackerar väst'

2006-08-12T17:28:00.000+02:00

I en ledarkrönika på Dalademokraten diskuterar Sofie Wiklund de avslöjade terrorplanerna och terrorism. Även om jag visste att hon skrivet dumheter förut som tog detta priset:

Vi måste inse att det som Bush gör lika mycket fel som de som attackerar väst. Vi måste fördöma terrorismen mot väst, samtidigt som vi måste fördöma den terrorism som Bush för

Kommentar överflödig.

"Massmord i ofattbar omfattning" planerades

2006-08-10T16:14:00.000+02:00

Nu börjar jag bli riktigt trött på alla dessa terrorister som vill spränga så många människor i luften för att göra en sorts politisk poäng och skrämma människor. Scotland yard säger tydligen att de är övertygade att de satt stopp för en 'terrorplan för att begå massmord av ofattbar omfattning'

Igen riktas attacker mot amerikanska mål. Amerikanska flygbolag skulle sprängas med företrädesvis amerikaner på tydligen. Det är tydligt att man som boende i USA nu är ett mål för galna terrorister som inte bryr sig ett skvatt om mänskligt liv. Om de kommer fram till vilka terrorister som skulle vara ombord planen för att sprängas över Atlanten kanske man skulle låta de få deras önskan att gå i uppfyllelse. Låt dem sättas på ett plan som sedan sprängs någonstans över Atlanten, naturligtvis utan några andra personer på planet. Men det skulle väl vara för oförsonligt antar jag. Jag vet inte men detta har gått alldeles för långt redan. Nu måste väl myndigheterna ta itu med hotet ännu mer än tidigare.

Pm Nilsson har rätt i sin artikel 'Demokratin slår tillbaka':

Händelserna i England visar två saker som tyvärr ännu inte är självklara i debatten: att terrorismen är ett hot som angår alla européer och att det finns metoder för att bekämpa den.

. Det finns en stor undergruppering i Europa och i Sverige, och i USA med för den delen till viss del, om att terrorism inte är något hot och att alla metoder för att bekämpa den är oönskade och leder till ett fascistiskt samhälle, big brother, bodströmssamhälle osv. Det är precis som att om låtsas om som att inget hot finns så råkar man inte ut för några problem. Lite som leken man lekte när man var liten. Om man håller händerna för ögonen så kan inte jag se och därigenom kan andra inte se mig. Om man inte erkänner att det finns något hot så finns det inget heller och man behöver inte skydda sig. Nu om någonsin måste väl myndigheter och poliser få de resurser och befogenheter de behöver för att försöka stoppa framtida terrorismattacker. Varsågod att avlyssna telefonsamtal om det finns misstanke om att brott förbereds, varsågod att övervaka misstänkta individers görande, sägande och resande osv. Attityden, inte minst bland liberaler, om att staten inte ska syssla med någon övervakning är vanlig, men farlig och kan illustreras med Libertarian101s postning om att 'låta staten sköta övervakning är som att låta en förståndshandikappad, rabiessmittad varg vakta fåren'. Roligt skrivet men vad blir konsekvenserna av en sådan hållning? Säg att brittiska polisen inte fått göra någon övervakning. Är det värt en renlärig liberal hållning mot 1000tals liv som går till spillo?

Tänk er tanken att terroristerna verkligen lyckats spränga flera passagerarplan i luften mellan England och USA med amerikanska medborgare. Vilka konsekvenser hade inte detta fått på diverse politiska områden. Ett sådant område lär vara just resande mellan Europa och USA. Hittills har visumfria resor tillåtits mellan kontinenterna men frågan är om ens det hade fått fortgå med kanske tusentals döda. Eftersom terrorister och extremister benägna till massmord i islams namn nu föds upp på europeisk mark och har tillgång till europeiska pass och resehandlingar undrar jag om inte reglerna hade skärpts betydligt till allas frustration. Efter 9-11 fanns sådana förslag men de övergavs. Dock uppger amerikanska företrädare att hotet fortfarande finns från Europa. Idag sas på MSNBC här att amerikanska myndigheter redan sagt att inga plan fick lyfta från England, och frågan är väl om det inte blir likadant från resten av EU, utan att först lämnat information om vilka som fanns i planet. EUs domstol sa i maj i år att det var fel att lämna ut sådan information till USA bland med hänsyn till den personliga integriteten. Och så länge den personliga integriteten är säkrad så är det okej om människor sprängs i luften?? Sanslöst.

21 personer, de mesta med pakistanskt ursprung har gripits enligt AFP. Kopplingar med Al Qaida antyds men vem vet om kopplingen är ideologisk, inspirerad från Al Qaida som en sorts franchise eller del av organisationen. Polisen försöker distansera de gripna från religionen, att det inte har göra med något med religion utan att de gripna kanske har gömt sig bakom vissa religioner osv. Jag antar att det rör sig om människor som ser sig själva som muslimer. Att omvärlden, inklusive en hel del muslimer inte ser dem som riktiga muslimer må vara sant men min gissning är att de själva i högsta grad ser sig som muslimer. Jag hänvisar till Blairs tal där han talar om att benämningen islamistisk extremist kan användas om personen själv ser sig som muslim då mera neutrala beskrivningar kan missleda om motiv och extremism inom religionen som gett upphov till hans dåd. Igen på MSNBC spekuleras det om hur många supportpersoner som kan stödja dessa gripna individer i bakgrunden. Det är klart att de gripna kan ingå i mycket större nätverk i landet och mer gripanden kan göras. Även om andelen muslimer som stödjer terrorism är väldigt liten så är det pga av höga absoluta tal inte alls ett litet problem.

England,
nyheter,
terrorism,
USA,
intressant?

Nytt relaterat till Libanon

2006-08-09T22:27:00.000+02:00

Jag trodde att det kanske fanns en liten chans till en diplomatisk öppning när det talades om 15000 soldater ur libanesiska armen på väg upp mot norra delen av Libanon men istället verkar Israel nu intensifiera den militära konflikten. Jag kan förstå att man vill försvaga Hezbollah men jag tror ändå det finns en övertro på militära lösningar av konflikten. Det är också hemskt att se hur många civila, helt oskyldiga som drabbas av detta våld i form av dödsfall, skador, hemlöshet och psykska sår troligen.

Idag rapporterar Christian Science Monitor om hur vreden i Libanon riktas mer och mer mot USA. Det framgår inte av artikeln såvitt jag såg att det byggde på någon vetenskaplig studie utan var mer än observation baserat på intervjuer av människor på stan. Och de som uttalar sig må ha starka åsikter i frågan som skiljer sig från folk i gemen. Samtidigt är det förståeligt att människor i regionen riktar sin ilska också mot USA som är en av Israels starkaste supportrar traditionellt och som använder sitt inflytande till att inte släppa igenom språk i säkerhetsrådet som skulle sätt alltför stor press på Israel att dra tillbaks trupper, att stoppa militäroperationer, i alla fall inte ensidigt. Jag kan anta att sympatierna i resten av arabvärlden blir alltmer för Libanons sak som de ser det och allt mindre respekt för USA tyvärr. Igen undrar jag hur genomtänkt USAs politik är långsiktigt. Administrationen har att försöka balansera både stöd för Israel och inte riskera att uppröra situationen i Irak och samtidigt inte stöta bort arabiska ledare som man har bra relation till. USAvänliga regimer är säkert under internt tryck att distansera sig från USAs position kan jag tänka mig. John Warner frågade Rumsfelt i ett senatsförhör förra veckan hurvida adnministrationen tog hänsyn till Irak när de utvecklade sin policy i Israel-Libanon-konflikten och svaret verkade vara ja. Rumsfelt gick sedan vidare och drog in Iran i diskussionen. Jag tyckte i alla fall att det var lite positivt att USA gick in och sa att ingen sida i konflikten borde eskalera konflikten.

ABCNews redovisade igår en opinionsmätning av hur amerikaner uppfattar konflikten. Det visade sig att de flesta skyller Hezbollah för civila förluster men samtidigt tycker ändå en majoritet att Israel kan göra mer för att undvika att oskyldiga drabbas. Ungefär en tredjedel tycker att Israel har använt för mycket militärmakt vilket är lika stor andel som tycker de använt för lite. Än så länge är det få politiker som kommit ut och sagt att Israel har använt för mycket våld utan frasen återkommer att Israel har rätt att försvara sig vilket jag håller med om. Detta lämnar dock ute ett omdöme hurvida Israels svar är bra eller rimligt eller nödvändigt. Jag tycker själv att det borde funnits något bättre sätt att svara istället för att bomba infrastruktur över stora delar av landet. Men någon bra lösning har jag inte.

Här har det talats en hel del om att den senaste tidens våld i världen inte minst med jihadinslag i olika konflikter och attacker runt om i världen är ett nytt sorts världskrig, mot radikal islam och terrorism. Sedan Newt Gingrich tog upp temat på Meet the Press har diverse kommentatorer och politiker valt att se även Hezbollah-konflikten som en del i det kriget. Exempel på TV-profiler är Bill O'Reilly och Sean Hannity på Fox och exempelvis Rick Santorum, pressad republikansk senator från Pennsylvania. Hur talet går kan ses till exempel här. Risken med tal om krig är att fokus blir för mycket på militära åtgärder tror jag. Dessutom försvinner fokus på viktiga lokala motiverande frågor om man ser kampen som en del i en global kamp enbart.

Fouad Siniora skriver i dagens Washington Post om Libanons syn på konflikten och framför deras eget förslag om omedelbar, ovillkorlig vapenvila. Stötestenarna i planen gäller väl mest hurvida Israel är tvunget att dra sig tillbaks till gränsen först innan vapenvila kan komma. Israel vill väl inte lämna något vakum medan Libanon vill ha ut israeliska soldater i en överrenskommelse. Själv är jag skeptisk till att utländska trupper kan avväpna Hezbollah utan tror mer på någon process internt i Libanon med politiskt tryck eller fokus utifrån. Siniora är väldigt kritisk till Israels aktioner vilket inte är så konstigt. Dock ser jag väldigt få klagomål på att Hezbollah attackerade Israel i första läget. Det är kanske också svårt för honom att framföra just nu, under krigsliknande förhållanden kan man tänka sig.

Sedan lite tips på intressanta diskussioner om Libanon. På C-SPAN finns en hel del intressanta inslag, t.ex. från israeliska och lebanesiska företrädare som svarar på tittarnas frågor och vidare finns där även diskussionspaneler som olika tankesmedjor ordnat. Jag såg själv på den av Nixon Center bland annat.

Libanon,
israel,
hezbollah
Mellanöstern
USA

Utbildningsradion sprider fördomar

2006-08-02T13:48:00.000+02:00

Jag kollade ett program från utbildningsradion med titeln 'Helle Klein, politik i Guds namn'. Bakgrunden var att HK tagit upp inslaget i sin blogg och senare Gunnar Hökmark kritiserat intervjun för att vara okritisk, för att låtit HK hävda att Bush vill bekämpa islam osv. Såhär lät det i inslaget:

HK: '.... så fort som man försöker utnyttja, som man t.ex gör i Bushs amerikanska politik och säger att Gud vill det här och vi kristna är på Guds sida och vi ska föra krig mot den islamska världen. Det är en väldigt farlig utveckling. Det är en fundamentalistisk hållning där tro och politik, de värsta sidorna kombineras.'

Ok. Helle Klein avslöjar här sina fördomar om Bush och den amerikanska politiken, något som reflekteras också i Aftonbladets ledare. Eftersom detta är utbildningsradio (vad betyder utbildningsdelen här i sammanhanget?) måste väl då intervjuaren säga något i stil med att Bush och administrationen har väl iofs inte sagt att de vill ha krig med den islamiska världen eller att Gud står på deras sida. Vidare borde hon han ifrågasatt det där med att administrationen skulle vara fundamentalistisk eller åtminstone sagt att det är enbart HKs åsikt. Men vad händer?

Intervjuaren: ''Mmm. Han anser ju också att han är utvald av Gud i sitt ämbete. Hur ser du på det?

Det är så man ramlar av stolen. Helt okritiskt sväljer utbildningsradion allt HK säger och tillför nya konspirationsteorier. Och detta ska användas i utbildningssyfte?? Det är bara att hålla med Hökmarks avslutande ord:

Utbildningsradion verkar inte vara någon utbildning för vare sig kritisk analys eller i frågor om vad som händer i vår värld.

Andra bloggar om:
mediekritik,
utbildning,
Bush,
intressant?

Frankrike tackar Iran för stabilitet...

2006-08-01T02:28:00.000+02:00

Idag läste jag hur Frankrikes utrikesminister berömde Iran för deras bidrag till stabiliteten i mellanöstern:

Iran är en signifikant, respekterad spelare i mellanöstern som spelar en stabiliserande roll sa Frankrikes utrikesminister Philippe Douste-Blazy tidigare på måndagen i Beirut.

'Det är klart att vi aldrig kan acceptera ett destabiliserat Libanon som kan leda till destabilisering i regionen' sa Douste-Blazy i Beirut.

'I regionen finns där förstås länder som Iran -ett bra land, ett bra folk och en bra civilisation som är respekterat och som spelar en stabiliserande roll i regionen'

Har Frankrikes utrikesminister tappat huvudet? Eller är det Frankrikes nya politik att berömma Iran stabiliserande roll i regionen trots många exempel på motsatsen, exempelvis stöd till terrorverksamhet mot Israelerna, hot att utrota staten Israel mm? Det måste väl vara någon fel på källan då, dvs Haaretz. Men det märkliga är att liknande uppgifter finns på Irans nyhetsbyrå. Ytterligare en Reuters-artikel bekräftar att utrikesministern talat väl om Irans stabiliserande roll. Helt obegripligt för mig i alla fall.
Uppdatering:
Jerusalem post spekulerar om varför Frankrikes utrikesminister sagt som han sagt. Tidningen tror att det handlar om vilken av parterna Syrien eller Iran som bör kontaktas för att influera Hezbollah. En del i USA förordar att involvera Syrien i samtal men Frankrike vill ha att göra med alla utom Syrien enligt tidningen. Ändå kan jag bara undra som den anonyme diplomatkällan de refererar till vilken planet utrikesministern befinner sig på med sina stabilisationskommentarer med tanke på vad Irans ledning sagt och gjort.
Uppdatering 2.
Jag hittade en annan artikel till som tog upp utrikesministerns uttalande. Där tas också upp nyliga uttalanden från Hezbollah i Iran, hur utrikesministern mötte iranska företrädare i Libanon osv.

Andra bloggar om
Frankrike,
Iran,
Mellanöstern

Wolfgang Hansson och Aftonbladet når nya bottennivåer

2006-07-31T17:52:00.000+02:00

Aftonbladet har idag en analysartikel, inte en krönika eller kolumn på ledarsidan, av Wolfgang Hansson där han skriver om Israel efter bombningarna igår. Han ser ingen skillnad på terrorister och Israel:

Vad är egentligen skillnaden mellan Israels krigföring med massakrer på värnlösa barn och terrorister som spränger oskyldiga i luften?

Till att börja med försöker Israel undvika civila offer så mycket som möjligt i bombningar medan terrorister istället inriktar sig på att döda och skada civila. Har någon sett terrorister lägga ut flygblad som varnar för attacker på ett eller annat kafe?

Wolfgang fortsätter hetsande mot israelerna i sin 'analys':

Israel försvarar sig med att Hizbollah avfyrar sina raketer från bostadsområden. Var det de två barnen i dagisåldern som låg döda tätt ihop på en bår som avfyrade raketerna?

Först och främst så är det väl i stort sett att betrakta som en faktum att Hezbollah attackera Israel också inifrån byar nära byggnader där civila kan finnas. Israels utrikesministerium har lagt ut några videor med Hezbollah-raketer som avfyras nära byggnader. De som är konspiratoriska kan naturligtvis hävda att videorna är manipulerade eller hemmagjorda men jag tror själv inte det. Man kan alltid diskutera hur Israel kan svara på angrepp inifrån civila områden. Wolfgang resonerar som om det var självklart att Israel visste att det fanns civila i huset bredvid. Hur sannolikt det var tycker jag iofs skulle tas med i beräkningen på något sätt så att civila förluster verkligen minimeras. Det verkar också som om Aftonbladet i sin 'analys' vill misstänkligöra att det verkligen fanns i raketbeskjutning och att Israel hade andra skäl bombat huset. Aftonbladet sjunker ytterligare i anseende med detta. Wolfgang fortsätter med att säga att:

Men Israels krigföring verkar jämställa dagisbarn med stridande förband.

Fullständigt idiotiskt. Jag kan bara spekulera vad han vill komma med sådana påståenden. Att israelerna är fullständigt onda, att militären avsiktligt bombar småbarn eller vad? Inte oväntat drar han in USA i det hela med att säga att landet 'använder terror för att bekämpa terror'. Något exempel på detta framgår inte i denna 'analys' men eftersom han verkar skriva för redan övertygade anhängare är kanske det en etablerad sanning redan för avsedda läsare.

Huvudledare är förresten inte mycket bättre med ord som 'terrorbombningen måste upphöra'.

USA och Israel under press

2006-07-31T03:33:00.000+02:00

Med dagens bomb som dödade mängder av oskyldiga i Libanon steg omvärldens krav på omedelbar vapenvila ytterligare och främst Israel men även USA kom under större press. Jag tycker inte USA har skött diplomatin och politiken på ett bra sätt alls i denna kris. När Hezbollah är den organisation som tvärs emot alla regler attackerar en stat så är vi nu i ett läge där Israel ses som aggressionspart i mångas ögon. Dagens kommentarer efter Israels bomber illustrerar det väl. USA har i sin tur isolerat sig från resten av världen genom att inte uttala direkt stöd om omedelbar vapenvila även om Rice tidigare idag fick Israel att under två dygn tillfälligt sluta med flygattacker. För otillräckligt och lite för sent kan jag tycka men bättre något än inget. Klyftan mellan arabvärlden och Europa på ena sidan och USA på andra sidan ökar tyvärr.

Ifråga om attacken idag är det hemskt att Israels bomber drabbade helt oskyldiga människor. Jag kan bara ifrågasätta om det inte fanns något annat sätt att reagera på för Israel än dessa bombningar som resulterat i många dödsoffer och som skadat Israel i anseende mer än vad som varit fallet tidigare. Visst, Hezbollah begår brott när de skjuter raketer i civila områden och nära FN-patruller. De har också ett ansvar för att civila drabbas när Israel försöker försvara sina medborgare mot raketer mot deras territorium. Och visst, Israel har tidigare släppt flygblad om att invånarna måste evakuera eftersom de befinner sig i en krigszon eller liknande. I praktiken kanske det inte är så enkelt för de i södra Libanon att evakueras när de finns dåliga transportmöjligheter osv. Och visst, Israel visste säkerligen inte att det fanns civila i de specifika huset när de bombade men ändå.

Nu fortsätter kritiken från Irak. Shialedaren Al-Sistani som tidigare varit en röst mot våld och för demokrati i Irak som jag fattat det varnar nu USA för att muslimska länder inte kommer förlåta de som inte vill stoppa våldet och ha omedelbar vapenvila. Han sa vidare:

Storleken på katastrofen i Libanon resulterande från den fortsatta Israeliska aggressionen har nått en punkt som inte kan tolerera mer tålamod

USAs ställningstagande rätt så ensidigt för Israel i denna fråga kan mycket väl få konsekvenser i Irak. Och det märkliga är att så få politiker inte verkar tänka på konsekvenserna av motarbeta vapenvila i denna frågan i exempelvis i Irak trots alla investeringar som gjorts i Irak med stora kostnader i människoliv och pengar. Detta i sig borde få flera politiker att tänka två gånger innan de isolerar sig från resten av världen ifråga om sin reaktion i konflikten, särskilt när krigshandlingar fortgår.

Jag läste igår en intressant kolumn av Brent Scowcroft, seniore Bushs nationelle säkerhetsrådgivare. Han ser dagens konflikt som en reflektion av brist på överenskommelse mellan palestinier och israeler och föreslår en lösning av konflikten med aktivt amerikanskt ledarskap som skulle kunna beröva radikala element och extremister sin livkraft. Mellanösternkonflikten är så komplex så det är omöjligt för mig att säga om det han säger skulle vara möjligt. T.ex., är det möjligt för båda parter att leva med en gemensam huvudstad, för palestinierna att ge upp rätten till återvändande, för palestinierna att ge upp bosättningarna på västbanken osv... Tyckte i alla fall betoningen på en större satsning som inte endast rör Israel-Libanon var bra.

Jag kan rekommendera LPs postningar på Lebanese Political Journal, en av de senaste om hur komplicerad verkligheten kan vara i politik i Libanon och faran med att omänskliggöra människor i en konflikt genom att sätta på etiketter på människor. Han berättar om hur han som moderat människa i samhället går en svår balansgång mellan att kallas terroristförsvarare och för att umgås med israeler. En väldigt bra post tyckte jag.

I dagens Meet the Press pressades både israeliska ambassdören och den libanesiska speciella sändebudet till FN. Rätt så intressant sändning. På senaste tiden har det vimlat av israeliska politiker och diplomater i amerikanska sändningar och då och då libanesiska och syriska. Att andelen israeliska är större är inte så märkligt men de nära relationerna mellan de två länderna men Israel får också ut sitt budskap mer effektivt på det sättet.

Libanon,
israel,
hezbollah
Mellanöstern
USA

Några Libanon-relaterade artiklar och funderingar

2006-07-28T19:37:00.000+02:00

Det finns nästan bara en sak att skriva om just nu och det är förstås Israel-Libanon-konflikten.

The Times i England tar upp hur Israel måste balansera en kamp mot att besegra eller oskadliggöra Hezbollah militärt med att uppnå politiska mål med internationellt stöd. Jag tycker det är synd att se hur världen i mycket nu ser Israel som aggressionsparten i krisen pga av de många bombningarna och konsekvenser i form av flyktingar, förstörd infrastruktur och civila dödsoffer. Varför kunde tillfället av Hezbollahs inledande krigshandling inte används bättre av Israel för att sätta internationellt tryck på Libanon att i sin egen politiska situation få anti-Hezbollah-grupperingar att uttrycka kritik mot organisationen och kanske få momentum för att ta tillfället i akt för att regeringen att sätta fram positionerna? Jag hörde någon siffra på CNN att sedan i februari hade stödet ökat för Hezbollah från 56% till 85%. Jag vet inte om det kan stämma. För shiamuslimerna var det tydligen nu hela 96%.

International Herald Tribune rapporterar att de arabiska stater som först överraskande och positivt gick ut och tog avstånd från Hezbollahs attacker mot Israel gör nu allt för att distansera sig från den amerikanska positionen om att vänta med vapenvila tills en varaktig vapenvila kan finnas. Det var väl relativt förutsägbart egentligen att det skulle hända. Om jag själv kunde förutse det måste väl israeliska och amerikanska makthavare varit medvetna om det långt tidigare. Så kontentan blir att ju längre en vapenvila dröjer så blir relationerna mellan annars USAvänliga ledare mer negativa eller alternativt att USAvänliga regimer blir mer pressade av sitt folk att ta avstånd från USA. Jag har svårt att förstå att det är värt för USA att så ensamt hålla fast vid sin position när konsekvenserna i regionen kan bli så stora på andra håll, exempelvis i Irak. Ganska många argumenterar i TV-rutan (t.ex föreläsare från konservativa Heritage Foundation som jag kollade på tidigare på CSPAN) för att det är i USAs och Israels intresse att ge tid åt Israel att istället militärt försvaga Hezbollah men jag är inte speciellt övertygad om att det är så enkelt att bara militärt förgöra en organisation så blir det bra. I slutändan är det en politisk lösning som krävs och jag tvivlar på att det blir enklare med en lösning i en situation där stödet för Hezbollah ökar och radikaliseringen ökar. Men vad vet jag när så många annars välutbildade uttrycker sig tvärsäkert om vad som behövs...

Efter Al Qaidas nummer 2s (hoppas livet i en grotta är trevligt...) hot mot mig och alla västerlänningar men specifikt israeler och personer i USA tar nu Hezbollahs politiska ledning avstånd från organisationen. En ledare säger att Al Qaida tror på att döda oskyldiga och Hezbollah istället är involverade i legitim motståndsrörelse och att Hezbollah aldrig skulle ha attackerat som Al Qaida gjorde under 9-11 och att organisationen är emot Bushs policyer och inte amerikaner. Nu tycker jag ju iofs att Hezbollah genom att skicka in raketer urskillningslöst i Israel också använder sig av en sorts terrortaktik och ifrågasätter legitimt motstånd när Israel dragits sig tillbaks över gränsen. Lite intressant att se dock hur organisationen ser sig själv och hur ledningen för Hezbollah inte verkar ge mycket för Al Qaida-gruppen.

AFP skriver om att premiärministern Siniora verkar har vunnit en politisk seger genom att få Hezbollahministrarna att stå bakom hans plan om vapenvila. Det skulle i så fall underlätta om Libanon kunde tala med en röst utåt. Men AFP skriver att det osäkert om det är något mer än en symbolisk seger. Någon anonym västdiplomat rapporterar i artiklen om hur Hezbollah börjar bli visa mer flexibilitet men det är svårt att tolka något ur det.

Christian Science Monitor hade för övrigt en intressant ledare häromdagen där de funderade på iden om utländska trupper i Libanon. Jag är själv tveksam till iden med utländska trupper i Libanon. Får väl se om det finns några alternativ beroende på hur situationen utvecklar sig.

Bildt skriver att det är dags för USA att rädda Israel för konsekvenserna av sina policyer genom att få en omedelbar vapenvila till stånd. Bildt är en person jag vanligtvis har förtroende för och det är inte så lätt att avfärda honom. Å andra sidan måste väl den sortens resonemang också föras i Washington och de ändå kommit fram till att utveckligen gagnar USA, Israel och regionen i stort. Jag kan inte säga att jag förstår hur de resonerar mer än att Israel har rätt till självförsvar, vilket jag håller med om, och att Israel bekämpar terrorister som det är i USAs intresse att försvaga. Men långsiktigt då? Och vad händer i regionen med ökad radikalisering?

Andra bloggar om:
Libanon,
israel,
hezbollah
Mellanöstern

Iraks premiärminister al-Maliki håller starkt tal i kongressen i USA

2006-07-26T20:41:00.000+02:00

Iraks premiärtminister höll idag ett tal inför kongressledamöterna i USA. Det var ett mycket inspirerande tal där al-Maliki betonade att Irak och USA stod på samma sidan i kriget mot terrorismen och att Irak var fronten i det kriget. Samtidigt passade han på att tacka USA och det amerikanska folket:

Irak kommer inte att glömma de som stod med landet och fortsätter att stå med landet i tider av nöd.

Han passade också på att säga att kriget mot terrorism inte är ett krig mot islam. Istället sa han:

Detta är ett krig mellan det sanna islam där varje persons frihet och rättigheter är viktiga grundstenar och terrorism som ikläder sig en falsk muslimsk förklädnad; i själva verket för ett krig mot islam och muslimer

Hur många gånger har vi hört att den kamp som världen för mot terrorism i verkligheten är en kamp mot islam? Det har upprepats av diverse islamister men även av skeptiker i väst. Här har vi dock en folkligt vald representant för ett muslimskt land som tycker annorlunda och förtjänar att lyssnas på.

al-Maliki gick vidare och betonade att miliserna skulle stängas ner, hur mänskliga rättigheter inte enbart var något för väst, hur ekonomin hade växt, hur media nu var fri och hur de sektorer som tagits över av irakierna skulle kunna användas som förebilder för att ge ännu mindre stöd till extremister i Irak. Han vädjade om hjälp till återuppbyggnad i dessa sektorer. Vilka kommer svara på en sådan vädjan? Frågan är väl om ytterligare sådant stöd kan röstas igenom i det amerikanska kongressen med tanke på opinionen. Kommer FN, EU och andra organisationer och sammanslutningar bry sig tillräckligt?

Hela talet kan ses på C-span. Jag tyckte i alla fall det var intressant. Han fick stående ovationer ett antal gånger för hans vältalighet.

Beskrivningar om hans tal finns t.ex på Fox och på Times.

Något som jag tyckte olämligt igår var hur vissa demokrater gjorde allt för att nedvärdera al-Maliki för att de tyckte att han uttryckt sig oklokt ifråga om konflikten mellan Israel och Libanon/Hezbollah. Flera demokrater i representanthuset och i senaten ville inte att al-Maliki skulle få tala i kongressen pga det han hade sagt. De ifrågasatte om han verkligen var på USAs sida i kriget mot terrorism osv. Det var helt otroligt. Här har USA 130000 soldater i Irak och jag vet inte hur mycket pengar som investerats för att försöka bringa en demokratisk utveckling till landet och så fort ledningen uttrycker sig tvärt emot USA i någon fråga så vill demokraterna både förolämpa ledaren och hela Irak genom att inte låta honom hålla ett planerat tal. Att fråga vilken sida han står på när han troligen riskerar både sitt eget och sin familjs liv varje dag i Irak genom att vara premiärminister tycker jag var förfärligt. Tack och lov vägrade talmannen i representanthuset att ställa in talet vilket hade varit en katastrof. Ibland tror jag att demokraterna är villiga att göra vad som helst för att generera Bush eller för att göra en poäng av att Irakinvasionen var ett misslyckande. Vissa verkar vara så övertygade att det redan är dödsdömt så de drar sig inte för att direkt förolämpa ledande irakier, samma irakier som försöker bygga upp sitt land i samarbete med amerikanska trupper. SR kommenterade situationen igår men kunde bättre pekat ut att det mestadels var demokrater som försökte införa bojkott av talet. Istället användes ord som 'ledande kongressledamöter' i rapporteringen vilket i sig var sant men ändå inte visade rätta bilden.

Vad var det då al-Maliki sagt som gjort en del kongressledamötet så upprörda. Tydligen har han uttryckt att världen måste stoppa Israels aggression och att israeliska attacker förstör Libanons infrastruktur. Det är han nog knappast ensam om att tycka om jag tolka reaktioner från diverse svenska ledarskribenter. Att infrastrukrur förstörs är ett faktum och hurvida det är en aggression eller ej beror väl på hur motiverade flygattackerna varit pga kidnappningarna av Hezbollah. Många länder verkar ju världen om tycka att våldet var oproportionerligt, vad det nu exakt betyder, och steget är inte långt därifrån till att det skulle vara en aggression. Vita Huset gjorde en poäng i att säga att al-maliki inte är Bushs marionett/nickedocka. Det är ju förstås också ett sätt att se på saken. Premiärministern i Irak reflekterar vad irakierna tycker och det är på det viset det borde vara, inte att det till varje pris måste finnas en ledare där som har samma åsikter som USAs politiker. Om USAs politiker tvingar al-Maliki att överge åsikter som reflekterar Iraks befolkning för snabbt kan det också bli en belastning inrikespolitiskt för honom.

Andra bloggar om:
Irak,
USA,
politik
Mellanöstern

Sveriges television sammanfattar Rices besök i Israel

2006-07-25T19:10:00.000+02:00

Kanske man inte ska hänga upp sig på detaljer i medierapporteringen av konflikten mellan Israel och Hezbollah men ändå var SVTs sammanfattningstext från Rices besök i Israel väl märklig:

Den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice och Israels premiärminister Ehud Olmert är eniga om att anfallet mot Libanon måste fortsätta.

Nyhetskanalen MSNBC beskriver i artikeln 'Rice söker brådskande mellanöstern-fred' vad Rice sagt i Israel och även vid mötet med Abbas:

Utrikesministern Condoleezza Rice deklarerade under tisdagen, i samband med att stort antal möten angående Israel-Hezbollahstridigheter, att USA vill ha en 'brådskande och varande/långvarig' fred där problem löses utan krig.

En viss skillnad mot vad SVT skriver alltså. Vilken beskrivning verkar mest rimlig?

Hugo Chavez skämmer ut sig i Vitryssland

2006-07-24T20:51:00.000+02:00

Det var intressant att läsa i DN att Chavez nu varit och hälsat på diktatorn Lukasjenko och hyllat denne person som en vän och ville att de skulle 'bilda ett lag'. AFP har lite mer detaljer. Tydligen har nu Chavez sagt att han 'kände sig vara bland bröder'. Han fortsatte att hylla Lukasjenkos styre (fritt översatt):

Vi ser här en föredömlig socialstat likt den vi börjar skapa.

Denna beskrivning av Vitryssland skulle nog inte ens vänsterpartiets ledare i Sverige med om. Istället vill han 'göra upp med diktaturen' och beskriver de övergrepp som finns i Vitryssland som valfusk, stängning av regimkritiska tidningar och allmänt förtryck. När Ung Vänster hyllade Chavez som en 'stjärna' och som är vill bryta 'maktkorruption' trodde de nog inte att deras egen hjälte skulle stå och hylla uppenbara diktatorer. Å andra sidan borde de nu som minimikrav sluta att heja på Chavez och ännu hellre aktivt motarbeta honom.

Konflikten fortsätter

2006-07-24T17:01:00.000+02:00

Nästan två veckor in i konflikten i mellanöstern är det en dyster bild som framträder. Hundratusentals libaneser tvingas bli flyktingar, civil infrastruktur slås ut, oskyldiga dödas och skadas på den libanesiska sidan medan det på den israeliska sidan raketer terroriserar vardagen för människor i många städer och här med en hel del oskyldiga skadade och dödade. Det är deprimerande att se hur konflikten bara fortsätter utan något slut synbarligen nära.

Hezbollah gömmer raketer i vanliga boningshus och medlemmarna använder ingen uniform, dvs de använder civila sköldar och följer inga krigsregler utan är krigsförbrytare. Med tanke på att de stridande ser ut som civila kan de hända att fördelningen civila-stridande som rapporterats från Libanon varit lite felaktig men det är svårt att veta hur betydelsefullt eller helt oviktigt detta är.

Israel tycker jag har misstagit sig på några sätt, i alla fall är det den bilden jag har fått. De många attackerna som senare visat sig drabbat civila och utpräglade infrastrukturmål har drabbat opinionen negativt inte bara för de i Libanon som varit motvilliga till Hezbollah utan också fått omvärlden att se Israel som den angripande parten även om det var Hezbollah som började konflikten. Denna opinion, som verkar bli starkare ju längre konflikten pågår och ju fler rapporter och bilder av civila skadade och samhället skadat som kommer ut, sätter dessutom tryck på USA att agera och att åtminstone inte stoppa resolutioner om vapenvila osv. Jag skulle tippa att eftersom araber i allmänhet står på libanesernas sida i konflikten, och islamisterna inte minst, så blir det i längden svårt för regimerna i regionen, även om de har en bra relation till USA, att inte kräva ett vapenstillestånd och om USA då fortsätter sätta sig emot de flesta länderna så kan de fresta på relationerna med många regimer i regionen däribland Iraks ledning. Är USA beredda offra goda relationer med diverse arabiska ledare för att motstå rop om omedelbar vapenvila?

USA vill också ha en vapenvila snarast men när villkoren tillåter det säger administrationen. Frågan är om detta är hållbart i längden om det visar sig att sådana villkor inte framträder snart. USA har en poäng i att försöka få till en situation där Libanon kan ta över ansvaret för sina gränser och att sätta press på Syrien och Iran. Hur en vapenvila kan fås till stånd är inte så lätt att förstå.

Bildt frågar sig vilket mandat en eventuell internationell styrka skulle ha. Att avväpna Hezbollah? Att vägra folk att återvandra till sina forna hem i södra delen i Libanon? Det är enkelt att säga att en fredsstyrka borde sättas in men vad exakt den skulle göra är svårare att se.

Israel kan troligen inte slå ut Hezbollah som organisation och inte heller dess militanta del om inte omfattande markoperationerna sätts in. Jag antar att Israel inte vill acceptera en vapenvila med organisationen då det skulle ses som en vinst för Hezbollah. Däremot skulle förstås Israel ensidigt kunna avsluta sina bombningar men det är svårt att se om raketerna från Hezbollah fortsätter komma mot civila mål i Israel. Dock skulle det då kunna bli ett politiskt tryck på Libanon att ta itu med Hezbollah som organisation, mer än vad det är idag tror jag. Ser man vad som hänt efter Hezbollah attackerade Israel från första början kan man konstatera att Hezbollahs aktioner inte var i Libanons intresse och har orsakat vanliga libaneser mycket lidande med deras aktioner. Men så länge stridigheter varar och när civila drabbas så ses kanske Hezbollah som en organisation som hämnas vad libaneser stått ut med de senaste dagarna.

Skillnaden på sympatierna i USA mot vad de är i Europa och i mellanöstern är rätt starka. Visst hör man en del som oroar sig för att Israel har överreagerat och vad hemskt det är med libaneser som drabbas av våld men den överväldigande majoriteten politiker verkar i alla fall stödja Israel. Argumentet återkommer om vad skulle USA ha gjort om USA hade attackerats på samma sätt som Israel gjorts och dess städer beskjutits. Och det är rätt effektivt och en fråga det inte finns något svar på. Vad hade Frankrike gjort om Belgien hade en stor milis som började kidnappa franska soldater på fransk mark, som börjar skicka raketer mot befolkningscenter och som hotade skicka raketer till Paris osv? Självklart varit helt proportionerliga i sitt agerande? Inte använt sin större militära styrka? Med detta sagt vill jag ändå reservera mig mot en hel del mål som Israel verkar ha angripit. Häromdagen såg jag en omröstning på TV om hurvida FN nu var irrelevant eftersom resolution 1559 inte följdes (som skulle innebära att Hezbollah inte levde sitt eget liv). Bara frågaställningen i sig skulle vara otänkbar i svenska nyhetsprogram tror jag.

Syrien har kommit upp som fråga på sistone. Är landet en del av problemet eller en del av lösningen, eller kanske bådadera? Helt klart agerar terrorledare helt öppet i Damaskus och Hezbollah har stöd därifrån. Men den senaste konflikten är större än endast Hezbollah mot Israel enbart. En del har hävdat att Iran hade sin hand i Hezbollahattacken mot Israel, vilket må vara en spekulation men inte en helt otänkbar sådan. Kanske Iran försökte avleda uppmärksamheten från kärnkraftsfrågan. Tom Friedman talade igår med Tim Russert på NBC om vad USA borde göra där nere. Tom tyckte att det vore värt att se om inte en Syrien kunde lockas över till Saudiarabien-Jordanien-Egypten-sfären istället för att ha ett nära samarbete med Iran, som inte var helt naturligt med tanke på den religiösa inriktningen. På så sätt skulle Iran isoleras ytterligare och kanske stödet till Hezbollah kunde minskas om Syrien fick något tillbaks, som t.ex säkerhetsgarantier, hjälp i fredsförhandlingar med Israel eller vad det kunde vara. Jag vet inte hur realistiskt det är.

Jag tyckte det var bra att Rice åkte direkt till Beirut imorse och pratade med premiärministern där. Det behövs att någon hög amerikansk representant visar sitt engagemang med landet och inte endast visar förståelse för Israels aktioner. Det är inte en dag för tidigt att en hög amerikansk ledare visar sig i området heller. Det behövs för att visa att USA bryr sig om utvecklingen i regionen i tillräcklig grad. Jag tror säkert att administrationen gör det men ett besök av högre ledare från USA innebär också en viss symbolik till resten av världen.

Andra bloggar om:
Libanon,
israel,
hezbollah
Mellanöstern

DN-skribent verkar stödja Hezbollah

2006-07-19T20:06:00.000+02:00

I krisen i mellanöstern verkar de flesta vara överrens om att Hezbollah har stor skuld för utvecklingen genom att de attackerade Israel och dödade och tillfångatog israeliska soldater, vilket blev startskottet på en utvidgad konflikt. Senare har Hezbollah skjutit in raketer slumpvis in i israeliska områden, uppenbarligen för att terrorisera civilbefolkningen.

Nu tar DN-Kulturs skribent Andreas Malm Hezbollah i försvar i Arbetaren. Han argumenterar istället för att Hezbollah är för frihet för Libanon och att vänstern borde stödja alla rörelser som är för 'frihet på marken':

Och en vänster värd namnet – vad gör den? Inte kan väl den stödja ett Hamas som är islamiskt, eller ett Hizbollah som bärs upp av den Islamiska Republiken av Iran? Endast den vänster som vänder ryggen till de konkreta insatserna låter sig vägledas av sådana argument. Frihet på marken är, i varje givet läge, vänsterns sak; att inte kunna ta ställning för frihetskamp med islamiska förtecken är sekulär puritanism, förankrad i islamofobi,

Han fortsätter längre ner med att visserligen reservera sig mot attacker mot civila men sedan direkt efteråt tala om hur rörelsen kämpat för friheten för Libanon och hur rörelsen ingripit för palestinierna och som uppskattas av palestinierna. I stort är det ett försök till legitimera stöd åt Hezbollah som organisation.

Hezbollahs ledare Nasrallah är en person som hyllar martyrer och talar om att döden är sötare än honung inför barn. Han hetsar till våld mot Israel och USA genom slagord som Död åt Israel och Död åt Amerika. Under Muhammedteckningskrisen tyckte han det var synd att Salman Rushdie inte dödats tidigare för då han ingen vågat publicera bilder. Vidare hotar han omvärlden med att Hezbollah är beredda att försvara profeten Muhammed med sitt blod.

Allt detta tillsammans med organisationen stödjer och utför terroristattacker mot Israel och som enligt FN-resolutioner har krävs på avväpning och underställande av Libanons regering borde vara tillräckligt för att Andreas Malm inte borde vilja associera sig med dem. Men det verkar som om motståndet mot Israel och USA gör att han inte är så nogräknad med vilka han vill vänstern nu ska stödja. Han säger att vänstern borde stödja de som vill ha 'frihet på marken'. Metoderna som det görs med och vad en sådan frihet skulle få för konsekvenser måste på något vis också tas i beräkningen. Det finns ju alltid alternativ om vilka man vill stödja. Det finns ju vettiga libanesiska röster som är motståndare till Hezbollah som vill ha frihet och dessutom demokrati. Om Hezbollah accepterade demokrati så skulle de väl vilja acceptera att de införlivades i Libanons arme under regeringens kontroll. Varför inte stödja demokratiska krafter istället för utpräglade islamister? Att antyda att de är islamofobi som ligger bakom skälen till att inte stödja islamistiska rörelser som Hamas och Hezbollah kan väl Andreas inte själv tro på.

Förresten om man inte vill hänga upp sig på vad Nasrallah sagt i diverse uttalanden så kan man läsa lite i vad t.ex. ofta vänsterlutande BBC skriver på sin webb om organisationen:

Hezbollahs politiska retorik har centrerat kring krav på Israels förstörande. Dess definition på Israelisk ockupation har också varit att hela Palestina varit ockuperat muslimsk mark och har argumenterat för att Israel inte har någon rätt att existera.

Något problem för vänstern att stödja organisationer som Hamas och Hezbollah när de inte accepterar staten Israel då kan man fråga sig. Kanske inte är så intressant när de ändå 'är för frihet'...

Andra bloggar om:
Libanon,
Hizbollah,
Mellanöstern,
DN,

DN kritiserar USA igen

2006-07-18T03:42:00.000+02:00

DN är inte nådig mot USA och Bushadministrationen i sin senaste ledare med titeln 'USA talar tomt om demokrati'. De har en och annan poäng här och där men jag tycker ibland kritiken är missriktad. Låt oss se vad ledarskribenterna skriver:

Tillsammans med de övriga G8-ledarna krävde George W Bush att Israel drar sig tillbaka från Gaza och Libanon. Men det var en läpparnas bekännelse. I praktiken ger USA en fortsatt militär offensiv carte blanche.

Det verkar på DN som om den tycker Bushadministrationen här velat ge dubbla budskap på något sätt. Uttalandet gjordes så generellt så att alla länder kunde stödja det och efteråt poängterade olika länder olika faktorer olika mycket och olika tolkningar gjordes. På DN verkar det som om USA gått med på något de sedan inte följer. För mig är det inte så enkelt.

Att Israel försvarar sina gränser och samtidigt oskadliggör terrorister utgör långtifrån någon garanti för en långsiktig lösning på regionens långsiktiga problem. Den stora förödelsen och de många skadade och döda civila har skapat ännu större hat och motsättningar - terrorismens grogrund.

Det är troligt att DN har rätt att det skapats större hat i Libanon bland de som tidigare varit mer välvilligt inställda till Israel. På sätt tycker jag de har en poäng. Samtidigt försvarar Israel sina gränser och oskadliggör terrorister just för att de blev attackerade där flera soldater dödades, några kidnappades och under tiden genomförde terroristerna en avledande raketbeskjutning och därefter har Hezbollah skjutit in raketer för att terrorisera civilbefolkningen i Israel. DN verkar inte bry sig så mycket om denna bit så mycket tycker jag.

USA motiverade invasionen i Irak med att den skulle uppmuntra till demokrati och frihet i övriga Mellanöstern. Samma analys verkar ligga bakom dagens stöd till Israels angrepp mot Hamas och Hizbollahgerillan.

Det var väl inte riktigt som enkelt. Jag kollade tillbaks vad som nämndes t.ex. på pressmötet med bl a Bush på Azorerna i mars 2003 precis före invasionen. Ingenstans motiverade Bush invasionen med införande av demokrati och frihet i mellanöstern. Istället betonades faran med massförstörelsevapen i händerna på Saddam, sponsor av terrorism, hinder för framsteg i mellanöstern och att han varit en brutal härskare som förtryckt sitt folk. Kollar man tillbaks så kan uppmuntrandet av demokrati och frihet i mellanöstern funnits med som ett biskäl men knappast det starkaste skälet till invasionen, och speciellt inte enbart som DN verkar vilja få en att tro.

Bara en utomstående aktör kan utöva inflytande över parterna. Men under hela sin ämbetstid har president Bush visat föga intresse för Mellanöstern.

Det kan hända att USA kan utöva större inflytande med palestinierna om det inte uppfattas som om USA står för ensidigt på Israels sida. Där har DN en poäng. Hur man ska jämka ihop det med att USA står så väldigt nära Israel som de faktiskt gör och som varit känt sedan tidigare vet jag inte. Men har inte Bush varit intresserad av mellanöstern?? Det verkar som om DN menar situationen rörande israelerna och palestinierna och inte hela mellanöstern? Bush har ju satsat hela sin presidenteftermäle på att Irak kan utvecklas positivt och bli ett bättre land än det var tidigare, före invasionen. Fokus på Irak har varit rätt otroligt i mediarapportering de senaste åren och såklart att USA satsat otroligt i form av pengar och manskamp på mellanöstern i den frågan. Bush har också deklarerat att palestinierna borde ha en palestinsk stat i framtiden vilket jag inte tror en amerikansk president tidigare har gjort. Bush har vidare insisterat på fria val i Libanon osv osv. Jag vet inte riktigt vad DN tyckte Bush skulle ha gjort på senaste tiden. Det är möjligt att det fanns något att göra som bara ledarskribenterna på DN visste. De ger ett exempel. Tydligen borde USA ha stött Libanons arme och DN verkar tycka bristen på sådant stöd var orsaken till att Hezbollahs inflytande minskade. Ok, såhär i efterhand kan vi alla se att Libanon borde gjort mer för att minska inflytandet av Hezbollah. Men att det var USAs fel att inte hjälpa Libanon är så himla typiskt. Varför kan inte någon europeisk stat eller EU hjälpt till likaväl? De är väl hjälplösa. Om vi ska klaga på 'passivitet', borde det inte gälla mängder av stater och inte bara USA?

USA:s ständiga åberopande av demokrati som allena saliggörande innehåller ett betydande inslag av hyckleri när beredvilligheten att sätta kraft bakom orden tryter. Libaneser som ömsom förbannar Israel, ömsom Hizbollah, vet också att deras utsatthet i grunden beror på omvärldens ointresse. Bristen på amerikanskt ledarskap är en viktig orsak till att regionen nu skakas av sin värsta kris på över tjugo år.

Den viktigaste orsaken till att regionen skakas av en svår kris är att Hezbollah attackerade Israel i brott mot alla internationella regler. Här ska vi komma ihåg att organisationen har stöd av Syrien och Iran så dessa stater har skuld med i förlängningen. Alla är sedan överrens om att Israel hade rätt att svara i självförsvar men vissa tycker det varit oproportionerligt våld, andra inte. Brist på ledarskap är väl i DNs ögon att inte huta åt Israel i denna frågan eftersom Hezbollah knappast bryr sig om vad USA tycker. Och Libanons regering har inte särskilt bra kontroll över sitt området milt sagt. Det jag har problem med är att Bush och USA var väldigt tydliga med att utkräva ansvar och ha en internationell utredning efter Hariris död och pressade på för fria val i Libanon. I praktiken var det USA som bidrog en hel del till att Syrien fick minskat inflytande över Libanon. Detta när t.ex vänstertidningen Flamman i Sverige tyckte att USA gick för hårt fram mot Syrien efter FNutredningen av Haririmordet implicerade höga Syrienfigurer. När det gäller 'omvärldens ointresse' kan vi också notera att Hezbollah var på USAs terrorlista och inte på EUs.

Det är rätt av USA att yrka på demokrati, men saknas viljan att ta ansvar för den process som gör det möjligt för demokratin att överleva blir retoriken slagordsmässig och kontraproduktiv.

Har inte DNs ledarredaktion varit för ett införande av ett demokratiskt Irak än gång men sedan nu sedan länge varit helt ansvarslös i sina uttalanden i många stycken. Klart att man som ledarskribent får anpassa sig efter verkligheten och det gäller de som är i regeringsställning med. Bara för att regering har valts demokratisk gör den inte immun för kritik eller är en garanti för stöd. Ifråga om Libanon har USA försökt med uttalanden att försäkra sig om att Libanons regering inte faller men vi får väl se hur det går med det. Vad jag vet har USA varit en av de pådrivande krafterna för att se till att Hezbollah nedmonteras vilket i sig var orsaken till att krisen nu uppkommit. Är inte det ledarskap också i sammanhanget? Det är klart att det alltid går att göra mer men sammantaget blir DN-artikeln en samling klagomål. En del rimliga poänger med men en hel del gnäll tycker jag.
Andra bloggar om:
Libanon,
Mellanöstern,
Politik,
DN,
USA,
intressant

Situationen i mellanöstern

2006-07-17T14:55:00.000+02:00

Det är tragiskt att läsa vad som händer i MellanÖstern för tillfället. Efter Hezbollahs attack mot Israel som var startskottet för alltihop är det ingen rolig läsning att se hur raketer fortsätter skickas mot Israel som orsakar skador både i form av materiell och människor. Även om Israel som jag ser det har rätt att försvara sig mot Hezbollah, och Hezbollah och dess anhängare rapporteras av AP har kontrollen i Libanon, så är det trist att se hur Libanons infrastruktur förstörs samtidigt så drabbas många civila samtidigt. Jag har följt några antiHezbollah-bloggar (Lebenese Political Journal och The Lebenese Bloggers) i Libanon på sistone och det är svårt att inte känna sympati för de som drabbats där av bombningarna.

Överhuvudtaget är det lätt att sitta här i en trygg miljö och skriva att det är rätt att bomba eller inte bomba när man inte direkt själv behöver känna några konsekvenser av alternativen. Jag ser inga enkla lösningar på denna kris som bara vara eskalera med tiden.

En del propagerar för vapenvila och det låter ju bra. Men frågan är vad det innebär i praktiken. Betyder det att Hezbollah fortfarande finns kvar som organisation vid gränsen till Israel, fortfarande med förmåga att beskjuta Israels städer utan att Libanons regering förmår eller har vilja till att ingripa mot dem? Mellan vilka ska vapenvila slutas t.ex? Mellan Israel och Hezbollah eller mellan Libanons regering och Israels regering? Det komplicerar ju läget när Hezbollah kan leva sitt eget liv i staten.

På nyhetskanalerna diskuteras i USA diskuteras situationen oavbrutet. Jag såg, som Bildt, hur den f.d. talmannen i USA, Newt Gingrich, började tala om kriget i mellanöstern som en början på 3:e världskriget och det var rätt förvånande att höra från honom ändå. Bakgrunden var här att det skulle röra sig om en kamp mellan radikal islam och världen, explifierad av Iran, Hamas, Hezbollah mm. Som Bildt är jag lite oroad över all betoning på militära åtgärder. Mccain sade sig vara besviken på den europeiska reaktionen i krisen som alltför snabbt beskyllde Israel enligt honom. Vissa andra republikanska senatorer är lite mer försiktiga i hur de uttrycker sig pga av USAs andra intressen i regionen, som Irak t.ex. Jag kan bara se hur trycket på USA att kritisera eller pressa Israel eller att utöva ledarskap för att skapa en vapenvila kommer att öka med tiden. Redan efter det att USA röstade ner en första resolution i säkerhetsrådet som skulle kritisera Israel blev det t.ex kritik från libaneserna och palestinierna och för varje tillfälle där USA tvingas stå mer eller mindre ensamma i försvar av Israel skadar till viss del USA i Mellanöstern om omvärlden anser att Israel utövat orimligt mycket våld, oavsett vad verkligheten är.

Hezbollah lär inte bry sig om G8s uttalande överhuvudtaget och jag är inte speciellt optimistisk att Hezbollah helt enkelt ska släppa de israeliska fångarna såvida de inte uppfattar att de får något i gensvar. Och eftersom Israel då fortsätter bomba och Hezbollah skickar raketer fortsätter situationen som tidigare oberoende av vad G8 än säger. Möjligheten finns förstås att Hezbollah förlorar alltmer kraft och styrka i takt med att Israels styrkor bekämpar dem och att det därefter kan finnas annan dynamik för en vapenvila. Eller blir Libanon i ännu värre skick politiskt efteråt än före attackerna och kanske att stödet för Hezbollah växer. När inte ens G8 rent ut kan säga att Iran och Syrien har skuld i krisen (kan såklart tolkas så indirekt) undrar jag också hur mycket internationellt tryck som kommer mot Syrien och Iran bortsett från enskilda stater som USA och kanske Storbritannien.

Jag såg precis att USAs FNambassadör på CNN svara på en fråga av en journalist av varför USA verkar vara så ointresserad av att säga att det ska bli en vapenvila. Bolton svarar att frågan om självförsvar från Israel måste tas in i bilden för att de ska kunna försvara sig och att det skulle kunna bli en vapenvila direkt om Hezbollah släppte fångarna och slutade med raketbeskjutning. Det sista är säkert sant. Blair och Annan förslår en sorts stabiliseringsstyrka. Bolton säger att när man funderar över en sådan styrka så kan man ställa sig frågor om hur vilka mandat en sådan styrka skulle ha för att agera mot det verkliga problemet, Hezbollah. Än så länge finns det mest frågor och få svar.

Ockupation, Israel och media

2006-07-14T16:47:00.000+02:00

Det är svårt att låta bli att skriva om situationen i MellanÖstern just nu.

Brit Hume på Fox News hade en intressant tanke angående det hela. De som försvarar terrorism mot Israel brukar ju motivera attacker med ockupationen, att Israel har kontroll över palestinska områden eller palestinska liv. Detta skapar i sin tur en desperation som gör resulterar i våld. Men vad ser vi då Israel lämnar över t.ex. Gaza och låter palestinierna ta hand om sig själva? Har våldet stoppats? Nä, istället har det blivit en sport att skjuta raketer från Gaza in på israeliska områden och nu senast t.om kidnappa en israelisk soldat men Hamasinblandning, samma parti som var populärast i fria val. Var det 800 st det senaste året? Vad hände när Israel drog sig tillbaks från Libanon? Inga fler attacker mot Israel då väl? Nä, istället smyger Hezbollah in och dödar israeliska soldater och kidnappar andra. Dessutom stödjer Hezbollah diverse terroroperationer utifrån. Hur det egentligen med logiken att det är ockupationen som får terrorister att attackera Israel? När israeliska styrkor försvinner verkar ju knappast våldet inte sluta.

Christian Science Monitor tittar på orsaken till varför Hamas och Hezbollah startade denna senaste konflikten med kidnappningar och överfall. Orsaken som tidningen ser det är att dessa organisationer kände sig pressade på olika sätt. T.ex kände Hezbollah av trycket som den libanesiska regeringen var under för att avväpna organisationen, något som FN har krävt i resolutioner. Hamas var å andra sidan som tidningen ser det delat mellan olika sorts fraktioner inom organisationen, och kunde behöva sätta fokus på en enande fråga än att fokusera på samarbete med Abbas och annat.

Washington Posts ledarskribenter säger att i diplomatin är det frestande att tala om lika goda kålsupare men att inget i detta fall borde stoppa världen från att se att det är Hezbollah och dess stödjare som startat våldet och som måste hållas ansvariga. Tidningen föreslår att Irans roll i stödjandet av terrororganisationen undersöks.

Sen är det också intressant att se att just när Iran var under press i kärnkraftsfrågan och refererades till säkerhetsrådet så utbryter denna eskalerande konflikt i Mellanöstern. Är man lite spekulativ så kan man fundera på om Iran genom att förmå Hezbollah att attackera Israel vill få bort fokus från sitt eget agerande angående kärnkraft och kanske kärnvapen.

Wall street journal ifrågasätter en del reaktioner i europeiska huvudstäder om att Israel agerar ickeproportionerligt. Vilka proportionerliga åtgärder borde ha vidtagits frågar sig tidningen och det kan jag undra med. Skulle Israel svara med ickediskriminerande granat- eller raketbeskjutning av områden i Gaza och mot vissa områden i Libanon? Eller kanske om Hizbollah dödar och kidnappar några soldater en dag så ska Israel gå in nästa dag och göra exakt detsamma? Och inte försöka förebygga sådana attacker i framtiden. Både Wall street Journal och Washington Post tycker för övrigt att uppgifterna om Hezbollahs raketbeskjutning mot israeliska mål inte fått särskilt stor uppmärksamhet. Så kan jag med tycka. Och tvärtom är det väl så att de oskyldiga som lider utanför Israel inte skildras tillräckligt mycket i amerikansk tv.

DN säger att en kris förvärras när en part inte svarar med samma mynt men istället trappar upp konflikten. Av den anledningen 'ges Israel skulden för de senaste veckornas utveckling' säger skribenterna. Säg att det finns två länder, A och B med respektive militärstyrka 100 och 10000. Antag att den svagaste parten A skulle vara så korkad att den attackerade den starkaste parten B och förosakade förluster för B med 5 enheter. Följer det då att B måste förosaka endast 5 enheters skada på A. Knappast kan jag tycka. I själva verket kan B välja att förstöra hela A:s styrkor om inte A väljer att följa B eftersom A började.

Frågan är när det hela kommer att sluta. Libanons regering har varit för svag för att förmå Hezbollah att avväpnas hittills. Nu med Israels svar på attackerna undrar nog många libaneser vad Hezbollah tänkte på när de började med våldet. Förhoppningsvis kan denna irritation mot Hezbollah leda till att de inte kan leva oberoende av staten Libanon. I dagens libanesiska Daily Star finns ett par kolumner som är kritiska mot Hezbollah. En kolumn med titeln 'Nasrallah avfärdar internationell lag' är skriven av en person som kandiderat till presidentposten. Huvudledaren argumenterar också för att det borde vara den libanesiska staten som borde föra Hizbollahs talan och därmed inte att organisationen lever sitt eget liv. Dock är jag lite orolig för att denna irritation med Hezbollah med längre tids bombning riskerar att gå över i mer fientlighet mot Israel så att fokus på Hezbollah blir mer av en bifråga i sammanhanget. Men vi får se.

Nu rapporterar också Jerusalem Post att Syrien vill att Hezbollah ska sluta med sina raketbeskjutningar och Saudiarabien kritiserar kidnappningarna som inte varande 'legitimt motstånd'. Saudiarabien har en annan åsikt än Hamas i detta då alltså antagligen. Jag kan tänka mig att många arabstater är under diplomatiskt tryck av USA att kritisera Hezbollah.

Stödet från USA gentemot Israel har varit starkt här de senaste dagarna, något som också reflekterades i FN-omröstningen om att inte fördöma Israel igår. De allra flesta etablerade politiker visar förståelse för att Israel måste tillåtas försvara sig mot terror osv. Dock vill ju USA inte riskera att fälla den libanesiska regeringen eller verka för okänslig för arabers lidande så Bush insisterar nu på att Israel sparar oskyldigas liv. Igår spred Israel flygblad för att säga åt invånarna i vissa av Beiruts förorter att undvika Hezbollahtillhåll. Så på det sättet så försöker Israel så mycket som möjligt att undvika civila men det går kanske att göra mer. Igår såg jag på en intervju på TV4 med Mattias Gardell som påstod att Israel medvetet bombade barn i en pool osv. Idiotiskt sagt. GP liknande för övrigt häromdagen Israel med en terrororganisation för att Israel i en bombning av en hög Hamasledare också skadade och dödade civila. För det första kan man fråga hur GP vet att israeliska militären visste att det fanns så många barn och civila där. Det är ju inte självklart precis. Terrorgrupper bombar just för att skada och döda just så många civila som möjligt vilket är en himla skillnad jämfört med Israel.

Jag följer för övrigt också Lebanese Political Journals blogg på engelska. Rätt intressant faktiskt att se utvecklingen från libanesers sida i sammanhanget.

Hamas applåderar kidnappningar av israeliska soldater

2006-07-12T18:52:00.000+02:00

Igen ser vi vilka krafter Israel har att göra med nere i MellanÖstern. När israeliska trupper attackeras under en rutinpatrull på gränsen till Libanons område så dödas flera och några kidnappas. Detta uppskattas så mycket av Hamas att de gav ut ett meddelande som hyllade Hizbollah. Ännu ett skäl att inte stödja Hamas på något sätt alltså.

När det gäller Hizbollah så måste folket i Libanon bestämma sig. Antingen representerar Hezbollah Libanon och därmed är en attack från Hezbollah en attack från Libanon eller också lyder Hezbollah under libanesiska myndigheter och lagar och därmed måste libanesiska myndigheter få stopp på Hezbollahs attacker och förmå organisationen att släppa de israeliska soldaterna.

Syrien skyller attackerna på 'ockupationen' trots att både de och Iran har stött Hezbollah. Irans president har t.ex. sagt att han älskar Hezbollah, detta trots, eller tack vare, att dess ledare Nasrallah hyllat prepubertala barn som tyckte döden var sötare än honung.

Jag vet inte riktigt hur det kommer sluta där nere nu. Risken är väl att de föreställningar som människor har överlag om konflikten bara förstärks. De som redan tidigare tyckte illa om Israel kan nu fokusera på ökat lidande på civilbefolkningen som en följd av åtgärder för att hitta soldater och bestraffa de organisationer som tog dem. Å andra sidan har de som är mer sympatiskt inställda till Israel sedan tidigare också en del att fokusera på som Hamas och andra palestinska organisationernas uttalanden och göranden. För mer ter det sig viktigt att Israel i så hög grad som möjligt undviker lidande för civilbefolkningen men samtidigt är det mer än förståeligt att de vill göra allt för att rädda sina soldater. Och som sagt, Libanon måste ta ansvar för vad en stor militant organisation på deras område gör mot Israel.

Populism och språkbruk

2006-07-12T14:41:00.000+02:00

Liberalismen har blivit populistisk påstås det på DN Kultur. Det låter ju hyfsat generaliserande. Lennart Regebro plockade isär artikeln på ett bra sätt. Måste bli lite bättre på att länka... Mina favoritrader i DN-artikeln är dels:

Nu återlanserar partiet sin politiska älsklingsbomb: språktestet. Men försöker dölja att succéreceptet kom ur ett samarbete med det danska främlingsfientliga Venstre.

Ja, det är ju ett verkligt revolutionerande förslag om att personer som ska vara svenska medborgare ska kunna lite svenska. Det bara måste ju vara främlingsfientligt eller rasistiskt. Därmed är väl minst hälften av de civiliserade länderna i världen präglade av rasism. En av mina andra favoriter var påståendet att folkpartiet var populistiskt eftersom partiet inte gav alla människor samma rättigheter i hela världen. Om ett parti på något sätt inskränker t.ex. rätten för utländska medborgare att komma till Sverige och upphålla sig oändligt länge där är det därmed populistiskt. Likaså om rätten till socialbidrag, studiebidrag och andra sorters förmåner endast gäller svenskar och inte hela Sveriges befolkning antar jag.

Jag har tidigare reagerat för hur ord som rasist och främlingsfientlighet används lättvindigt. Vissa saker får tydligen inte diskuteras utan att debattören eller debattörerna ska tystas och misstänkliggöras. Jag såg förresten att det blivit lite ståhej kring att Ian Wachtmeister varit uppe på scen med Alf Svensson. Fredrik Malm lyckades med bedriften att framstå som en åsiktspolis och att verka småaktig i en diskussion med Ian och Alf tyckte jag. Ofta uppfattar jag det som att den amerikanska debatten tillåter mer svängrum än den svenska, inte minst i diskussionen om invandringspolitik.

Ett år efter attackerna i London.

2006-07-07T21:34:00.000+02:00

Ett år efter terroristattackerna i London är hotet av nya terrorattacker påtagligt och har ökat sedan Londonattackerna förra året. Detta om man ska tro högsta polischefen i London. Polismästaren säger att hotet både är inifrån och utifrån och sättet och att vi lever i en tid då vi får acceptera att hot om att en attack verkligen utförs är 'mycket verkligt'. Vad säger de individer som under alla omständigheter är emot antiterrorlagstiftning och all sorts övervakning om detta? Lite svinn får man räkna med kanske....

DN har nu en klar förklaring till varför en samling individer i sin religions namn sprängde sig själva och andra i luften. Irak såklart, vad annars:

Utan USA:s invasion i Irak är det svårt att tro att Madrid- och Londonbombningarna skulle ägt rum. Spaniens dåvarande premiärminister José Maria Aznar och den brittiske premiärministern Tony Blair inte bara stödde USA utan skickade också egen trupp. Irak är i dag den muslimska terrorismens främsta rekryteringsbas.

Det är troligt att terroristerna velat påverka regeringspolicer i slutändan genom att sätta ett pris på ha trupper i Irak. På ett sätt är det effektivt eftersom när attacker sker är det frestande för kommentatorer att direkt skylla på det skakade landets ledning, i detta fallet Blair för att de hade en politik som provocerar muslimer. Inte att antydningarna är så tydliga alla gånger direkt efter en attack men ju längre från händelsen man anmärker ju säkrare är det. Det finns en risk att terroristens egna argument återupprepas, dvs desperation driver upprörda människor till terroristdåd. Jag bara undrar vad som blivit bättre angående antalet terrorister om England hade gett sig ut från Irak efter ett år. Antagligen hade det blivit värre för terrorister hade uppfattat att deras taktik fungerat.

Sedan är det förstås så att attacker planerats och utförs innan Irak startades. T.ex har planer om att störta plan ner i House of Commons undvikits före Irakinvasionen, USA anfölls långt tidigare, Kanada har nu haft omfattade gripanden för attacker mot mål i Kanada självt osv. Hade det inte varit attacker som syftade till att angripa policyer i Irak så hade de säkert fokuserat på andra uppfattade orättvisor i en del fall.

Det går inte att komma ifrån att det finns ett stort religiöst eller kvasireligiöst inslag här. Det är ett faktum att det mestadels är muslimer som utför terroristdåd, därmed inte sagt att en majoritet stödjer sådana uppfattningar. Men opinionsmätningar på brittiska muslimer skrämmer mig lite. I den senaste säger 7% att de ser 7/7-terroristerna som martyrer. Om urvalet har gjorts på ett korrekt sätt skulle det motsvara hundratusentals muslimer i England som har sådana uppfattningar. Hundratusentals individer som uppfattar självmordspersonerna som ett slags religiösa hjältar... Det går inte att begripa i så fall. Endast 78% säger att de skulle ogilla om någon i deras familj gick med i Al Qaida? Resten då? Likgiltiga eller smått positiva? Hur brittiska muslimer såg på attackerna för ett år sedan redogjorde jag för här. Endast 56% av brittiska muslimer tror för övrigt att araber utförde attackerna vid 9-11 vilket måste vara mycket lågt räknat jämfört med samhället i stort. Konspirationsteorierna flödar eller? Jag såg också artikeln av en konservativ debattör i dagens Expressen som varnade för utvecklingen, som tog upp opinionssiffrorna och hur media inte tillräckligt är kritiska mot organisationer som sprider extremism.

DN har rätt i sin sista punkt att utmaningen för demokratier kvarstår i ljuset av hotet från terrorism. Hur man bäst bemöter det kan vi diskutera. Jag skulle föreslå att det måste bli en balans mellan säkerhet för medborgare och andra rättigheter och friheter för merborgare. Jag är i alla fall beredd att låta myndigheterna att avlyssna misstänkta samtal och ha någon terrorlista osv på flygplan osv. En position av motstånd av allt som har att göra med övervakning, reformering av antiterrorlagar riskerar få konsekvenser i form av fler lyckade terroristattacker är jag övertygad om.

Expressen låter som Aftonbladet ibland

2006-07-06T14:32:00.000+02:00

På USAs nationaldag då folk i USA är stolta över sitt land och firar med parader, grillfester och fyverkeri så kommer Expressen med ledaren 'USA kan bättre':

USA har förlorat sin inre kompass i kriget mot terrorismen. Listan över rättsvidriga åtgärder och övergrepp kan göras lång: Guantánamolägret, de hemliga CIA-fängelserna, fångtransporterna, Patriot Act, det hemliga avlyssningsprogrammet, Abu Ghraib, Hadithamassakern.
USA har trampat på samma fri- och rättigheter som man säger sig försvara i kriget mot terrorismen. Frihetens förlovade land har blivit en rädslans borg.

För mig kunde samma ledare vara skriven i Aftonbladet. Ensidigheten i skildringen av USA verkar vara total i svenska tidningar. Expressen har anammat Michael Moores syn där rädslan är det som styr tillvaron. Fastän både demokrater och republikaner har sett ett behov av ny lagstiftning i kongressen som ska underlätta terrorbekämpning så avfärdas detta som 'rättsvidriga åtgärder och övergrepp'. Helt sanslöst. De andra sakerna som också inkluderas i denna fråga kan diskuteras var för sig. I Haditha-frågan är det väl under utredning med antagligen åtal att vänta för de misstänkta. Det har väl inget med USAs 'inre kompass' att göra? Avlyssningsprogrammen rör avlyssning av samtal mellan misstänkta terrorister i utlandet och deras trafik in i USA något som de flesta politiker accepterar, låt vara att kongressen verkar vilja bli mer inblandad i översyn. På samma sätt kan man kommentera varje annan fråga. Att säga att USA trampar på fri- och rättigheter är också idiotiskt av Expressen. Vad menar tidningen eller spelar de enbart på fördomar? Tidningen tar upp hur negativt folk i omvärlden ser på USA enligt någon opinionsmätning. Verkligen konstigt med tanke på medias bild och rapportering angående USA...

Guantanamodomen

2006-07-02T23:57:00.000+02:00

Stora rubriker i media om vilket bakslag det var för Bushadministrationen att amerikanska HD röstade mot administrationen i ett fall för en Guantanamofånge. Militärdomstolsprocessen som den ser ut idag accepterades inte och tal om rättigheter enligt Genevekonventioner för fångar som tas i kriget mot terrorism.

Några funderingar till detta. Det slår mig hur viktigt det är med nomineringar till högsta domstolen i USA. Utslaget 5-3 betyder att det är endast en individ som avgör hela policyn som USA ska ha i detta fall. 4 liberala och en moderat person röstade för och tre konservativa röstade emot.

Biten i HDbeslutet om att kongressen kan bli mer inblandad i specificering av hur terrorister kan ställas inför rätta är inte fel. Ju starkare stöd i kongressen för en policy så blir det svårare för demokrater och för övrigt också för övriga ledare i världen att gå emot policyn just för att det är Bush och hans administrationen som uppfattas gå runt lagar.

Däremot kan jag inte riktigt fatta att HD behandlat fångarna på Guantanamo som att de har rättigheter som krigsfångar enligt Genevekonventionerna. Om så är fallet är det väldigt märkligt med tanke på att det när det gäller terrorister inte finns något land man strider mot, någon motpart som respekterar krigslagar, som bär uniform osv. En ledare med titeln 'Al Qaida får Club Med-behandling' på UnionLeader uppmärksammar att Genevekonventionerna skulle uppmuntra individer att följa krigslagar för att få bättre behandling. I fallet med terrorister som mördar civila så är det svårt att förstå att sådana individer ska belönas även om de inte följer gällande regler för krigföring. En artikel på RealClearPolitics med titeln 'Hamdan vs. Rumsfeld. Common sense at war' talar också kritiskt upp domen.

I debatten nu idag på morgon-tv kom det upp intressant diskussion hurvida det som en debatt om terroristfångars rättigheter eventuellt kan komma att gynna republikanerna. Antingen kommer demokraterna att vilja att Al Qaida-fångar ska ha samma rättigheter som vanliga krigsfångar vilket kan vara svårt i allmänna debatten eller får demokraterna vara med och medverka till att skapa ett system för att förvara och döma misstänkta terrorister och därmed försvinner en fråga där de kan håna Bush utan egna lösningar.

Jag har inte sett någon debattör i den politiska sfären som föreslagit att alla misstänkta terrorister på Guantanamo ska släppas fria. Gång på gång kommer frågan vad man ska göra med de som svär på att de ska döda amerikaner när de släpps igen. Ska dessa också släppas fria så de kan gå ut och planera attentat och mord? Aldrig i livet. Det vore helt absurt. Försök gärna skicka hem en del som inte längre utgör ett hot eller som kan straffas i sina hemländer men i de fall där individer fortfarande utgör ett hot kan de knappast släppas fria. Vad människorättsorganisationen och diverse politiska förståsigpåare menar med att stänga Guantanamo vet jag inte riktigt. Det låter väl bra med som sagt, men i praktiken är det inte så enkelt.

Försoningsförslag i Irak

2006-06-25T23:55:00.000+02:00

Försoningsförslaget från Al-Malaki tyckte jag var att betrakta som positivt. Jag är inte helt insatt i detaljerna än men ett viktigt steg ändå att ledningen väljer att koncentrera sig på en försoning som en del i en lösning eftersom militära eller polisära medel lär knappast räcka enbart. Ju större andel av samhället som kan inkluderas i den politiska processen ju mindre stöd och mindre legitimitet borde våldsmän få som bekämpar den valda regeringen och dess representanter.

DN beskriver förslaget i 'Dialog ska ena Irak' . Jag regerade inför en sanslös historiebeskrivning av journalisten Annika M Larsson:

Efter ett 15 minuter långt anförande från premiärminister Nuri Maliki godkände ledarna för den sunnimuslimska minoriteten, varav många var emot den av USA tillsatta regeringen, Malikis plan.

Vadå den av USA tillsatta regeringen? Har journalisten helt missat att regeringen har bildats efter allmänna val efter genomröstning av egen konstitution? Och har inte DN någon sorts granskning av som läggs ut eller finns på nätet och i sina tidningar? Det var det grövsta jag läst på länge.

Idag kom även uppgifter ut om att amerikanska trupper drastiskt ska minska enligt vad befälhavaren Casey tydligen ska ha specificerat i någon plan och uppfångat av New York Times. Det såg ju dramatiskt ut och demokraterna som förordat ett snabbt tillbakadragande var snabbt ute och tyckte att det validerade deras uttalande. Men nu säger militärtalesmän ändå att styrkorna ändå kommer att bero på villkoren på marken i Irak och antalet soldater kommer att avgöras i samråd med irakierna. Låter mer rimligt. John Warner på Fox News Sunday var också inne på samma linje. Han hade ställt en direkt fråga angående truppnivåer till militärledningen i förra veckan och just fått svaret att det handlar om villkoren som får styra det. Han var den första personen jag såg förminska New York Times dramatiska artikel som han avfärdade som en läcka och att det finns planer för alla möjliga sorters scenarior.

Diverse angående Irak

2006-06-22T16:38:00.000+02:00

Ett par republikanska politiker i kongressen hänvisar till en underrättelsereport från National Ground Intelligience Centre att flera hundra vapen med både sarin och senapsgas har hittats i Irak sedan 2003. Militären verkar bekräfta uppgifterna men säger att vapnen var i sådant dåligt tillstånd att de inte kunde användas för vad de var ansedda för. Jag håller inte med kongresspolitikerna att fynden av sådana vapen är validerar beslutet att gå in i Irak. Men om uppgifterna är riktiga så kanske det inte är så enkelt som att säga att Irak förstörde alla sina massförstörelsevapen eller att några massförstörelsevapen aldrig har hittats i Irak. Får väl se var denna historien leder eller om historien uppmärksammas på annat håll. Det var lite intressant att se att denna historia redan kommit in på Wikipedias artikel om Irak och massförstörelsevapen.
Det var ett förskräckligt öde som mötte de två bortrövade amerikanska soldaterna verkar det som. Ord som slakt, tortyr, barbari, halshuggning används av talesmän och i media. De som begått detta brott följer helt klart inga krigslagar och får anses vara krigsförbrytare av värsta slag. Medan amerikanska soldater som misstänks ha begått brott åtalas så skulle Al Qaida och liknande aldrig komma på tanken att ställa dessa individer till svars. Istället hyllas de och ingen ska komma och kunna säga sig vara neutral mellan dessa parter i Irak. Bortförandet av amerikanerna var säkerligen ett led i propagandan, dels att försöka chocka amerikanska allmänheten och demoralisera folk och undergräva viljan att fortsätta kriga och dels som en propaganda för att visa att nu finns det ett nytt ledarskap för Al Qaida och att de minsann kan vara lika grymma som tidigare, utan Zarqawi. Reaktioner här har varit blandade men detta ger delvis nytt bränsle till de som inte vill lämna Irak i förtid. Ingen vill se sig som att ge upp inför krigsförbrytelser som de ovan. En del av militären som intervjuas argumenterar för en rejäl upprensning i de berörda områderna, som i Falluja ungefär.
Sedan kommer det en rapport om att nu irakierna bestämt sig för att ta över säkerheten i Muthannaprovinsen i södra delen av landet. Ju fler provinser irakierna själva kan ta över helt och hållet desto bättre.
Sedan i kongressen är förstås demokraterna splittrade hurvida de ska rösta på ett förslag om tillbakadragande av amerikanska trupper från Irak med en specifik tidtabell (Feingold, J Kerry) eller om de ska rösta på ett annat förslag med ett mer allmänt uttalande om nerdragande av trupper utan tidtabell. Jag kollade lite på Cspan på en debatt mellan John Kerry och John Warner från Virginia. Warner var i mina ögon en mer ansvarsfull person i denna fråga som tänkte mer på hur olika förslag skulle kunna påverka Iraks regering, villigheten för andra länder att hjälpa till i Irak medan Kerry inte var särskilt noga med orden och hävdade med säkerhet att det var ett inbördeskrig nu i Irak osv. NPR och AP rapporterar om debatten. Ett av det största hotet mot en framgångsrikt slut i Irak tror jag är bristen på tålamod hos amerikanska allmänheten att ha trupper där nere. Kostnaden i form av liv och rena pengar är stor och det är kanske inte alltid så lätt att se framgångar och att det blir bättre. Trots allt behöver inte allt vara så dystert. Positiva tecken på sista tiden är inte minst bildandet av den nya regeringen.

USA lägger sig i Sveriges inre angelägenheter?

2006-06-22T00:28:00.000+02:00

Jag erkänner att jag sent intresserade mig för Pirate Bay-affären men nu har det hela utvecklat till sig mer än så. I media och av diverse politiker och bloggare framställs det som om USA på ett olämpligt sätt lagt sig i Sveriges inre affärer och att t.ex. att Bodström kan uppfattas som USAs knähund.

SVT säger att Bodström bekräftar USA-påtryckningar. Än sen då? Självklart har USA som land rätt att vara upprört över att produkter som landet och dess medborgare producerat kopieras rätt av och öppet med konsekvens av stora förluster i pengavärden och uttrycka sin oro över denna utvecklingen för landet där kopieringen sker och vilka åtgärder som står till buds. Jag kan inte fatta vad det är för märkligt med det.

En del av de som skriker högst om att USA inte borde lägga sig i skulle inte tänka tanken att inte kritisera USA för uppfattade brister t.ex. i Guantanamo, på fördelningen av resurser i samhället, vilka tullar USA skulle ha eller inte ha (t.ex för stål tidigare) eller en hel massa andra saker. Varje land får fundera över om kritik från andra länder är relevant såklart och man väljer eller inte att anpassa sig efter den. Ifråga om upphovsrättsfrågor, som i andra immaterialrättsfrågor, lutar jag själv starkt åt ett starkt skydd för dessa rättigheter för att uppmuntra forskning och utveckling och belöning av kreativt arbete.

Jag fick lite inspiration från Joel Malmqvists blogginlägg.

Drömsemester i Afganistan

2006-06-20T18:11:00.000+02:00

SVD har idag en artikel från en f.d. Guantanamofånge, Mourad Benchellali från Frankrike, som utmålar sig som ett offer för bland annat tortyr. Mourad skriver om varför han befann sig i Afganistan runt 9/11:

Tidigt på sommaren 2001, när jag var 19 år, gjorde jag misstaget att lyssna på min äldre bror och resa till Afghanistan på vad jag trodde var en drömsemester. [...]

De flesta hade, liksom jag, lockats till Afghanistan vid en olycklig tidpunkt och av en missriktad äventyrslusta

Samma artikel har fanns i New York Times precis efter Guantanamosjälvmorden. Det känns lite märkligt att referera till Bill O'Reilly men han kommenterade bland annat artikeln där. Han påstår att det som New York Times, eller Mourad, utelämnat var att hela Mourads familj, inklusive mor och far och äldre bror är terrorister. Med den bakgrunden verkar det vara lite svårare att tro på att Mourad endast åkte till Afganistan för en 'drömsemester' under Talibantiden.

Mer information finns på Le Figaro i artikeln 'Jag mötte Bin Laden'. Där visar det sig att pappan var en militant imam som spred 'fruktansvärda predikningar' och som åtalats för terrorbrott. Mourads äldre bror Menad figurerade i antiterrorundersökningar gällande Tjetjenien och hade tydligen förvandlat familjens badrum till ett 'kemiskt laboratorium'. Mourad beskriver i Le Figaro hur han också ville bli sedd annorlunda i sin omgivning och kanske få samma respekt som sin bror. Och detta verkar vara bakgrunden till hans 'äventyr' i Afganistan. Sedan återkommer Mourad till vilka problem hans familj har haft med antiterrordomstolar, indikerande att hans mamma varit inlåst i 16 månader. Igen med denna bakgrund av terrorism i familjen är det svårt att tro att han inte visste något om vad han förväntades göra i Afganistan när han reste dit. Att det var en ren semesterresa som hans terroristbror rekommenderat är jag i alla fall skeptisk till.

Reaktioner i bloggvärlden på SVDs artikel:
Lowdin kallar Mourads artikel 'gripande' och säger att USA använder 'terror', osäkert på vilket sätt. Jag undrar lite om artikeln hade uppfattats lika gripande om det varit klarare att hela Mourads familj varit inblandade i terrorism.

Blogg of Patrik tar fasta på en av Mourads rader om hopp, som i sig var bra men det är väl inte optimerande av hopp för misstänkta terrorister som är det viktigaste egentligen? Lika lite är det väl något egetvärde att ge fångar en sådan generös behandling som möjligt. Sedan tycker jag Patrik överdriver rejält med fraser som 'tortyren har upphöjts till norm'.

Sedan apropå ingenting så placerar jag bloggen i USA på bloggkartan.se

Cyanid i tunnelbanan?

2006-06-20T14:55:00.000+02:00

Igår talades det mycket om hur Al Qaida planerade en attack med cyanid i tunnelbanan i New York, allt enligt en ny bok 'The one percent doctrine'. Radio Free Europe rapporterar att attacken beräknades kunna döda runt 3000 personer, plus 1000 till som blev nedtrampade.

Frågan är vilken tilltro man ska sätta till uppgifterna om attacken. Varken FBI eller Vita Huset vill kommentera uppgifterna men en talesman för New Yorks polis bekräftar att de kände till planerna och senatorn Schumer sa att uppgifterna om en attack kom från en seriös källa, även om uppgifterna inte bekräftats på annat håll. Sedan finns det väl ett visst intresse från polisen och senatorn att vilja förstora hotet mot staden då budget för homeland security skurits ned med 40% jämfört med 2005, om man nu ska vara lite cynisk.

Ett dåd som kräver flera tusen döda, även om inte det verkar vara tillräckligt för Al Qaidas ledning, kan knappast behandlas som ett vanligt brott där man mestadels inriktar sig på att gripa och åtala förövarna efteråt. Dessutom kan förövarna själva dött på kuppen i ett sorts egenuppfattat martyrskap. Nä, istället borde det fokus ligga på prevention och underättelsearbete och övervakning av misstänkta personer i sådana fall. Varsågod myndigheter att avlyssna kommunikation mellan misstänkta terrorister och mellan misstänkta terrorister och okända och ha annan övervakning om sådana dåd kan förhindras.

Newsweeks Mark Hosenball som undersöker cyanidplanen intervjuas f.ö. på radioprogrammet Here and Now.

Varför terrorister kom via Hamburg

2006-06-19T14:46:00.000+02:00

Jag håller på att läsa boken Intelligence matters av f.d. guvernören och senatorn från Florida vid namn Bob Graham. Nån kanske kommer kanske ihåg att han var en av demokraternas kandidat till president 2004 och har han stor erfarenhet av underrättelsefrågor bl a som ledare för senatens underrättelseutskott efter 9/11.

Boken är intressant på många sätt. T.ex. tas upp kopplingar till saudierna om 9/11, vilka misstag som begicks av FBI innan attackerna och efteråt, kritik mot Irakinvasionen osv. I ett avsnitt ställer han frågan varför 9/11-terroristerna kommer just via Hamburg i Tyskland. Faktum att det är en stad med välkända universitet och ett land med stor öppenhet nämner han som skäl man också två andra:

Ända sedan andra världskriget har Tyskland varit tveksamt/ovilligt att inkräkta på religionen och därför lämnades militanta moskeer ifred. Människorna vi mötte noterade ironin att lagarna för skydd av privatliv och skydd av utövande av religion som världen krävde av Tyskland efter Utrotningarna hade blivit ett hinder för att undersökningen av terrorister.

Det andra skälet var att Tyskland hade skapat en ganska robust välfärdsstat, där en främling kunde få en enorm mängd bidrag genom att göra mycket lite.

Så ovilligheten att ge sig i kast med att konfrontera militanta religiösa grupper för att inte ses som respektera religiösa rättigheter och ett utpräglad bidragssamhälle ses som stora problem av denne demokrat. Jag tycker det är intressant att det är just en demokrat som säger detta och inte en republikan som man kunde förväntas uttrycka sig mer så, med krav på lite hårdare tag. Det första problemet tycker jag känns igen alltmer. Var går gränsen mellan tolerans för utövandet av religion och när myndigheterna måste ge sig in och övervaka vad som sker i religiösa samfund? Det är nog inte bara i Tyskland som detta dilemma finns. Frankrike tycker jag har rimligare hållning, t.ex. att de imamer som hetsar till våld och som är från ett annat land deporteras. Bobs andra punkt har jag redan funderat över tidigare, nämligen hur det är möjligt att vara fundamentalist om man inte försörjs av bidrag på något sätt. Kanske lite förenklat men ju mer bidrag desto mindre måste man integrera sig och leva som alltid har gjort istället för att bli anställningsbar på arbetsmarknaden.

Expressens politiska redaktör: Bush är otroligt korkad

2006-06-15T19:28:00.000+02:00

Jag upphör aldrig att förvånas av beskrivningar av ledare i USA från svenska journalister och i ledarartiklar. När jag kollade lite vidare vad Expressens politiska redaktör Jimmie Fredriksson hade att säga om Bushs kommentarer efter självmorden på Guantanamo så säger JF följande på sin blogg:

Han säger att han inte alls tänker stänga lägret, att alla fångar där är livsfarliga, att de visst ska få en rättegång nån gång, att det i så fall ska bli inför en krigsrätt, och att USA:s Högsta domstol funderar på hur det ska gå till.

Jag vet att man måste vara både smart och intelligent för att bli president.
Jag vet att presidenten trots sitt utseende är grymt påläst och kunnig.
Men det ändrar inte det faktum att George W Bush är otroligt korkad.

Ok. Vi tar och kollar igenom JFs påståenden:
1: "Han säger att han inte alls tänker stänga lägret"
Nä, han säger visserligen inte att han tänker stänga lägret men däremot finns det gott om rapporter från nyhetsbyråer om han vill stänga lägret men att han också insåg att i lägret fanns personer som väldigt farliga och USA först var tvungna att försäkra sig om att det fanns en plan att ta hand om dessa i domstolar.
2. ", att alla fångar är livsfarliga"
Nja, inte har han sagt det på sistone vad jag vet. I så fall borde det finnas citerat av nyhetsbyråernas rapportering tycker jag. Däremot har han insisterat på att vissa av dem är väldigt farliga vilket är en liten annan sak.
3."att de visst ska få en rättegång nån gång, att det i så fall ska bli inför en krigsrätt, och att USA:s Högsta domstol funderar på hur det ska gå till."
Ungefär så ja.
4."Jag vet att man måste vara både smart och intelligent för att bli president."
Nu börjar de personliga påhoppen. Är Bush till president trots att han saknar ovanstående eller det uttalandet mest för ett sorts alibi för vad som komma ska?
5. "Jag vet att presidenten trots sitt utseende är grymt påläst och kunnig."
Trots sitt utseende??? Han ser helt enkelt okunnig ut menar JF. Vad har hans utseende med argumenten om Guantanamo att göra?
6. "Men det ändrar inte det faktum att George W Bush är otroligt korkad."
Jag har svårt att tänka mig att anställda på motsvarande tidningar i USA med stor publik skulle uttrycka sig på det viset om den svenska statsministern oavsett om de ogillade hans ideer. Det har blivit en sorts vulgärdebatt när det inte handlar om sakfrågan utan istället används överdrifter som fakta och glåpord som argument.

Vidare om Guantanamo

2006-06-13T22:42:00.000+02:00

Expressen har idag en ledare om att stänga Guantanamo-fängelset såg jag. Nu efter 3, förmodligen koordinerande, självmord av tre misstänkta terrorister verkar personer som säger sig värna om mänskliga rättigheter tävla om vilka som kan uttrycka starkast om att Guantanamom borde stängas. Aldrig har existensen av basen fått så mycket kritik som efter dessa självmord, som för övrigt har bekräftats just som självmord. Ryggmärgsreaktionen från många människorättsorganisationer verka vara att se det som försvarsadvokaterna ser det och vara övertygade på att fångarna var drivna av desperation. En organisation, Centre for Constitutional Rights, sa t.om. att de bektraktade de 3 döda för 'hjältar' vilket sticker i ögonen när de är misstänkta vara ha koppling till terrorism. Om det är sant som BBC rapporterar det är det helt otroligt.

Douglas W Kmiec, professor författningsrätt i USA, har en intressant ledare i USA Today där han argumenterar för att självmorden ändrar ingenting när det gäller policyn för USA att gripa, hålla fångna och sedan döma illegala kombatanter som riskerar att attackera USA. Han kritiserar de som uttalar sig som om dörrarna på Guantanamo-fängelset endast kan öppnas på vid gavel. Vart ska då fångarna ta vägen? Är de som vill stänga basen beredda på att släppa fria alla där tro, oavsett graden av hot av terrorism från dem, för priset av en politisk poäng eller är det inte bäst att först försöka ha en process där de gripna förs till någon sorts domstol för bedömning av straff som redan har föreslagits. För mig ter ser protesterna rätt populistiska många gånger och det som Douglas skriver, att det alltid är lätt att kritisera.

Expressen ser ner på amerikanska militärens behandling av frågan och skriver i stort sätt att militären har en bisarr självbild och exemplifierar med att någon talesman inte trodde det var desperation som var drivkraften till självmorden och att självmorden var en koordinerad protestaktion. Om det nu är så bisarrt att tro det och om självmorden var en sådan akt av desperation, hur kommer det sig då att alla begick självmord samma tid med samma metod om jag får fråga? Och med tanke på vilken press det nu blivit för att stänga fängelset och släppa fångarna fria, är inte de ännu ett tecken på att de nu 3 dödade fångarna kan sett sin död i ett större perspektiv som en kamp för sin religion och därmed hoppas bli martyrer, dvs en sorts krigsföring. Det är visst spekulationer men den rådande opinionen bland politiker i EU, människorättsorganisationer och försvarsadvokater verkar endast se den andra möjligheten: desperation.

Skumt med Guantánamo-självmorden

2006-06-11T16:56:00.000+02:00

DN rapporterade igår att tre personer begått självmord i Guantánamo-basen. Idag tar en Thomas Hammergren, som tydligen är Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna, tillfället i akt till att kalla faktum att fångar hålls tills vidare som 'ett av vårs tids största folkrättsbrott'. Jag har numera nästan helt tappat förtroendet för olika sorters mänskliga rättigheters-experter som uttalar sig i media.

Kollar vi internationellt på rapporteringen så beskriver AFP hur människorättsorganisationer och försvarsadvokater i allmänhet ser självmorden som en reaktion på desperation medan militären istället ser det som ett försök till koordinerad protestaktion, som assymetrisk krigföring och ett försök till att bli martyrer genom jihad. Vem vet om inte det kan vara sant i detta fall? I alla fall saknas denna bild i den svenska rapporteringen tycker jag.

Vita Husets position i nuläget om Kubalägret är väl att de skulle vilja stänga lägret och att de vill flytta över en del personer till sina hemländer, och övriga vill de släppa eller stå inför någon sorts domstol i USA. De väntar på ett utslag i HD som Bush berättade vid besöket från danska statsministern i Washington nyligen.

Hursomhelst kan jag inte förstå att självmorden var en akt av desperation enbart eller för att de behandlades som illa och var så förtvivlade för sin framtid att de inte såg någon annan lösning än att ta sina liv. Inte när självmorden verkar vara koordinerade och skedde samtidigt. Det måste vara någon sorts politisk akt också.

Ännu ett skäl att inte stödja Hamas

2006-06-11T02:21:00.000+02:00

Hamasledningen säger nu tydligen att temporära vapenvilan är över för deras del. Israel ber om ursäkt för att deras bomber skadat och dödat civila och tillsätter en utredning om vad det var som hände egentligen. Hamas svarar enligt CBS med att skicka raketer och utlova självmordsbombningar och säger i flygblad att det är dags med jordbävningar i israeliska städer igen och uttrycker att det är dags för israelerna att förbereda kistor. Häromdagen lärde vi att Hamas uttryckte att de tyckte att Zarqawi var en symbol för 'frihetskampen i Irak' och idag utlovas självmordsbombningar. När en sådan organisation leder palestinierna måste vi väl skicka pengar till med en gång? Kanske ändå inte...

Sagt om USA och annat från regeringsutredare

2006-06-10T23:38:00.000+02:00

Jag satt om lyssnade lite på SRs lördagsintervju med Masoud Kamali, regeringens utredare angående diskriminering. Förutom att jag inte riktigt fattade hans tal om hur vi skulle komma ifrån ett 'vi-och-dom-tänkande' samtidigt som han ville ha förtur till jobb för de som är bosatta i 'utsatta' förorter så reagerade jag för hans beskriving av rasism i USA:

I USA idag är rasismen oerhört stark och det vet alla.

Som exempel tar han upp hur många har svårt att få ihop till mat och ett 'arbetsslaveri' av 'sk illegala invandrare'.

Alltså, jag kan inte fatta hur en sådan som han kan vara regeringens utredare. Han verkar utrycka sig otroligt svepande. Klart att rasism finns i USA likaväl som i Sverige på marginalen men att uttrycka sig som han gör är helt sanslöst. Jag skulle säga att amerikaner i allmänhet är mer toleranta och vana vid blandad etnicitet än vad många andra grupper är.

Jag lyssnade lite vidare fastän jag hade svårare att ta hans uttalanden på allvar. Ett nytt märkligt uttalande från honom gäller exempel på strukturell diskriminering. Där tar han upp att utbildningar utomlands inte anses vara likvärdiga jämfört med svenska. Det är väl självklart att kvaliten på utbildningar skiljer mellan olika delar i världen. Att låtsas som om en läkarutbildning i Sverige, Irak eller på Kuba är identisk är väl att ta i så man spricker. Det där med att vilja utbrista diskriminering så snabbt är att verka vilja se skilda saker som likvärdiga, som utbildning.

Efter Zarqawis död

2006-06-09T16:05:00.000+02:00

Vad händer nu efter Al Qaidas ledare i Irak är död? Christian Science Monitor har intervjuat vanliga irakier och diverse experter, som militärledare och statsvetare i sin artikel 'Major blow to insurgency'. Det faktum att Zarqawi varit så välkänd har underlättat rekrytering och pengainsamling till organisationen. Som någon i artikel undrar jag om någon i organisationen kan ta över hans plats och på samma sätt som tidigare locka jihadister till sig. Med tiden kanske men först måste nog den personen etablera sig och få prestige bland sina egna. En professor i statsvetenskap vid Bagdad University tycker att Al Qaida i Irak var ett slags personkult. I Irak verkar meningarna vara för det mesta eniga om att det var positivt att Zarqawi blev dödad men en del fruktar bara att attackerna kommer fortsätta medan andra säger att i och med man huggit huvudet av ormen så kommer den att dö, syftande på Al Qaida-organisationen i Irak. Jag vet inte om jag är så optimistisk men ett bakslag för dem lär det vara.

Erixon observerade ett Reuterstelegram som visade att Hamas sörjde Zarqawi vilket var förfärligt. Ännu ett skäl för omvärlden att inte associera sig med eller framför allt bidra med pengar till organisationen, oavsett hur många som röstade på dem. Jag vill inte tro att de flesta palestinier har sådana åsikter. Dock visade det sig senare att Hamas förnekade att ha uttalat sig på det viset. Istället säger nu Hamas nu att organisationen stödjer alla 'frihetsrörelser' och specifikt den irakiska, för vilken Zarqawi var en av symbolerna. Det är nästan lika illa det. Det är svårt att inte tolka det som att de inte stödde Zarqawi eftersom han är enligt dem en symbol för vad de stödjer.

Washington Times har en artikel om hur en del demokrater avfärdar att Zarqawi dödats och därigenom avviker från partilinjen som för det mesta var positiv igår. Någon Kaliforniademokrat uttryckte t.ex. att dödsfallet var oviktigt men att det användes för att få upp Vita Huset opinionssiffror och dylikt. Jag kan bara konstatera att en del har investerat så mycket politiskt kapital i ett misslyckande för USA i Irak att inte ens positiva nyheter som igår kan uppmärksammas. Murtha, som jag har större respekt för då, betonade att gårdagens händelse var viktig och använde den som ett argument för att USA skulle dra tillbaks trupperna. Specifikt hörde jag honom på tv säga att det var extra viktigt att irakier hade varit inblandade i att få tag på Zarqawi.

Operationen att få tag på Zarqawi har krävt mycket arbete av specialstyrkor i Irak, något som beskrivs här på strategypage. ABC har idag också en artikel om styrkan task force 145 som har jagat terroristerna, framgångsrikt får man väl säga.

Kanadarelaterade-länkar

2006-06-08T21:06:00.000+02:00

Philadelphia Inquirer skriver i 'Canadians try to grasp reality of terror plot' om hur kanadensare försöker förstå att terrorattacker har planerats mot i mångas ögon oskyldiga och toleranta Kanada, dessutom inifrån sitt eget land. Enligt presidenten för tankesmedjan Mackenzie Institute som studerar terrorism och politisk stabilitet så har de kanadensare som sett sig land som är älskat av världen och att armen är en styrka för fredsbevarande operationer fått sig en kalldusch. Enligt Martin Rudner, en representant för ett institut för underrättelse- och säkerhetsstudier, så trodde många kanadensare att om det fanns extremister i landet så skulle de mest vara ett hot mot USA, inte mot Kanada. Detta tills den gångna helgen då det var ett uppvaknande för många. Intressant tyckte jag det var med tankegången från tankesmedjan Mackenzie att för unga personer som är känner sig lite utanför kan det vara frestande att falla för rekryteringsförsök där individerna får en chans att bli någon, att få uppmärksamhet och få en tydlig ideologi om de är osäkra på sin identitet. En del ifrågasätter hurvida Kanada har varit för tolerant mot sina invandrare och inte ställt större krav på anpassning till det nya samhället istället för att uppmuntra bevarandet av sin egen kultur för mycket. För mig är det hela en balansgång. Självklart vill invandrare inte överge sitt gamla hemland i form av kultur, nyheter och traditioner. Samtidigt kan man inte bli för upptagen i det gamla och inte anamma traditioner i det nya landet, och bevara sitt gamla leverne till 100 procent. Kanhända Kanada uppmuntrat bevarandet av gamla kulturen för mycket men inte poängterat invandrarnas skyldigheter för lite. Det är svårt att veta. Sen tror jag nog också att graden av anpassning en individ behöver göra är beroende på kulturskillnaden mellan det landet man kom ifrån och det land man flyttar till.

AFP har en liknande artikel med titeln 'Canada's multiculturalism on trial after terror plot foiled'. Där tas upp stämningar manifesterade i olika tidningar i Kanada på sistone angående multikulturalism. Sättet tidningarna skriver är ett sätt jag inte tror svenska tidningar skriver angående detta område men problemställningen är väl ungefär den samma antar jag.

Christian Science Monitor har en intressant artikel med titeln 'Canada faces 'jihad generation''. Artikeln handlar om hemmagjorda terrorister i västvärlden generellt men i Kanada specifikt. Igen tas upp ungdomar i övergången mellan den muslimska och västerländska civilisationen som ibland blir militanta när de är osäkra på sin identitet. Jag tror att uppkomsten av hemmagjorda terrorister kommer sig av många saker, som individualiseringen av tolkningen av religionen. Numera kan var och en hitta auktoritära tolkningar av heliga skrifter via nätet som förklarar olika passager istället för att förlita sig på tolkningar som sprids till alla via moskeer, där buskap måste vara socialt acceptabla för alla. Sedan tror jag att en del muslimer som kommer till västerländska samhällen överbetonar sin gamla kultur och sin gamla identitet precis som kanske jag överuppskattar svenska saker i USA. Det finns en risk att en del individer som känner sig mellan islam och sekulära västerländska världen dras i en fundamentalistisk syn på sin religion med just för att personen känner sig rädd att förlora sin identitet och då istället fokuserar mer på sin religion än vad han/hon annars hade gjort. Sedan finns det säkerligen också en politisk motivation naturligtvis. Folk som känner sig upprörda, rätt eller fel, över handlingar som väst utför, eller uppfattas utföra, i andra länder mot muslimer. Dock när man är medborgare i ett land borde den största närheten vara med personer i sitt eget land och inte med personer från något annat land, oavsett religion. Annars har man valt fel ställe att bo på. Fler faktorer finns naturligtvis som hatpropaganda från på pappret religiösa ledare, sociala faktorer men allt kan inte förklaras heller. Oavsett vilka omständigheter som finns i bakgrunden har den enskilda individen alltid ansvaret för sina handlingar.

Pravda har en artikel om hur Al Qaida utvecklats, från en centralstyrd organisation till lösa nätverk där individer får inspiration från en ideologi. Mer och mer använder jihadisterna internet som kommunikationsmedel och som inspirationskälla. Pravda skriver att medan detta underlättar för jihadisterna att skapa nya relationer och kommunicera så kan det också vara en sorts Akilleshäl för dem för att myndigheter kan övervaka dem på nätet, avlyssna dem och försöka skapa relationer med dem ungefär som när de försöker fånga pedofiler. I Kanada verkar ju myndigheterna varit framgångsrika med sin övervakning tack och lov. Undrar hur många liv som sparades på det sättet.

CTA skriver att säkerhetsexperter förordar deportation av radikala imamer vilket jag tycker låter bra. USA och England har lagstiftning som tillåter deportation av personer som hyllar terrorism eller som håller på med hatpropaganda (incite handred). Personligen tycker det kunde ställas frågor i immigrationsformulär om hurvida den ansökande har hållit på med sådant tidigare vilket de allra flesta skulle svara nekande. Om det senare kom fram att man ljugit för att få uppehållstillstånd eller medborgarskap så skulle man kunna deporteras då med. Jag inte se varför man skulle vilja ha individer i ett land som i det förflutna öppet glorifierat terrorism t.ex.

SR: 'Upprorsledare dödad'

2006-06-08T15:22:00.000+02:00

På P1:s Studie Etts sida ska det idag diskuteras följande: 'Upprorsledare dödad i Irak'. Visserligen sägs det om Zarqawi längre ner både upprorsledare och ledare för Al Qaida i irak men ändå... Ibland undrar jag vem det är som sätter rubriker till radio- och nyhetsinslag i media.

Zarqawi dödad

2006-06-08T15:20:00.000+02:00

Vad som är förstanyhet idag är inte så svårt att lista ut. Idag bröt lokalmorgonprogrammet sin sändning för att låta NBCs centrala enhet berätta att Zarqawi är död, dödad av 2 flygbomber av 200 kilo stycket som jag fattade det. Min reaktion var såklart positiv. Han förtjänade vad han fick óavsett vilken effekt hans död verkligen får nu efteråt. Hans medvetna bombningar av oskyldiga civila, kidnappningar och hans videor där han skär halsen av förtvivlade fångar är skäl tillräckligt nog för att ingen borde sörja honom.

Sedan dess har MSNBC, CNN, FOX och en del andra kanaler haft fokus på Zarqawis död. Jag vet inte hur många generaler, politiska förståsigpåare, och kongresspersoner jag hört prisa att denne terrorist har dödats. Mest har de politiker som har stött amerikansk närvaro i Irak uttalat sig. Jag tror att en positiv nyhet som denna gör det enklare för politiker att öppet uttrycka sitt stöd för operationerna i Irak och förminskar de kritiska röster i USA lite grand, i alla fall tillfälligt, om vilken katastrof Irak är osv.

Förmodligen känner sig många irakier lättade över att en galen terrorist som sprider död och förödelse omkring sig och som försöker uppmuntra sekteristiskt våld är död. För Iraks politiska ledning är det en seger och en moralhöjare både för irakiska ledningen, koalitionssoldater och för Bushadministrationen med. .

Funderingar kring Kanadahändelserna

2006-06-07T03:44:00.000+02:00

Uppgifterna om att attacker har hindrats i Kanada har fått relativt stor uppmärksamhet i USA men får konkurrens från immigrationsfrågan, Irak och nu senast äktenskapsfrågan.

Jag är både förvånad och samtidigt inte särskilt överraskad över uppgifterna om att personer födda i väst planerat utföra terrorattacker mot sitt egna land. Informationen från Kanada som än så länge är anklagelser är allvarlig med planerade attacker mot parlamentet, mot premiärministern, planering av sprängning av byggnader osv. Förvånad är jag för jag inte riktigt vant mig än att det nya normalhotet nuförtiden är att få vara beredd på att bli sprängd i luften när man är ute och handlar, åker buss eller sitter i en park. Jag undrar lite ibland var världen är på väg. Samtidigt är risken att något faktiskt händer en själv säkerligen så väldigt liten jämfört med att bli skadad i en olycka någonstans men ändå.

Å andra sidan har jag läst så mycket på senaste tiden om extremister som verkar i islams namn att uppgifter om attacker av det slaget inte slår mig som overkligt längre. Det är bara att konstatera att det numera finns i många västländer som hatar de invånare i vars land de bor i och där de växt upp. Jag minns första gången jag gången jag kollade in på Sindbad, dvs ett forum för mer eller mindre fundamentalistiska muslimer i Sverige på svenska (som vad jag hört anses extremt av vanliga muslimer). Det var en overklig upplevelse att se på svenska i Sverige individer som talade om att det var rätt att döda de som förolämpande islam genom film, t.ex. Van Gogh i Holland. En del försvarade t.om. med förolämpande av mamman till den dödade i rätten. Men det är klart. Det finns galningar i alla religioner och med all sorts bakgrund. Det som är otäckt är det finns en hel dödskult som tycker de agerar med stöd av religionen för handlingar som de som attackerna under 11:e september eller i Madridbombningarna eller i London.

National Post (Jihadists born here pose a new threat) rapporterar om hotet från infödda islamister i västvärlden och i Kanada generellt. Immigrationskontroller blir allt mindre viktiga och framtida terrorister svårare att upptäcka då de är en fiende innifrån. Som jag rapporterat om tidigare är hotbilden från konvertiter också större nu då myndigheterna fruktar att vissa konvertiter ger sig in i terrorism för att visa sin styrka för islam.

Hans Blix verkar vilja förklara de nyligen offentliggjorda planerna om attacker i Kanada med USAs inställning till muslimska stater, t.ex. Iran. Om man ska tro tidningen ska Blix ha sagt att tal om Iran som 'troublemaker' (har förresten tjänstemän sagt detta?) är 'neokolonialistiskt'. Överhuvudtaget säger Blix att muslimer känner sig förnedrade och arga pga av omvärldens attityder mot dem. Det är rätt otroligt att det alltid är USAs fel vad som än händer. Lärdomen man annars kan dra är ju hur Kanada riskerade att bli attackerad trots att de inte var inblandade i Irak t.ex, även om ett engagemang där givetvis inte skulle göra attacker mot oskyldiga mer rätt.

Jag håller med Erixon och Hyllengren om att värdet av övervakning när åtskilliga liv kan räddas genom att terrorattacker kan förhindras. Självklart kan myndigheter inte alltid vara överallt och stoppa alla attentat men är det argument för att ge upp och säga att vi inget kan göra? Är det inte värt att göra vad vi kan för att stoppa individer som vill utföra massakrer? Jag refererar igen till Blairs utläggning om nationell säkerhet och rätten till liv kontra civila rättigheter.

The Providence ser som en lösning att nu alla hjälper till och stödjer de moderata muslimer som talar ut mot religiös extremism och hat. Tanken är god och likaså skulle det väl vara dags att granska de som sprider intolerans och hatpropaganda i väst. Jag bara undrar hur vi exakt ska hjälpa de som talar ut positivt som vi uppfattar det. Genom att bereda plats i tidningar eller i media eller vad? Sen om även 99% av alla muslimska ledare skulle uttala sig kritiskt mot attacker liknande de som tydligen var planerade i Kanada så undrar jag om det ändå inte kommer finnas ett visst hot från vissa radikaliserade och extremistiska personer som hämtar sin inspiration av religiös tolkning i andra länder, av diverse ljusskygga auktoriter där.

Vancouver Sun rapporterar om reaktioner från muslimer i British Columbia. Många muslimer är naturligtvis trötta på att bli associerade med terror och ber folk att inte skylla på islam. Jag skyller inte på islam men däremot är det ett problem att folk utför dåd i islams namn, använder sig av islams traditioner, heliga texter för att motivera våld osv. I slutändan är det hur heliga texter tolkas av vanliga människor som bestämmer hur religionen praktiseras. Vad som är den 'sanna' religionen är desto svårare att bestämma.

Calgary Herald säger också att nu att muslimska ledare har en utmaning efter vad som verkar ha skett och att ledarskap nu måste visas och att iden om mångkultur bygger på tolerans. Men ibland kan det räcka med ett fåtal radikala och extremistiska ledare för att förvrida många människors tolkning av religionen som i sin tur sedan kan leda till terrorism.

Regina Leader manar till försiktighet i omdömen tills rättegångarna varit och talar om ett sorts inbördeskrig inom islam mellan moderata och extremister. Samhället måste ge stöd åt de moderata och hjälpa dem bekämpa extremisterna säger ledarskribenterna. Men hur identifierar man då en 'moderat' vs. extrem person? Att den tar avstånd från våld mot terrorism, inte accepterar självmordsbombningar mot civila i några fall, som avvisar sharialagar eller vad? Jag säger inte att det är en dålig ide men det är inte så enkelt som det låter ibland.

En annan vinkling på Iraksituationen

2006-05-31T23:06:00.000+02:00

Jag satt och kollade lite på C-Span (inslaget kan ses på nätet här) i morse då Amir Taheri intervjuades följt av tittarfrågor. Taheri är en iransk framgångsrik journalist som skriver kolumner i många olika tidningar i världen inte minst om mellanösternfrågor. Bush hade bjudit in Amir för en diskussion om just Mellanöstern för att agera bollplank till viss del.

Amir Taheri hade en helt annan syn på Irak än den som framkommer till vardags i media, något han också utvecklar i en essä med titeln 'The real Iraq' i det senaste numret av magasinet Commentary. Han kritiserar verkligen hårt mediabevakningen i USA av just situationen i Irak som domineras av klipp från brinnande bilar, gråtande kvinnor, män som bär kistor, diverse politiska experter som talar om vilka fundamentala misstag som begåtts och från reportrar i Irak som är hänvisade till hotell i Bagdad. Det stämmer till viss del tycker jag. Inte mycket positivt kommer ut utan istället är det mestadels våldet för dagen som rapporteras och inte underligt då att opinionen går neråt. Diskussionen om hur ett framgångsrikt Irak kan omvandla Mellanöstern lyser med sin frånvaro för det mesta.

Taheri tar istället upp hur stora flyktingströmmar från Irak under Saddamtiden har vänts till mer än en miljon återvändande irakier. Det förvånar mig lite att så många återvänt till Irak om situationen i Irak är ett sådant misslyckande som vissa kommentatorer vill utmåla det som. Det är svårt att veta hurvida siffran som Amir ger om att återvändade flyktingar till Irak är runt 1.2 miljoner är riktig. Tvärtom har jag läst artiklar om att irakier flyr från Irak nu för sekteristiskt våld. Får fortsätta undersöka det tror jag.

Vidare hävdar Amir Taheri att uppemot 12 miljoner människor vallfärdat till irakiska Najaf och Karbala under 2005 (igen oklart vad siffrorna kommer ifrån) jämfört med knappt inga under senare Saddamtiden. Najaf säger Taheri är på väg att konkurrera med staden Qom i Iran som helig stad och utan en politisk styrd tolkning av shiismen under övervakning av hemliga polisen som i Iran.

En läsvärd artikel men en viss dos av skeptis mot var siffrorna kommer ifrån kan vara rimligt. Fler artiklar han skrivet finns här. T.ex. var hans artikel i OpinionJournal om hur islam inte förbjuder varken bilder av Muhammed eller skämt om religionen intressant och läsvärd.

Dödsfallen i Haditha

2006-05-31T14:34:00.000+02:00

Det har varit mycket prat på både radio och tv här om de dödade irakierna i Haditha och vilka konsekvenser detta kan få politiskt. Utredningarna är inte riktigt klara men om det gått till på det sättet att amerikanska soldater kallblodigt skjutit ihjäl helt oskyldiga, kvinnor och barn så är det helt förfärligt och jag hoppas innerligt att de får hårda straff för det. Likaså hoppas jag att de som på något sätt varit medskyldiga och även eventuellt försökt tysta ner det tas om hand på något sätt.

GP har en artikel med titeln 'USA försöker dölja massaker i Irak' vilket jag tycker är rätt missvisande. För det första finns det nu ett flertal utredningar om detta och det är ansvariga riskerar om de döms hårda straff. Det tog dock lång tid innan processen kom igång verkar det som och därför har Pentagon nu en utredning om varför det tog så lång tid. Kongressen ska som sagt också ha förhör om denna fråga så då är frågan hur man kan skriva att 'USA försöker dölja massakern'. Att vissa personer inom militären kanske försökte dölja massakern är en liten annan fråga. Men GP verkar inte tycka det är så viktigt med detaljerna kanske.

GP har skrev också såhär:

I söndags anklagade två amerikanska kongressmän militären för att ha försökt dölja massakern. Senator John Warner, republikan, och representanthusledamoten John Murtha, demokrat, sade att de ännu inte har några bevis för påståendet.

Det kan hända att jag inte följt med i utvecklingen tillräckligt väl men vad jag sett på TV och på nätet är mest hur Murtha har argumenterat för att militären skulle ha dölja massakern. Det reflekteras t.ex. i en AFP-artikel från igår med titeln 'US lawmaker charges coverup in Haditha, Iraq'. Visst, senator Warner, som jag för övrigt tycker ger ett bra intryck, har tydligen sagt att det ska hållas senatsförhör men jag ser ingen kommentar om att han anklagar militären för tysta ner saken, i alla fall inte uttryckt på samma vis som Murtha har gjort. Ni kan förresten höra Murthas anklagelser på NPR.

Murtha har naturligtvis varit oerhört kritisk mot den amerikanska truppnärvaron i Irak på sistone och vill att trupperna ska dras tillbaks snabbt. För de som vill ha hem trupperna är frestelsen stor att använda Haditha som ett skäl att avsluta uppdraget i Irak men det tror jag är ett misstag. Konsekvenserna om USA lämnar Irak i förtid i skulle t.ex. enligt den nye premiärministern i Irak varit alltför destabiliserande.

DN har problem med Bush och Blair

2006-05-30T02:23:00.000+02:00

DN skrev ihop en ledare med titeln 'Bush och Blair har problem med Irak' i helgen. Ledarskribenterna verkar vilja framstå som balanserade i synen på situationen på Irak men har efter Blairs och Bushs presskonferens en hel del kritik att leverera. Först tar DN tillfället i akt att kritisera Bush för att han sa att ordval som bring them on och wanted dead or alive var lite överdrivet från hans sida och förstås situationen på Abu Graibfängelset. DN skriver:

Nog var det klädsamt med lite ånger, men det var en förändring framtvingad av verkligheten. Kriget har inte gått så som Bush trodde - eller, kanske rättare, så som han sade att det skulle gå. Det gick inte fort, demokratin kom inte i ett nafs och den spred sig inte över hela Mellanöstern. Terrorismen är alltjämt ett akut hot, kanske till och med allvarligare än före invasionen.

Bush var alltför snabb att förklara mission completed. Det är klart. Hurvida Bush har sagt eller trott att demokratin ska komma 'i ett nafs' undrar jag verkligen. Kanske att det problemen underskattats men redan i November 2003 beskrev Vita Huset hur arbetet med att bygga en demokrati i Irak inte kommer bli lätt med tanke på tyranniet i landet som lämnat spår av misstänksamhet och rädslor, hur delar av gamla regimen och terrorister försöker sabotera ordningen. Det skulle tala mot vad DN uttalat om vad Bush uttalat om Irak men det lär väl finnas så många citat på nätet om Bush och Irak så någon kanske kan hitta något lämpligt citat som tar upp hur Bush har överskattat enkelheten att införa demokrati? Det andra märkliga är frasen 'den spred sig inte över hela Mellanöstern' angående demokratin igen. Menar DN att en process mot en mer demokratisk utveckling i Irak inte kan vara en katalysator för en mer demokratisk utveckling i andra delar av Mellanöstern? Historien är väl knappast skriven än eller??

Andra DN-paragrafer:

De verkliga optimisterna skulle kunna hävda att Irak innebar slutet på Bushadministrationens unilateralism, att Irak visade att inte ens den enda supermakten kan klara allt på egen hand.

Det verkar implicit som man i så fall får anta att USA inte klarat allt på egen hand, att allt är på väg att gå åt skogen. Visserligen tycker jag att Bushadministrationen nog kunnat få lite större internationellt stöd om de inte haft så bråttom angående invasionen (det var i alla fall så jag uppfattade det vid tillfället...) och kanske kostnaderna därmed kunnat delas ut lite mer så att inte amerikanska skattebetalare tvingades stå för alla kostnader själva. När det gället militären är det frågan om det inte med större stöd internationellt sett ändå skulle bli en stor majoritet amerikanska trupper i slutändan. Det DN menar med unilateralism är väl förmodligen agerande utanför FN antar jag. Operationerna i Irak har väl knappast varit helt unilaterala strikt sätt med Coalition of the Willing som omfattade 49 nationer tydligen.

Så fortsätter DNs argumentation. Jag orkar bara inte kommentera allt.

Spridda kommentarer och länkar

2006-05-29T17:02:00.000+02:00

Mexicos president har varit i USA för att prisa mexikanska immigranter i landet vilket troligen inte är så vist. Många amerikaner tycker nog att presidenten inte ska lägga sig i denna fråga hur USAs immigrationspolitik ska vara vilket jag lutar åt med. Enligt Reuters sa han att de illegala immigranterna förtjänade vad de fick med senatens immigrationsförslag (som får svårt att jämkas ihop med representanthusets förslag men som gav en väg till medborgarskap). Å andra sidan har Newsweek en artikel om vad illegala immigranter i Mexico för utstå.

Christian Science Monitor ser i 'Europe rethinks its safe haven status' en trend i att Europas länder övergår till mer selektiv immigration och hårdare regler. Dessutom har väljarstödet skiftats:

Idag så verkar spänningarna mellan immigranter och urspungliga europeer öka i det en gång homogena Europa. Uppfattningen att allt fler nykomlingar- som varken talar språket av deras adopterade land eller som accepterar deras lands kulturella värderingar-förändrar kulturen har ökat stödet för ideer som framfördes av partier långt ute på högerkanten.

Jag tycker själv att jag blivit mer konservativ i denna fråga än jag varit tidigare.

Lite roligt var hur DN slog upp som en nyhet ('Tidning skarpt kritisk till USAs Irakpolitik') att New Times var kritisk till Bushs Irakpolitik. Fanns det verkligen inget viktigare att rapportera om i helgen. Eller ska vi förvänta oss att tidningsledare berömmer Bushadministrationens politik också ska få egna artiklar så småningom. Jag tvivlar. Nu verkar det som om Irakpolitiken ligger rätt men det i sig är ingen garanti för att det utfallet bli bra i Irak. Mycket kan hända naturligtvis men positivt är nuvarande premiärministers ambitioner. Relativt bra presskonferens med både Blair och Bush och förresten. Blair låter bra mycket elegantare när han pratar och är populär bland både demokrater och republikaner vilket ger det Bush säger ifråga om Irak lite ökat förtroende.

Immigrationsdebatten i USA inte över

2006-05-26T14:08:00.000+02:00

Nu när senaten röstade igenom ett förslag i senaten om immigrationen så är det ändå rätt tveksamt om något förslag kommer ut från kongressen med tanke på hur långt representanthuset står ifrån senatens förslag.

En snabbjämförelse mellan kamrarnas förslag finns här. Medan senaten inriktar sig på både hårdare gränskontroll, gästarbetareprogram och en väg till medborgarskap för illegala så fokuserar representanthuset mest på att säkra gränsen och straffa de som bryter lagarna och avvisar amnesti i någon form. Den stora stötestenen i alltihop lär ju bli just frågan om amnesti. Ska de som olagligt tagit sig in i landet trots detta få medborgarskap? De som förespråkar amnesti (fast de kallar det inte så) säger att det är ett val mellan amnesti och deportering men det är frågan om det inte är ett falskt val. Istället för deportering som skulle vara orealistiskt så kan ju alltid staten förbjuda sina arbetsgivare att ha anställda som är illegala invandrare. Det är ju just därför som immigranterna kommit in, för att de sett en chans att förbättra sin ekonomiska situationen avsevärt genom att jobba i USA. Om denna möjlighet försvinner så lär ju invandringen också minska drastiskt antar jag och en del av de som redan är i landet olagligt är tvungna att åka tillbaks. Båda kamrarna har tagit vissa steg mot att motverka att företag anställer odokumenterad personal men representanthuset förslag är avsevärt hårdare. Sedan kan jag undra om inte även ett förslag med böter för företag som anställer illegala invandrare ändå lämnar åtskilligt med utrymme för privatpersoner att fortfarande ha illegala personer som jobbar för dem på olika sätt.

Christian Science Monitor har en artikel om vilka utsikter det finns för en kompromiss mellan senatens och representanthusets förslag. Intressant var att läsa att 19% av republikanerna tyckte att immigrationsfrågan var den viktigaste av alla jämfört med 6% för demokraterna. Jag kan heller inte låta bli att undra om de som är mest kritiska till illegal invandring och inte vill att dessa invandrare ska kunna få medborgarskap straffar republikanska presidentkandidater, som Mccain, längre fram när det gäller röstning i primärvalen pga av deras insats för just arbetat för en sorts amnesti. CNN har lite om tankar hos politiker inför ett försök till jämkning av immigrationsförslagen mellan senaten och representanthuset. Intressant var t.ex. att läsa att en majoritet av republikanerna i senaten röstades emot immigrationsförslaget i senaten, 32 mot 23.

NPR har ett antal radioinslag om skillnaderna mellan senaten och representanthuset i denna fråga, däribland 'House, Senate Clash on Immigration Policy Changes' och 'Senate, House Set for Immigration Showdown'.

DN har trots detta en rubrik om 'Illegala invandrare får chans bli amerikaner' idag där det beskrivs att senatsförslaget gått igenom. Vem som sätter sådana missledande rubriker innan det är klart om något gemensamt förslag går igenom och hur det i så fall ser ut har jag lite svårt att förstå.

Tidigare tankar om immigrationsdebatten i USA har jag haft här.

Amnesty-rapporten

2006-05-25T17:54:00.000+02:00

Amnesty-rapporten om kritiken mot USA och andra länder för påstådda inskränkningar i mänskliga rättigheter och påståenden om tortyr har fått relativt lite mediautrymme här. Men det stör mig lite hur det som rapporteras av Amnesty presenteras som ren fakta av svenska tidningar. Det är trots allt en organisation som bedriver opinionsbildning och som inte varit särskilt noga med sitt ordval tidigare.

GP har t.ex. nu en ledare med titeln 'Hård kritik från Amnesty' där man diskuterar mänskliga rättigheter utifrån vilka som fått kritik från Amnesty. Fraser från tidningen som är provocerande är t.ex.:

Amnesty slår fast att detta i praktiken innebar att USA lade ut tortyren på entreprenad.

USA skulle säkerligen aldrig försvara att de utlämnar fångar med syftet att få dem torterade utan det är en slutsats som Amnesty drar. Men med fraser av typen 'slår fast' ges detta en större tyngd än att bara gälla Amnestys slutsatser utan också verkar vara något som GP delar.

Amerikanska administrationen har bemött Amnesty-rapporten på olika vis. Voice of America rapporterar att UDs talesman sa att Amnesty verkar vara bra på att ge ut pressreleaser men sämre med att hjälpa den irakiska regeringen för åtalet mot Saddam. Talesmannen säger om Amnestys insats för att hjälpa irakierna nu när Saddam anklagas:

Men när tiden kom för att åtala Saddam, vilket sker just nu, är de frånvarande. De har gjort noll, inget för att assistera i detta arbete.

Mer detaljer hittade jag här.

Sedan kollade jag runt lite på svenska Amnestys sida. En sak jag inte visste var att de som står på gator och torg och försöker värva medlemmar och samla in pengar inte är verkar vara frivilliga utan får lön. I ett utlyst arbete på svenska Amnesty som rekryterare som delvis går ut på att rekrytera nya medlemmar med 'face-to-facemetoden' (inte ansikte mot ansiktemetoden??) så säger organisationen rätt ut att dessa rekryterare får 100kr i timmen vilket kan vara intressant att veta nästa gång man stöter på dem i någon stad. Det hade varit rimligare om sådant arbete gjorts av frivilliga tycker i alla fall jag.

Nya irakiska premiärministern talar till det amerikanska folket

2006-05-25T02:25:00.000+02:00

I en intervju med en Irakkorrespondent på nyhetskanalen MSNBC riktar sig nye irakiska premiärministern al-Maliki direkt till det amerikanska folket och säger att den nya irakiska regeringen ska snabba upp processen med att ta över säkerheten i landet så att utländska trupper kan återvänta till sina familjer. Det lär vara precis var det amerikanska folket vill höra. Han nämner t.om. att i slutet av nästa år 2007 borde själva irakierna kunna ta över samtliga säkerhetsuppgifter men i dagens läge måste de amerikanska trupperna stanna och att dra tillbaks dem direkt vore destabiliserande. Det låter klart som ljuv musik i mångas öron för det skulle innebära att amerikanerna inte längre behöver betala priset i form av dödsfall och förfärliga skador samt ekonomiskt förstås för att ha stora trupper i Irak.

Vita Huset försöker dock tona ner talet om tillbakadragande och manar till försiktighet. Men den nya populära presstalesmannen Tony Snow säger i en kommentar till premiärministerns uttalanden:

'Om han säger att han inte behöver oss så kommer vi inte stanna kvar'

Allt detta är rätt självklart förutom för de som något konspiratoriskt aldrig tror att USA kommer lämna landet vilket jag förstås aldrig tagit på allvar.

Premiärministern talar också om hur USAs roll kan komma att förändras. Fokus kommer ligga mer på support i form av logistik, luftunderstöd, snabbutryckningsstyrkor och träning. Allt detta ser bra ut på papper men frågan är förstås om den irakiska regeringen kan leverera också. Kan polisen och de militära styrkorna faktiskt ta över säkerheten som nu förutspås särskilt när premiärministern själv inser att dessa grupper är infiltrerade av gäng och milis? Än är det för tidigt att ropa hej men positivt ändå med starkt fokus så här direkt efter tillträdet som premiärminister att försöka att så snabbt som möjligt sätta en irakisk prägel på säkerheten. Jag har inga förväntningar om att utvecklingen ska gå linjärt i en positiv riktning utan det det blir säkerligen bakslag följt av små framsteg men förhoppningsvis går det långsiktigt mot mer säkerhet och bättre levnadsvillkor för landet i stort.

Lite om varje

2006-05-24T23:10:00.000+02:00

Först ett par bloggrelaterade kommentarer:

Först fastnade jag för Erixons inlägg om hurvida kontrollerade gränser är främlingsfientlighet vilket är lätt att avfärda. Däremot kom Erixon med några intressanta spekulationer om att öppna gränser kräver ett nyliberalt samhälle med avvecklade välfärdssystem. Liknande tankar jag själv haft tidigare. Erixon exemplifierar med illegal invandring men jag skulle vilja utvigda resonemanget lite att trenden kan gå åt det hållet med legal invandring med såvida folk upplever att vissa grupper i samhället i högre grad än andra utnyttjar välfärdssystemen.

Sedan har jag varit inne och kikat lite på Libertarian 101-bloggen där Willie skriver att låta staten övervaka folk är som att låta 'en förståndshandikappad, rabiessmittad varg vakta fåren..'
Angående övervakning anser jag att det måste vara en balans mellan behovet att skydda både nationell säkerhet och skydda medborgarnas liv och lem å ena sidan och att å andra sidan försöka skydda civila rättigheter så mycket möjligt. De som argumenterar för ingen övervakning av misstänkta terrorister gör det troligare att vi får attacker likt de vid 7/7 och 9/11 över oss igen. Visst, med all övervakning i världen går det inte att stoppa alla som vill skada, döda och orsaka förödelse men samtidigt går det troligen att förhindra en del. Jag refererar vidare till Blairs tal för ett tag sedan som uttrycker det hela väl. Men det klart uppfattar man att det inte finns ett hot så finns det heller ingen anledning att ta itu med att försöka förhindra dem. Hotet är knappast heller konstant mellan länder.

Tidigare kollade jag lite på Cspans direktsändning av Israels Olmerts tal i amerikanska kongressen. Han hann knappt säga mer än tre fyra meningar utan sen var det dags för applåder och ibland stående ovationer. Tydligt var att Israel var oroliga för utvecklingen med ett Iran med kärnvapen. Olmert argumenterade för att internationella samfundet måste stoppa Iran:

Historien kommer att döma vår generation inte för våra intentioner utan för resultaten.

Intressant var också att han berättade om en amerikansk pojke som besökt Israel tidigare i år och blivit dödad i någon palestinsk attack. Då hade Olmert bjudit in pojkens familj till kongressen och de hedrades under stora stora applåder av alla inklusive Dick Cheney. Så det var väldigt känslosamt. Tanken att en palestinsk ledare hade kunnat hålla samma sorts tal i kongressen med samma sorts stöd är otänkbart. Mycket lyckat tal av Olmert var mitt intryck. NPR har ett inslag om talet.

Etanol som lösning av oljeberoende?

2006-05-23T19:43:00.000+02:00

MSNBC har idag en artikel som starkt ifrågasätter en kampanj om att köra bilar på etanol istället bensin som ett led i att minska beroende av olja från instabila länder i världen vars befolkningar i många delar inte älskar oss precis. På sätt och viss är etanollösningen attraktiv. Istället för att betala dyrare olja som drivmedel som hamnar i många gånger allt annat än demokratiska länder så betalar man ett lägre pris vid mackarna och inkomsterna går samtidigt till företag inom landet. Alla tjänar på det eller?

En intervju med professor i agronomi vid Cornell säger att om all mark som nu används för att olda majs (som nu används för att göra etanol) skulle ställas om för att göra etanol skulle det ge endast 7% av det nödvändiga drivmedlet till bilar. Om alla bilar i USA skulle drivas med etanol så säger professorn att 97% av USAs mark skulle behöva användas. Dessutom specificeras ytterligare nackdelar som jorderosion.

Andra förslag för att bryta oljeberoendet verkar med andra ord minst sagt nödvändiga.

"Extremism är inte muslimsk lag"

2006-05-23T14:50:00.000+02:00

Den f.d. presidenten i Indonesien, Kyai Haji Abdurrahman Wahid, som i femton år ledde den största muslimska organisationen i världen, har idag en artikel i Washington Post där han diskuterar åtskillnaden av Koranen, som den islamiska lagen skapats ifrån, och lagen självt. Han säger att den islamiska lagen har gjorts av människor och är därmed öppen för tolkning och omskrivning. För honom är det det extremister som vill vinna politisk makt som försöker ta över religionen:

Hela mänskligheten, oavsett muslimsk eller ickemuslimsk, är hotad av muslimsk extremism. Det är dessa extremister, maskerade som traditionella muslimer, som argt kallar på dödsstraff för Abdul Rahman (afganen som hotades av dödsstraff för att lämnat islam) eller halshuggning av danska tecknare. Deras mål är rå politiska makt och slutligen radikaliseringen av alla 1.3 miljarder muslimer över hela världen. Västerländsk involvering i denna 'kamp för Islams själ' är en fråga om självbevarelsedrift för Väst och är kritiskt givet den våldsamma taktiken och styrkan av radikala element i muslimska samhällen över hela världen.

Intressant tyckte jag att han tycker det är kritiskt att Väst engagerar sig i kampen för 'kampen om islams själ'. En överdriven tolerans för religiösa uppfattningar kan därmed göra de som försöker reformera islam en otjänst? Det verkar som om steget från 'islamofobi' till att faktiskt hjälpa till mer reformering av hur islam tolkas kan vara rätt litet ibland.

Saudiska läroböcker

2006-05-22T14:14:00.000+02:00

Freedom House's chef för enheten för religiös frihet skrev i gårdagens Washington Post om hur saudiska läroböcker, trots garantier om ordentliga genomgångar av läromedel från saudiska talesmän, har kvar förfärande fraser som de lär ut till barnen i skolan. Som bakgrund vet vi att 15 av den 19 personerna i flygplanen under 9/11 kom just från Saudiarabien och hur Bin Laden själv växte upp där.

Fraser som tydligen inte ansetts nödvändiga att tas bort ut saudiska läroböcker är t.ex.:

'Sann tro innebär... att du hatar polyteisterna och de otrogna men inte behandlar dem orätt.'

'Det är förbjudet för en muslim att vara en lojal vän till någon som inte tror på Gud och hans profet eller någon kämpar mot religionen islam'

'Det är en del i Guds vishet att kampen mellan muslimer och judar ska fortsätta till domedagen'

Artikeln tar upp många fler citat som sett sammantaget får en att undra hur mycket saudiska barn blir indoktrinerade. Jag lärde om det saudiska läromaterialet innehållande hets och grov intolerans mot ickemuslimer som sprids av saudiska myndigheter världen runt förra året. För ett halvår sedan protesterade också amerikanska UD till saudierna och krävde att de tog ansvar för vad de spred inte minst internationellt. Senaten har också tagit upp saken i kongressen vilket senare den saudiska ambassaden svarade på.

Misstänksamheten mot islam är stor i Tyskland och verkar öka

2006-05-21T13:54:00.000+02:00

Frankfurt Allgemeine Zeitung har låtit ett opinionsföretag undersöka vilka attityder tyskar har mot islam och muslimer både överlag och i Tyskland. Deutsche Welle sammanfattar resultaten i sin artikel 'Tysk misstänksamhet mot islam och muslimer ökar':

Experter fruktar nya konflikter efter att en studie som publicerats denna vecka visade att de flesta tyskar är tveksamma till att den västerländska och muslimska/islamiska världen kan samexistera fredligt. Misstänksamheten mot de 3 miljoner muslimer som lever i Tyskland verkar också öka.

Denna sammanfattning bekräftas av forskarnas/utredarnas egna ord:

Tyskarna är mer och mer av åsikten att en varande, fredlig samexistens med den muslimska/islamiska världen inte kommer vara möjlig.

Nu kan ju frågan om inte politiska frågor som kärnvapen och Iran kommer in i detta för vissa tyskar men en redovisning av olika svar i studien ger mer information:

-61% av de tillfrågade sa att det alltid kommer vara stora konflikter mellan kristendomen och islam.
-91% associerade islam med förtryck av kvinnor (jämfört med 85% ett par tidigare)
-83% tyckte islam var dominerad av fanatism jämfört med 75%.
-71% tyckte att islam var intolerant jämfört med 65% för ett par år sedan
-56% tyckte att det skulle vara förbud mot moskeer så länge muslimska länder har förbud mot kyrkor.

En del av dessa uppgifter har hämtats från en artikel i Expatica som kompletterar Deutsche Welles beskrivning.

Jämförande siffror från England (pdf) (tagits upp här tidigare) visar att endast 17% anser att det är möjligt med samexistera med muslimer och 67% befarar att motsättningarna kommer att öka mellan grupper av människor. Även i England tror färre att Väst kan leva i fredlig samexistens med den muslimska världen än inte.

I Sverige säger två tredjedelar att värderingar inom islam inte är förenliga med grundläggande värderingar i det svenska samhället, samma andel vill inte underlätta utövande av islam i Sverige och en majoritet är emot bärande av slöja på arbetsplatser.

Några funderingar kring dessa uppgifter så. En slutsats jag drar med denna misstänksamhet mot islam och muslimer är att invandringspolitiken inte drar och inte har dragit jämt med vad folk i flera europeiska länder anser. Med stora majoriteter djupt skeptiska till islam i västerländska länder kan man fråga sig hur det kan komma sig att invandringspolitiken inte har ändrats för att reflektera denna opinion. Ska europeiska länder bara fortsätta med nuvarande politik och se på när spänningar mellan olika grupperingar i euroeiska länder riskerar att växa ännu mer? En invandrings- och integrationspolitik utan folkligt stöd tror jag är ett recept för framtida politiska oroligheter och migrering av röstning till randpartier.

En viss tendens till ett slut på Europas tolerans tror sig Newsweek kunna finna. En av frågorna tyskar, danskar, svenskar och andra är tvungna att ställa sig till sist är vad en tysk, dansk, eller svensk är. Jag har inget bra svar på den frågan. Jag lutar att en medborgare ska kunna vissa saker om svenska historien, kulturen, lagar, samhälle, och språk innan personen ifråga får medborgarskap men exakt vad som krävs kan man diskutera i det oändliga.

Sedan kan diverse experter och politiker naturligtvis avfärda en stor majoritets syn på islam som 'islamofobi' och rasism som ska bekämpas och att det är fördomar osv. Det kan skapas informationskampanjer från statens sida för att lära sina invånare vad de egentligen ska tycka. På något sätt är det en nedlåtande syn mot sina invånare att de är för dumma, för inskränkta och vi vet minsann bättre och har värderingar än de flesta andra och därför ska vi upplysa dem.

Mexicos kritik har inslag av dubbelmoral?

2006-05-20T01:05:00.000+02:00

DN rapporterar idag om hur Mexico protesterar mot ny amerikanska förslag om stängsel, bevakning av gränsen och villkoren för de illegala mexikanska invandrarna. Men om man ska tro på beskrivningen från Center for Security Policy via Human Events av hur Mexico själva behandlar immigranter, och inte minst illegala sådana, så framstår en del i den mexikanska kritiken som oseriös och full av dubbelmoral. T.ex verkar illegal immigration till Mexico kunna ge ett par år i fängelse. Vidare som verkar det som om personer som deporteras från Mexico men som ändå återkommer riskerar 10 års fängelse.

Engelska röstas igenom som nationellt språk i USA

2006-05-20T00:24:00.000+02:00

Två senatsförslag om engelskans ställning i USA röstades igenom i senaten tidigare idag. Det första förslaget poängerade engelskan som ett 'nationellt språk'. Det fördömdes otroligt nog av Harry Reid, ledaren för demokraterna i senaten, som rasistiskt. Det är inte bara i Sverige som politiska företrädare lättvindigt svänger sig med sådana ord alltså. Kritiken har inte heller låtit vänta på sig i debattshower på tv eller t.ex. från politiker. Trots Harrys nedlåtande ton gick föreslaget igenom med en klar majoritet, inklusive stöd från tiotal demokrater. Men Reid, Salazar och andra förde fram ett annat förslag om hur engelskan istället skulle ses som 'vanligt och enande språk' som också gick igenom. Frågan är väl vilken praktisk betydelse detta får i slutändan förutom att vara en symbolisk markering att alla måste sikta på att lära sig engelska, vilket också krävs för medborgarskap. Förespråkarna ser det som en medel till assimilation och att offentliga myndigheter inte nödvändigtvis behöver ge ut material, t.ex. valsedlar, på flera språk. Jag lutar nog med åt denna linje.

Den amerikanska opinionen verkar vara glasklar i denna fråga. Enligt en Fox-sponsrad opinionsundersökning i April 2006 säger 78% av amerikanerna att de skulle vilja se engelskan som det officella språket i landet. Stödet är brett även bland demokraterna (68%). Så det är frågan varken det ska vara så kontroversiellt att inflika att det är engelskan som ska vara det officiella eller nationella språket.

SR missleder igen om telefonsamtalsavlyssning

2006-05-19T12:55:00.000+02:00

Sveriges Radio har idag igen en felaktig beskrivning i rubriken om vad som framkommit om NSAs aktiviteter i USA. Därmed är de i sällskap med SVT i denna fråga. SRs text:

I USA har senaten inlett förhören med general Michael Hayden som nominerats till ny CIA-chef. Han fick mycket hård kritik för att han som tidigare chef för NSA i hemlighet avlyssnat miljoner amerikaners telefonsamtal.

Som jag skrivit tidigare har det inte framkommit av nyhetsrapporter att miljontals amerikaner avlyssnats vad jag vet. Dock finns i Ekot-artikeln längre ner en riktigare beskrivning av aktiviteterna.

Högre utbildade invandrare mer välkomna?

2006-05-19T02:57:00.000+02:00

Robert J Samuelson i Newsweek frågar sig om inte vissa frågor glömts bort i immigrationsdebatten i USA och att frågan är inte först och främst legal eller ickelegal utan graden av lågutbildade och fattiga invandrare:

Alla invandrare är inte likadana. En ingenjör som tjänar 75000 dollar om året bidrar mer till den amerikanska ekonomin och samhället än en som arbetar för 20000 dollar om året. I medeltal så kommer ingenjören att assimileras lättare.

Får man tänka så? Är inte invandrare lika välkomna till ett land? Själv tycker jag att Samuelson har en poäng i att för landet är det bästa ekonomiskt om invandrarna som kommer in har så bra utbildning och möjligheter att bidra i arbetslivet som möjligt. Samuelson citerar en ekonom om hur lågutbildade och fattiga immigranter i högre utsträckning utnyttjar välfärdssystem relativt vad de betalar i skatt. I vilket fall som helst kan man tänka sig att de i förhållande till högutbildade utnyttjar olika välfärdsprogram i större utsträckning. Så vad som borde föredras rent ekonomiskt borde vara rätt enkelt.

Hurvida assimileringen kommer sig lättare av högre utbildning lämnar jag öppen men tenderar att tro att det är sant det med i genomsnitt. Det brukar ju sägas att integration och assimilering har sin grund delaktighet på arbetsmarknaden och om bättre utbildning ger fördelar på arbetsmarknaden så finns tendenser åt det hållet. Jag vet att assimilering och integration involverar så mycket mer än just arbete och utbildning utan och också språk, traditioner, kultur mm men den diskussionen får jag ta en annan gång.

Samuelson tonar ner vikten av legal status men i mina ögon är det inte rätt när vissa struntar i lagar och tar sig in olagligt medan andra får genomgå en otrolig pappersexercis och kontroll för inträde, uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

Notiser rörande palestinierna

2006-05-18T02:06:00.000+02:00

En person med anställning inom den palestinska myndigheten har tydligen berättat för israeliska säkerhetstjänsten om hur palestinska myndigheten under Yassir Arafat spenderat miljoner dollar per år på vapenhandel. Dessa pengar som ska delvis tagits från internationella bidrag enligt den palestinska källan. Nu är det dags igen med en ny diskussion hur palestinierna kan få tillgång till internationella pengar. Att undvika att pengarna betalas ut direkt till palestinska myndigheten under kontroll av Hamas är viktigt men kanske kan pengarna slussas runt så att de kommer direkt till humanitära behov i området. De mer konspiratoriska eller skeptiska bland oss kanske ifrågasätter hurvida uppgifterna som fåtts via israeliska säkerhetstjänsten är korrekta då uppgifterna onekligen kommer i ett skede då palestinierna är i behov av nya pengar. Tills vidare sätter jag försiktigt viss tilltro till uppgifterna.
Tyskland verkade idag ha åtskilligt klarare inställning till ett besök av Hamasministern Atef Edwane än vad exempelvis Sveriges regering hade. En regeringstalesman i Tyskland beskrev att Atef var ' "ovälkommen" i landet så länge som Hamas inte gick med på EUs krav på att erkänna Israel, respektera avtal som signerats av Israel och palestinska företrädare och palestinierna tar avstånd från våld'. Talesmannen sa också att:
den tyska regeringen hade uttryckt sitt ogillande av godkännandet av visumansökan till en 'europeisk partner' och kallande händelserna 'oacceptabla'.

Undrar vilken denna 'europeiska partner' kan vara som orsakat dessa 'oacceptabla' händelser? Kan det möjligtvis vara Sverige som kritiseras? Jag fattar fortfarande varför denna Hamasledare inte nekades visum. Louise skriver bra om förhållandet till Hamas bland en del vänsterpersoner, däribland Helle Klein. Läsvärt tyckte jag.

Stödet för republikanerna lågt

2006-05-17T14:35:00.000+02:00

MSNBC rapporterar idag om en studie i Washington Post om hur republikaner tappar stöd bland amerikanska väljare. Det är inget särskilt nytt utan har pågått en längre tid. Nu har det dock kommit till den punkten där demokrater sägs föredras i alla stora frågor vare sig det gäller ekononomin, bensinpriser eller kriget mot terrorismen. Hela 69% säger att nationen är på väg åt fel håll. Irakkriget och dess efterverkningar är nog en väldigt viktig förklaring till att stödet minskar för Bush och republikanerna. En tredjedel av republikaner säger i denna mätning att Irakkriget inte var värt det jämfört med hela 80% för de som föredrar demokrater. Av de som tycker Bush gör ett dåligt jobb säger hälften att orsaken är Irak. Kanske Rove har rätt i att det är Iraksituationen, eller hur den uppfattas, som styr mycket av hur bra jobb Bush uppfattas göra.

Demokraterna lär vinna rejäla framgångar i höstens val om trenden håller i sig. Men det verkar vara missnöje med republikanerna som driver siffrorna snarare än något demokraterna själva gjort. En majoritet tycker i opinionsundersökningen att demokraterna inte skilt ut sig från republikanerna. Hela 58% sa att demokraterna gjort ett dåligt jobb i kongressen. Men missnöjda republikaner har inte så många ställen att gå till om de inte vill rösta på sitt forna parti.

Jag tycker själv att Bush har blivit mer resonabel i sitt andra period jämfört med sin första. Men kanske är det för att jag kunnat följa utvecklingen på plats och ta del av tal, frågestunder och debatt på ett mer ickecensurerat sätt än tidigare. Jag tror inte att han är så ointelligent som han framställs i media, inte minst i europeisk. Många gånger tycker jag det administrationen säger om olika frågor verkar rimligt och riktigt men däremot är det problem med att utförandet, med att få något praktiskt gjort som matchar de fina orden. Och där har kongressen definitivt ett ansvar också för att inte lyckas ena sig om vettiga förslag. Får se om de lyckas ena sig om nästa eldprov: immigrationsfrågan som splittrar inte bara de båda kamrarna i kongressen men också republikanerna själva. Kanske det blir ännu ett bakslag för republikanerna till sist.

"Amerikanska telefoner avlyssnas i hemlighet"

2006-05-12T15:06:00.000+02:00

SVT har en härlig beskriving av den igår släppta nyheten från USA Today om hur NSA övervakar trafikdata, inte avlyssnar, från majoriteten boende i USA, något jag tog upp också igår. SVT säger i sin rubrik att 'amerikanska telefoner avlyssnas i hemlighet'. Det är uppenbart att man får ta SVTs rubriker med en nypa salt och ifrågasätta hurvida det de framför är korrekt eller missledande. Därefter finns ett reportage som är väldigt ifrågasättande mot Bush, som intervjuar personer som motsätter sig åtgärden osv.

Varför tror jag att NSA inte avlyssnade människor? Låt mig se. USA Todays egna frågor och svar säger detta:
'Avlyssning är inte en del i detta program' (Eavesdropping is not part of this program.)
Washington Post använder liknande fraser för att beskriva programmet. Tidningen säger:
'Personal från NSA rapporteras analysera det materialet för att identifiera misstänkta telefonsamtalsmönster men lyssnar inte på eller spelar in individuella telefonkonservationer' (Agency personnel reportedly analyze those records to identify suspicious calling patterns but do not listen in on or record individual telephone conversations.)

I samma artikel på Washington Post presenteras en opinionsundersökning där hela 63% av de utfrågade amerikanerna säger att de tycker att NSAprogrammet som det presenterats är ett acceptabelt sätt att undersöka terrorism. De flesta tycker att behovet att undersöka terrorism vinner över behovet att inte lämna ut potentiellt privat information. Varför får inte dessa människor en röst i tidningar och i media i allmänhet där det istället betonas vad 'kritiker' säger. Erixon har en poäng i ett relaterat inlägg idag om att åtgärden med att spara trafikdata måste vägas mot att eventuellt kunna stoppa framtida attacker. Det går inte endast att se bara ena sidan.

De nya uppgifterna om NSAs loggning av telefonsamtal

2006-05-12T03:16:00.000+02:00

Thomas Nordegren rapporterar på Sveriges Radio om hur NSA loggar telefonsamtal genom att ha kontakter med de stora telefonbolagen i USA. Direkt citeras en demokratisk senator som får uttrycka sin avsky för sådana program. Det handlar såvitt som framkommit inte alls om att myndigheterna avlyssnar själva samtalen i sig utan uppgifter sparas om vilka nummer som har kopplingar med varandra, när folk ringer, hur länge osv. USA Today som tog mot de läckta uppgifterna säger att personlig information som namn, personnummer (socialförsäkringsnummer) och adresser inte sparas vilket saknas i SRs rapportering. Sen kommer Thomas Nordegren direkt in på hur samtalen skulle kunna avlyssnas:

Samtalen kan antingen analyseras med datorprogram som söker efter nyckelord eller avlyssnas manuellt. Den nya tekniken har gjort att hemliga agenter i slokhattar som kopplar in sig med banankontakter i telefonskåp och sitter och väntar i en bil nu definitivt tillhör historien.

Om man ska tro USA Today har de nya avslöjandena inget att göra med avslyssning och därmed användande av nyckelord som datorer använder. Jag vet inte vad han får det ifrån. Kanske för att få historien att låta mer dramatisk än den behöver vara.

En annan sak som saknas på SR är också att de läckta uppgifterna om NSAs påstådda metoder kommer samtidigt som Michael Hayden ska genomgå senatsförhör för hans nominering som ny CIAchef. Nomineringen var lite kontroversiell och det är inte osannolikt någon nu låtit dessa uppgifter om NSAprogrammet låta komma ut i media för att försvåra att utnämning går igenom.

Min reaktion är avvaktande men jag är inte speciellt upprörd av dessa metoder om det nu är sant som USA Today rapporterar. Om myndigheterna lagrar de nummer som jag ringer och inte sparar namn, adress och socialförsäkringsnummer och försöker avpersonifiera så mycket som möjligt kan jag inte se att jag skulle behöva oroa mig. Jag tycker nog det är mer irriterande att någon väljer att avslöja NSAs metoder för att de är missnöjda med en nominering.

Mer information: NPR har talat med reportern på USA Today som skrev artikeln. NPR diskuterar i ett annat inslag tillsammans med en datavetenskapsprofessor vilka tekniker som kan användas för att analysera den lagrade informationen om telefonsamtal.

Ett avsteg för Göran Greider

2006-05-11T17:59:00.000+02:00

Jag gör ett avsteg från att beskriva eller kommentera frågor relaterade till något internationellt. Jag skummar ibland igenom vad personer som Göran Greider skriver för upplysnings och för skojs skull. Nu senast läste jag i hans ledare om friskolors varande med den olycksbådande titeln 'borgelig barnfientlighet' hur han ser på föräldrars ansvar för sina barn:

hela tiden är det föräldrarna som utifrån sin snäva världsbild bestämmer över de helt försvarslösa barnen

Det rör sig om Görans åsikt att det är bäst för barnen om de inte indoktrineras med religion från barnsben. Som jag ser det är den yttersta frågan om det är föräldrarna eller samhället (myndigheter, allmänna opinionen osv) som kan bedöma vad som är bäst för sina barn. De allra flesta föräldrar vill sina barn det bästa och jag tror mer på föräldrarnas förmåga än personer som Greider att utse var barnen ska gå i skolan. Det säger sig självt att Göran Greider hellre ser att ansvaret för barnens uppfostran går till någon annan än föräldrarna med deras snäva synsätt. Kanske kan man utbilda legitimerade föräldrar på någon högskola och beroende på ens betyg i en sådan utbildning kan man bli berättigad till många eller få barn?? Allt för att så få försvarslösa barn som möjligt ska drabbas av föräldrarnas snäva världsbild och samhället därmed ska drabbas negativt...

Jag reagerade mer på Greiders sätt att uttrycka sig än förorda en utveckling med fler och fler friskolor. Greider har en poäng att det allmänna skolan är en mötesplats för personer med olika bakgrund vilket riskerar minska med fler friskolor. Samtidigt förstår jag föräldrar som vill ge sina barn den utbildning de tycker är bäst för sina barn och därmed vill välja den skola barnen ska gå i. Så jag är lite kluven men lutar ändå åt friskolor pga föräldrarnas rättigheter. Det är ingen mening att vara nedlåtande mot föräldrar som jag uppfattar att Greider är.

I USA bussas elever fortfarande runt från sitt eget område till ett annat för att minska segrationen i vissa delstater. Kanske blir det samma utveckling i Sverige med i framtiden. Elever från Limhamn kanske tvingas slussas in Rosengård och tvärtom? Vem vet? Inte för att tycker det är en bra ide.

Ord som rasism och främlingsfientlighet används lättvindigt

2006-05-11T14:15:00.000+02:00

Är jag en rasist och främlingsfientlig? Den uppfattningen kan jag åtminstone få om jag läser två artiklar i svenska pressen idag och det är förolämpande och provocerande. På DN Debatt går en utredare åt regeringen ut och varnar för ökad risk för rasism präglar årets valrörelse. Som exempel på inte riktigt rumsrena frågor tas upp hur vissa partier sägs ta upp problem som finns med invandrare och socialbidragstagande, kriminalitet och svenskakunskaper. Budskapet är att det är fel att diskutera i den allmänna debatten, vare sig sambanden finns där eller ej. Bättre att se åt andra hållet i så fall verkar det som.

Krav på invandrare ses av utredaren som diskriminering:

En annan form av diskriminering med språkliga medel är att föreslå eller försvara negativ särbehandling av en grupp människor. Detta var inte vanligt i valretoriken 1988-1998. Men i 2002 års valrörelse förekom flera förslag som på olika sätt gick ut på att göra det svårare att bli "svensk", att få behålla den statusen och att få del av förmåner som boende i Sverige har.

Det skulle krävas kunskapstest för medborgarskap (enligt moderaterna och folkpartiet), en gång beviljat svenskt medborgarskap skulle under vissa omständigheter kunna återkallas (enligt moderaterna, ett förslag som i annan tappning nu håller på att utredas på regeringens uppdrag) och "arbetskraftsinvandrare" skulle en första tid få avstå från vissa sociala förmåner (enligt moderaterna, folkpartiet och centern).

Krav på invandrare både ifråga om uppehållstillstånd och medborgarskap är så självklart att det knappt förtjänar något bemötande. USA som brukar användas som ett exempel på ett effektivt invandrarland har sedan länge hårda krav på detta område. För medborgarskap ställs t.ex krav på kunskaper i engelska, samhällskunskap, historia och lagar som den naturligaste saken i världen. En stat som väljer att ta emot invandrare har stor frihet, skyldighet och rätt att ställa krav på de individer det väljer att ta in och acceptera som medborgare. Det är inte för mycket begärt att de individer som väljer att försöka bli medborgare ett land får anstränga sig lite att lära sig lite om historien och samhällskunskap innan han/hon får ett medborgarskap. Värderingar är svårare att testa, därmed inte sagt att det inte kan göras eller är önskvärt. I USA är fortfarande 'medlemskap i kommunistisk eller annan totalitär organisation' ett stort minus för den ansökande.

På Aftonbladet är debatten ännu vulgärare. En på kulturavdelningen (jag fattar fortfarande inte vad det har med kultur att göra...) anklagar Expressens PM Nilsson att vara främlingsfientlig efter sin ledare häromdagen. Kulturskribenten Petter Larsson, som hade svårt att förstå att det kunnas finnas kulturskillnader som hade någon relevans som förklaring för skillnad i brottsstatistik för övrigt, avfärdar alla sorters tester på invandrare såvida inte svenskar själva ska genomgå dem:

För jag antar att också vi som redan har medborgarskap i likabehandlingens namn måste genomgå testet? Annars handlar det ju bara om gammal vanlig utestängning av människor som haft oskickligheten att födas i andra länder.

Vi behandlar knappast människor utanför och innanför Sveriges gränser likvärdigt och stödet för att göra det lär vara oerhört svagt bland allmänheten. Självklart kan landet ställa krav på invandrare för att bli medborgare eller för att få uppehållstillstånd som inte svenskar behöver bry sig om just för att de är födda i landet. Någon sorts utestängning lär behövas. Alla som vill kan knappast komma in i varken Sverige, USA, Tyskland eller något annat land bara för att de känner för det. Livet är på ett sätt orättvist i att landet där man föds avgör vilken välfärd man kan åtnjuta. Att man född i Sverige, Frankrike eller Japan resulterar i en mycket större chans att åtnjuta materiell och annan välfärd jämfört med en person som föds Etiopien, Sudan eller Pakistan i genomsnitt. Är lösningen att ta in alla som vill invandra till rika länder? Jag köper inte det och jag tror att en överväldigande majoritet av Sveriges befolkning inte köper det heller. Ett land kan ta in individer som det uppfattas ligga i nationens intresse att ta in. För Petter Larsson verkar alla individer i hela världen ha samma rätt att bli svenska medborgare. Det är nästan som det skulle vara en mänsklig rättighet inskriven i FN-dokument... Petter ifrågasätter också om det finns någon värdegemenskap i Sverige. Det är svårt att sätta på pränt men det betyder inte att det finns där i bakgrunden. Vem kan säga att våra värderingar i allmänhet inte skiljer sig från de i USA, Japan eller Iran? Det kan ha att göra med synen på individuellt kontra kollektivt, individen kontra familjen, religion kontra sekuläritet osv osv....

Magnus Karaveli skriver om hur svensk identitet är viktig, hur nationer hålls samman av gemensamt språk, med historia, kultur och traditioner. Jag håller inte riktigt med om allt men Magnus tycker jag bidrar med ett perspektiv som saknas i den svenska debatten: ett mer konservativt synsätt i denna fråga. NPR har ett intressant inslag om vilken sorts nationell identitet Amerika har. Där diskuterar t.ex Huntington hur Amerika kan ses inte som en smältdegel eller sallad utan som en tomatsoppa. Invandrarna lägger till extra kryddor men när man äter tomatsoppan känner man fortfarande igen det som tomatsoppa.

Amerikanska politiker utnyttjar företagsflygplan och öppnar för intressekonflikt

2006-05-10T20:44:00.000+02:00

En historia som det pratas om på amerikanska nyhetskanalen MSNBC är hur många amerikanska politiker i kongressen använder flygplan som tillhör privata företag för att åka till middagar, intervjuer, insamlingar runtom i USA. Ett exempel som ges är möjlige presidentkandidaten för republikanerna, Geroge Allen, som flög till en ledarskapskonferens men som endast betalade tillbaks för en förstaklass-biljett trots att det inte på långt när täckte hela kostnaden för företaget som hyrde ut planet.

Enligt NBCs enhet för undersökande journalistik ska förfarandet vara mycket utbrett och finnas i båda partierna, inkluderande personer som Harry Reid, Bill Frist. Företagen tjänar på det för att de kan ha en lobbyist på planen och få en närmare relation med kongressledamöten och kongressledamöterna får mer flexibilitet och bättre service. Problemet tycker jag att det öppnar för korruption och risken finns att senatorer och andra politiker hamnar i någon sorts tacksamhetsskuld som påverkar deras framtida beslut. Kan inte säga att jag är särskilt imponerad av just detta förfarande med resande på privata jet men å andra sidan blir det nu en stor nyhet och man får hoppas att det medverkar till att se över reglerna.

Snabba slutsatser om syftet med Irans presidents brev till Bush

2006-05-10T16:30:00.000+02:00

Bitte Hammargren, som bevakar arabvärlden, Turkiet och Iran på Svenska Dagbladet, drar direkt slutsatsen att Ahmadinejad söker skapa förtroende mellan USA och Iran med sitt brev:

'Den ultrakonservative presidenten Ahmadinejad gör det som varit otänkbart i iransk politik sedan ayatollorna tog makten för över 25 år sedan: han vänder sig direkt till ledaren för Store satan i hopp om att förtroendet mellan länderna ska kunna återupprättas.'

Intressant sätt att hoppas att återupprätta förtroende med påståenden om att västerländska demokratier som koncept har misslyckats och ifrågasättande om inte terrorattackerna vid 9-11 egentligen inte hade personer inom amerikanska säkerhetstjänsterna som medhjälpare. Om Ahmadinejad hoppades få till en slags direktkontakt mellan USA och Iran eller sätta den amerikanska administrationen under press att ha mer sådan verkar det vara ett rätt misslyckat försök. Det är så enkelt för Bush och andra inom administrationen att helt avfärda brevet utan att få alltför många frågor från politiska motståndare. Kanske att direktkontakt mellan Iran och USA kunde vara en ide men risken är att Irans ledning endast använder ett sådant scenario till att utmåla sig själva ännu mer som islams försvarare mot stora satan USA för att försöka få sitt folk att stödja dem istället för att Iran känner att hela världen är emot att de skaffar kärnvapen.

Vem vet vad det verkliga syftet med brevet var. Det kom ju väldigt lägligt nu när säkerhetsrådet diskuterar eventuella åtgärder eller uttalanden mot Iran. Men eftersom brevet inte innehåller mycket annat än anklagelser, råd om att gå tillbaks till Gud osv är väl den stora nyheten att det skrevs överhuvudtaget och inte så mycket substansen i det.

Reaktioner i media på brevet:
Christian Science Monitor skriver om brevet:

Experter säger att istället för att vara något slags steg mot en ökad dialog så avslöjar brevet just hur långt ifrån varandra Washington och Iran är.

Lite annan infallsvinkel än Bitte Hammargren även om en annan artikel på Svd inte ser brevet som en ny öppning.
På USAToday kan man läsa att:

Brevet visar Ahmadinejad, 49, som en naiv ledare vars åsikter kommer från avsky och ignorans angående västvärlden enligt politiska psykologer och Iranexperter som har läst eller sett beskrivningar av det 18-sidor långa brevet.

Vidare beskriver en Iranexpert på Council av Foreign Affairs en islamist med hybris. Samme person tycker Bush och USA ska svara på brevet med en fras av typen 'tack för ert informativa brev.'. Låter som en bra ide tycker jag.
Wall street Journals ledande diplomatiska korrespondent går på NPR igenom brevet i detalj och läser mellan raderna.

Spridda funderingar om senaste tidens händelser i USA

2006-05-09T13:56:00.000+02:00

Så är man tillbaks vid tangentbordet till sist. Jag har inte hängt med så mycket om vad andra har skrivet eller följt varje liten nyhet på samma sätt som tidigare.

Här i USA är nu nomineringen av Michael Hayden till CIAchef en väldigt stor sak i nyheterna. Morgnontv bjuder in representanter från kongressen som talar om hur kritiska de är att en militär och inte en civil föreslås leda CIA. En tuff tid i kongressen innan han blir konfirmerad kan bli fallet. Förutom civil kontra militär är det annan politik i form av ifrågasättande av avlyssningsprogram som ligger bakom skeptisismen. Jag tror själv att Hayden blir mycket bättre ledare än f.d. republikanske kongressmannen Porter Goss som fick gå av okänd anledning. Igår tittade jag på ett tal från januari i år på CSPAN med anslutande frågor med Michael Hayden angående kontroversiella avslyssningsprogram. Han gör ett bra intryck och verkar otroligt kunnig. Det är också svårt att förstå att så mycket krut läggs på att debattera denna utnämning då kongressen har andra frågor som Irak, efterverkningarna av Katrina, immigration, hälsovård, bensinpriser, oljeberoende osv att diskutera istället. Kongressen verkar i nuläget svårt att få fram några förslag tycker jag.

Angående just de höga bensinpriserna här (relativt till tidigare sett) så är jag inte imponerad av reaktionerna från politiker i kongressen. Bill Frist vill ha en rebatt på hundra dollar för de höga priserna, något som skulle täcka uppfyllandet av bilen ett par tre gånger med bensin. Är detta det bästa som republikanerna i kongressen kan komma med? Att ge bort pengar ungefär som skattesänkningar i en tid av stora underskott i budgeten. Andra föreslår just sänkta skattesänkningar i bensinskatten. Republikanerna har sedan dess dragit bort 100-dollarsförslaget. En Bushekonom var för övrigt väldigt kritisk mot skattesänkningsförslaget just för att det skulle stimulera ökning av konsumtion av bensin. Knight Ridders skriver att republikanerna i allmänhet vill ha större raffinaderikapicitet och mer oljeproduktion vilket kanske innebär förslag om ta upp olja i Alaska. Demokraterna kritiserar istället prissamarbete mellan oljebolagen, vilket Bush gått med på att undersöka, och mer bränslesnåla bilar. Här är jag nog mer på demokraternas sida i att ge incitament att köpa bränslesnåla bilar. Det har varit mycket prat om hybridbilar här på sistone och det kan kanske vara ett litet steg på vägen. För nuvarande får en person som köper en hybridbil 2000 dollar som avdrag i deklarationen tror jag. Sedan hörde jag också av f.d. CBSankaret Dan Rather om möjligheterna med att köra bilar på etanol, dvs man kommer ytterligare ett steg bort från beroendet av stater vars folk inte alltid gillar oss. Hur det än är så är ett högt pris på bensin en drivkraft för att ändra beteenden och satsa på alternativa drivmedel.

Immigrationsdebatten finns kvar förtfarande men senaten och representanthuset är långt ifrån varandra så frågan är om något förslag går igenom. En Zogby-undersökning verkar visa att de flesta väljare föredrar representanthusets hårdare linje istället för senatens mjukare linje, inklusive de flesta som kallar sig liberala. De allra flesta verkar också vara överrens om att lagarna varit helt otillräckliga hittills angående invandrare. Illegala immigranter fortsätter att demonstrera och göra sig röst hörd i USA. Nu senast var det på första Maj, kanske inte den smartaste dagen att gå ut på gator och torg här då socialism inte står särskilt högt i kurs hos många amerikaner. Arbetaren tar upp vilken effekt demonstrationerna och bojkotten haft. Tidskriften talar uppmuntrande om hur affärer och restauranger tvingades stänga osv men det är också detta som gör att folk blir kritiska till demonstrationerna som sådana. Jag vet inte hur många reportage jag såg i dagarna efter demonstrationerna om hur affärsinnehavare och restarantägare drabbats negativt ekonomiskt och det riskerar få negativa efterverkningar för sympatierna för de illegala invandrarna. Trots att de flesta säkert gick med amerikanska flaggor så fokuserades det också på de som hade mexikanska flaggor i rörelsen och som hade plakat på spanska. Det lär inte heller hjälpa de illegala immigranterna. NPR tar upp risken för bakslag pga av demonstrationerna.

Inget skrivande förrän i Maj

2006-04-19T16:58:00.000+02:00

Pga av resande kommer jag inte blogga något förrän i början av Maj igen.

USA går hårt åt Hamasregering efter terrorattacken

2006-04-18T01:51:00.000+02:00

Hamas är nu under starkt internationellt tryck att ta avstånd från våld efter den förfärliga terrorattacken mot civila i Israel. Men istället har en talesman från Hamasledda inrikesministerium sagt att det är 'ett naturligt resultat av fortsatta israeliska brott mot vårt folk' och att folket har 'all rätt att med alla medel försvara sig'. Andra Hamasledare talar om att 'palestinier försvarar sig så mycket de kan'. Det ska bli intressant att höra om Hamasledaren i regeringen uttrycker sig lika förfärligt.

Reaktionen från USA angående Hamas's talesmäns reaktion på terrorattackerna lät inte vänta på sig. AFP rapporterar att USA varnar Hamasregeringen för svåra konsekvenser mellan palestinska myndigheten och alla stater som söker fred vid försvar eller stöd av terrorattacker. Vidare i en annan artikel av AFP säger amerikanska UD att detta visar den Hamas's verkliga natur eller sanna ansikte. Talesmannen säger bland annat:

Vid möjligheten, den första möjligheten att fördöma en terrorakt så har Hamas beslutat att stödja den. Det vill säga - vi ser nu denna Hamasledda regerings sanna natur. De vill hellre uppmuntra sextonåringar att gå ut med sprängmedel fastsatt runtom sig och gå ut och döda andra sextonåringar, andra civila. Detta är den typ av regering vi har att göra med.

Det är rätt att nu syna Hamas' kort. Antingen tycker de att det är acceptabelt med terrordåd mot civila, även efter de är regeringsställning, och får ta konsekvenserna i relationerna med andra länder. Eller så försöker de gå från sin historik med våld, terrorism och slå in på en ny väg osannolikt som det kan tyckas. Detaljer om USAs syn på Hamas's kommenterar efter terrorattacken finns på amerikanska UDs sajt. Bland annat tas upp USAs relation till de länder som nu börjar ge palestinska myndigheten pengar. Voice of America tar även upp Vita Husets reaktion.

Mer reaktioner på attackerna hittade jag här. Kofi Annan trycker på för att Hamas öppet ska ta avstånd från dådet. En jordansk talesman varnar för att attacken kan bli väldigt skadlig för det palestinska folket. Jag såg på DN att t.om. Carin Jämtin nu krävde att Hamas skulle ta avstånd från attackerna och att hon tyckte det var stötande av Hamastalesmän att säga som de gjort. Nu vill jag höra vad de som uttryckt att det är förfärligt att Sverige, EU och USA inte stödjer den palestinska myndigheten säger. Tycker de fortfarande att det är orättvist att världen inte stöder Hamasledda regeringen med tanke på framgångsrika val även om regeringen inte tar avstånd utan snarare legitimerar och stödjer rena attacker mot civila? Argumenten att ett fritt val automatiskt medför stöd til vilken organisation som helst är vansinnigt.

Stödet för självmordsbombningar bland palestinierna är för övrigt stort. Vi vet sedan tidigare att stödet för rena terrorattacker mot civila har brett stöd. I en studie för ett år sedan rapporterad av palestinagrupperna.se så tyckte 49.7% att det var ok med självmordsbombningar mot civila. Rätt skrämmande egentligen.

Jag såg att företrädare för både islamiska jihad, som nu misstänks ligga bakom terrordådet i Israel, och Hamasledare var i Iran och samtalade med högsta ledningen i det landet. Vid ett eventuellt anfall mot Iran så skulle Hamas och islamiska jihad ansluta på Irans sida sägs det från dessa organisationer. Ser det mest illa ut för Iran att ansluta sig med terrororganisationer eller är det värre för Hamas att öppet associera sig till Iran med alla dess bisarra uttalanden och hot?

Karaktärisering av immigrationsdebatt i USA

2006-04-17T14:25:00.000+02:00

Igår när jag kollade på DNs förstasida såg jag en rubrik 'De papperslösa är Amerikas nya ödesfråga' avhandlande immigrationsdebatten i USA. Artikeln visade sig vara skriven av en Magnus Linton men språkbruket för beskriva debatten i USA var irriterande, i alla fall för mig.

Bakgrunden är naturligtvis alla illegala immigranter från Mexico och hur dessa ska behandlas och hur framtida immigration kan kontrolleras. Det är inte särskilt logiskt att det finns ett lagligt sätt att ta sig in i Amerika med strikta kontroller och sedan ett annat sätt genom att endast springa över gränsen utan någon som helst kontroll. Det är begripligt att illegala immigranter nu demonstrerar för att de är oroliga för att det blir ökad press på strikta åtgärder när det gäller dem eller t.o.m. risk för att de sänds tillbaka, åtminstone de som kommer den senaste tiden. Oklart är dock exakt hur det kan gå till. Men Magnus Linton beskriver istället demonstrationerna såhär:

i måndags marscherade miljoner människor över hela USA i protest mot nyvaknad xenofobi

och

för att stilla en rasistisk opinion avsätts mer pengar till militariseringen av Södern

Detta sätt att beskriva debatten reflekterar tillbaks på Magnus Linton i mina ögon. Det finns väl många skäl att vara negativ till inte minst illegal immigration utan att för den del vara främlingsfientlig. Varför ska vissa kunna kringgå en laglig immigration och sedan belönas för detta genom ett medborgarskap t.ex? Och det där med 'en rasistisk opinion' slår också tillbaks mot Magnus. Det är så svepande skrivet och det är därför det blir så fel. Visst finns det säkert individer i Södern som i Sverige som ser främst på hudfärg men immigrationsfrågan är så mycket mer komplicerad än just sådana saker och kan inte förenklas på det viset. Opinionsundersökningar visar att opinionen är delad till om den nuvarande immigrationsnivån är bra eller dålig för landet. Vissa tycker det stärker landet och andra tycker det hotar Amerikas traditioner och kultur. Säkerligen beror det på typen av immigration givetvis. Det är svagt att avfärda opinionen som rasistisk i mina ögon. Och även om Magnus överdriver med 'militariseringen av Södern' finns visst förslag om hårda gränskontroll mot Mexico. Och konstigt vore det väl om det inte fördes en debatt om hur immigrationen kan komma under kontroll igen. Varje land måste kunna ha gränser givetvis och kunna bestämma vilka individer som kan få komma in i landet. Det är inte så konstigt.

Har jag missat något angående Iran?

2006-04-16T16:24:00.000+02:00

Svenska Dagbladet/TT skriver idag att:

USA har i helgen flaggat för ett militärt ingripande mot Iran om inte landet hörsammar kraven på att upphöra med anrikning av uran

och

Uttalandet var en kommentar till att USA:s utrikesminister Condoleezza Rice i helgen antydde ett militärt ingripande mot Iran om inte landet slutar anrika uran.

Ok att jag inte kollat lika noggrant den senaste veckan men om USA nu talat om ett angrepp mot Iran såvida inte Iran slutar med anrikning av uran borde jag ha hört talas om detta på amerikansk tv. Istället talas det om på pratshower idag om hur Bush är mindre hökaktig angående Iran jämfört med Irak. Vidare talas det om vad det egentligen betyder när man säger att det är 'oacceptabelt' att Iran skaffar kärnvapen. Enligt kommentatorer på morgontv så är det en debatt i administrationen om hurvida det är tänkbart att USA kan leva med ett Iran som har kärnvapen eller ej.
AFP och Reuters skriver om hur USAs företrädare funderar på att pusha för specifika sanktioner, inte minst resesanktioner mot ledarskiktet i Iran, och att frysa vissa tillgångar i FN. AFP skriver att USA insisterar på en diplomatisk lösning även om man för den delen inte vill avfärda ett militärt alternativ. Är det detta som fått TT att påstå att USA nu flaggat för angrepp? En relaterad Reutersartikel efter helgen tar inte heller upp något om att USA flaggat för angrepp. Såvida inte någon bättre upplyst kan informera mig så drar jag slutsatsen att Svd/TT sprider felaktig och missledande information, antingen medvetet eller omedvetet.

Uppföljning av Seymour Hersh-historien

2006-04-10T14:39:00.000+02:00

Efter Seymours Hershs Iranhistoria har inte reaktionerna låtit vänta på sig.

Vita Huset tonar ner talet om attacker mot Iran och poängterar diplomati och säger:

Och de som drar stora, definitiva slusatser baserade på normal försvars- och underrättelseplanering är dåligt informerade och inte kunniga om hur admnistrationen tänker angående Iran.

Denna känga levereras troligen inte minst till Seymour Hersh själv men tidningsredaktioner och diverse bloggare kanske känner sig träffade?

AFP rapporterar om reaktionen från Bushs kritiker. Däri kan man läsa hur Hersh uttalar sig på CNNs Late Edition om Bush som en 'messiansk' president. Som sagt, denne journalist är inte på god fot med presidenten. Jag hittade ytterligare ett uttalande från pentagon om hans tidigare rapportering angående Iran. Tydligen har Pentagon faktagranskat hans artikel och hittat massor av felaktigheter. Jag vill inte avvisa artiklar som Hershs skriver men jag är

Bildt tycker Hershs artikel är läsvärd bortsett från historien om ett kärnvapensscenario. Det har varit uppenbart hela tiden att nyheten med kärnvapen fick alldeles för stort utrymme i media.

John Kerry anklagar Bush för 'cowboydiplomati' och för att han förlitar sig för mycket på militära lösningar. I detta fallet med Iran är det tveksamt om kritiken är berättigad än. Kerry avvisar också kategoriskt attacker med taktiska kärnvapen som 'höjden av oansvarighet'. Sådana attacker kommer inte ske.

Seymour Hersh och Iran

2006-04-09T17:58:00.000+02:00

DN och Aftonbladet rapporterar i dagarna om Seymours Hershs artikel som talar om planering i USA angående eventuell attack mot Iran. Fraser som förekommer är 'President Bush förbereder en kärnvapenattack mot Iran', 'Bush förbereder storskaliga flyganfall mot Iran' osv. Det verkar vara en riktigt stornyhet men då kan vi ju lugna ner oss lite och fundera på hur mycket information vi just nu har angående denna fråga. Seymour Hersh ger inga namn vad jag vet utan förlitar sig på källor som han låter vara anonyma vad jag förstår. Så det hänger mycket på vilket förtroende vi har för journalisten och författaren Hersh. Och kanske är det därför som Aftonbladet och DN använder ord som 'ansedde', 'en av de mest respekterade undersökande reportrar i USA', 'flerfaldigt prisbelönta' för att ge mer kredibilitet åt rapporteringen och som försvar varför tidningarna slår upp nyheterna så stort.

Bakgrunden är att Seymour Hersh visst fått pris för sin rapportering och gjort undersökande journalistik. Klart är också att denne journalist är extremt kritisk till den nuvarande administrationen vilket han självfallet har rätt att vara men en sorts deklaration om hans gångna uttalanden kan vara relevanta för att bedöma hans nuvarande artiklar. Democracy Now visar att han tycker att USA tagits över av en kult på 8-9 neokonservativa. Pentagon har kritiserat hans rapportering angående Iran och kallat hans uppgifter 'fantastiska påståenden'

Jag förhåller mig tills vidare skeptisk till att USA verkligen kommer att bomba Iran. Politiker här verkar visst vara beredda på att militära åtgärder kan behövas som sista utväg om allt annat misslyckas för att förhindra att Iran får tillgång till kärnvapen. Pentagon har säkert planering för olika sorts scenarier utan att för del skull administrationen planerar gå in med militära åtgärder mot ett land. Som det verkar vill Vita Huset ha tryck på Iran från hela världen och att Iran ska höra med samstämming röst att landet inte kan utveckla kärnvapen. Så tyngdpunkten ligger på diplomatiska åtgärder även om man inte vill frånsäga sig rätten i sista hand till vapenmakt. Brittiska utrikesministern Straw kallar rapporteringen om amerikansk kärnvapenbombning mot Iran för 'totally nuts', dvs helt vansinnig. Och att sådana vapen skulle användas eller hotas med tror jag inte heller på.

Några kommentarer i bloggvärlden:
Mr Brown:

Det som är ytterligt skrämmande är att både USA:s kongress och Bush, å ena sidan och Iranierna å andra sidan verkar vara inställda på krigshandlingar i någon form.

Jag tror det är missvisande att säga att kongressen och Bush är inställda på krigshandlingar. Visst finns det väl flera som är beredda på ett sådant scenario men jag tror inte att det är något attraktivt scenario för någon.

Frihetens vingar skriver:

Återkommande propagande mot och för olika regimer lär strömma via media och vi som mediakonsumenter måste vara medvetna om agendan bakom informationen och inte svälja allt med hull och hår.

Det är något rätt viktigt att försöka vara källkritisk som mycket som möjligt. Med tanke på Seymour Hersh tidigare uttalanden kan jag inte låta bli att vara lite försiktig med att ta hans information bokstavligt.

Från bloggen Pesten kommer från väster talas det om uppgifterna från Hersh som 'bekräftelser' om att USA har storskaliga planer att anfall Iran och att Hersh är den störst auktoritet som finns. För mig är detta ingen 'bekräftelse' på att USA vill anfalla Iran utan uppgifterna som sprids ser jag med bakgrund till vad Seymour tidigare skrivit.

Erixon har som rubrik 'Atombombsanfall mot Iran inte uteslutet' men sedan kommenterar inte Erixon på något sätt negativt uppgifterna om kärnvapen mot Iran vilket jag saknar i det hela. Jag kan heller inte hålla med om nödvändigheten i att bomba Iran. Att det är möjligt är rätt klart men vad kommer efter?

Immigrationsdebatt inte endast i USA

2006-04-07T14:57:00.000+02:00

Det är inte endast i USA som nu folk har en immigrationsdebatt. Igår verkade det som om senaten kunde ena sig grovt sett om en lösning men det är fortfarande en strid om ytterligare förslag där och det största problemet är sedan hur deras förslag kan jämkas ihop med representanthusets mer hårdföra förslag. Mccain och andra som går med på förslag som i själva verket möjliggör för illegala immigranter att stanna i landet löper en risk att stöta bort en del republikanska väljare, för vilka immigrationen kan vara en starkt känslomässig fråga.

I Tyskland har Der Spiegel haft flera kolumner på senaste tiden. I artikeln 'Tysklands skola av hårda knuffar' berättas det om att ett brev från en skola med 83% invandrare fått många tyskar att oroa sig för skolsystemet, det tyska samhället och integrationen av invandrare. Skolans ledning berättar om hur lektioner präglas av aggressivitet, respektlöshet mot vuxna och där det värstingar blir förebilder för andra. En del lärare sägs inte våga sig in i lektionssalar såvida det inte har en mobiltelefon där de kan ringa efter hjälp. Troligtvis är denna situation extrem men detta är tydligen startpunkten för en vidare debatt där nu tyska konservativa kräver ett immigrationsmöte där en omvandling av det tyska utbildningssystemet, mer språkträning och sanktioner mot de som inte går på integrationskurser borde tas upp. En del har mer hårdföra förslag än de som om att elever som inte talar tyska inte kan börja skolan. I en annan Spiegel-kolumn 'Tysklands andra återförening' frågar sig artikelförfattaren att om några nu uppger att det finns en integrationskris och att mångkulturismen är död, så än sen? Ska alla bara skickas tillbaks eller? Istället hävdar artikelförfattaren att mångkulturismen nu är ett faktum och frågan är fel ställd. Frågan tycker författaren är hur vi anpassar oss till hur verkligheten ser ut idag. Inrikesministern Schauble reagerade på kritiken av USAs utrikesministerium angående hotet av unga europeiska muslimer mot Amerika. Schuabler säger att det det finns en gräns för hur mycket myndigheterna kan göra för att integrera immigranter och föräldrar till immigrantbarn får ta sitt ansvar. Schaubler säger att de som vistas i Tyskland utan att vilja integreras och vill leva som tyskar har gjort ett misstag att komma till Tyskland. Det må så vara. Omvänt lär väl Tyskland gjort ett misstag att ta in sådana individer tycker jag.

Artikeln går vidare till att ta upp diskussioner om immigration i andra länder som i Frankrike och Holland. Enligt AP vill nu Frankrike välja sina invandrare i högre utsträckning och med mer betoning på högre utbildade. Mer detaljer om det franska immigrationsföslaget som är på väg i parlamentet finns här. I förslaget finns temporära uppehållstillstånd för arbetande högutbildade (helt ok), att utländska personer som tar in familjemedlemmar måste kunna visa att de kan försörja dem (högst rimligt tycker jag), att den som ansöker om permanent uppehållstillstånd kan tvingas ta franskaundervisning och undervisning om lagar och samhälle. Det är också helt ok. Vidare så måste de personer efter 10 år i landet kunna språket och värdena av franska republiken. Vad värdena är är kanske mer diffust men språkkrav helt rätt.

I Storbritannien verkar människor oroa sig för utvecklingen. Jag har tidigare tagit upp en tidigare undersökning till hur britter ställde sig till mångkulturismen efter attackerna den 7/7 vilket visade en mixad bild av en majoritet som sa att multikultur var bra men även en majoritet tyckte att de som kom till landet skulle ta efter brittiska traditioner och värden. Efter Muhammedteckningarna sa många enligt annan undersökning att deras respekt för andra religioner har minskat och 67% trodde att motsättningarna skulle öka.
Nu enligt senaste studien säger enligt Manchester Online 69% sig oroade över att den egna kulturen hotades. En stor majoritet ville ha övre gränsen för antalet som tas in per år men endast 10% trodde att regeringen lyssnade på vanligt folk i denna fråga. Lite symptomatiskt kanske så avfärdade en talesman för landets inrikesministerium undersökningen för att den endast representerade kommentarer från en liten av landets befolkning. Om det studien systematiskt valde ut personer endast från vissa delar av landet eller från vissa demografiska grupper kan jag förstå argumentationen. Jag hoppas att det inte beror på att stickprovsstorleken var liten i förhållande till landets befolkning i stort men det skulle inte förvåna mig.

Nytt lågvattenmärke i vänstertidningen flamman

2006-04-06T15:29:00.000+02:00

Flamman har idag en vansinnig artikel med titeln 'Sjukhus är mål för USA:s bomber'. I artikeln finns text som

Hennes vittnesmål gör tydligt att kollektiv bestraffning av civilbefolkningen utgör en central tråd i den amerikanska arméns strategi. En viktig beståndsdel i detta är att undergräva vård av skadad civilbefolkning, något som enligt FN kan jämställas med etnisk rensning.

- När de bombar är det uppenbart att några av deras mest primära mål är sjukhus och ambulanser.

Det visar lite hur långt debatten angående USA och Irak har nått och vilka konspirationsteorier som nu förs fram. Det är inte nog med att vara emot invasionen eller vara kritisk till behandlingen till hur fångar har behandlats. Istället ska uppenbart falska uppgifter spridas som de med att primära mål är ambulansen och sjukhus vilket faller på sin egen omrimlighet och absurdhet. Tror någon verkligen att amerikanerna för skojs skull och avsiktligt vill bomba ihjäl sjuka och skadade oskyldiga? Det visar också lite grann hur alla uppgifter sväljs av en del av den inte USAkritiska men USAhatande delen av vänstern om uppgifterna uppfattas som negativa för USA. För mig är det närmast en rasistisk syn på amerikaner som framkommer med texten. Källkritiken är noll verkar det som. Jag äcklas av deras falska propaganda.

Visumfria resor från Europa till USA ett potentiellt hot

2006-04-06T14:08:00.000+02:00

USA ser hot från europeiska militanta islamister. Det skriver Reuters efter att ha intervjuat assisterande utrikesministern och ansvarig för europeiska affärer, Daniel Fried. Han säger att en till två procent av europeiska muslimer är involverade i extremistaktiviteter men att endast en liten fraktion har en potential att gå över gränsen till terrorism men att det endast behövs få för att utföra ett attentat, som för övrigt Italien nu verkar ha förhindrat.

Enligt Reuters:

Fried säger att europeiska muslimers kamp med arbetslöshet, diskriminering och integration har skapat god jordmån för utnyttjande av extremister. Militanta individer utnyttjar också de fria yttrandefrihetslagarna i vissa europeiska länder för att sprida sina ideologier.

'Lägg till detta en väldigt negativ uppfattning och en felaktig uppfattning av amerikansk utrikespolitik bland Europas muslimska minoriteter och du har en särskilt farlig mix' sa han.

Det är intressant att se hur en ansvarig amerikansk politiker ser på situationen i Europa och vilket eventuellt hot det utgör. Robert Leiken vid the Nixon Center och vid Brookings Institute har skrivit att efter den 11:e september fanns det personer i kongressen som ville avsluta visumfritt resande till USA. General Accounting Office har på uppdrag av representanthuset internationella utskott under 2002 utrett vad ett eventuellt slopande av visumfritt resande till USA skulle innebära och rapporten finns här. Newsweek rapporterar också om Leikens studier. Magasinet skriver att av alla de terrorister som gripits i Europa och USA mellan 1993 och 2004 hade 87% invandrarbakgrund men 41% var medborgare i västerländska länder. Detta visar lite på problemet. Exempel på utfrågningar och diskussioner i representanthuset om screening av potentiella terrorister i samband med det visumfria programmet finns här. Saker som diskuteras är terroristlistor, hurvida personer kan behandlas annorlunda beroende på om de är födda eller invandrade till ett land, konsekvenser för turismindustrin vid hårdare krav osv. Rätt intressant. Leiken har också skrivit en annan essä under 2005 som tar upp samma ämne med titeln 'Europas Mujahiden, där massimmigration möter massterrorism'

Men hittils har det ansetts som orealistiskt att slopa visumfritt resande efter allt diplomatiskt och byråkratiskt krångel det skulle medföra. Jeremy Shapiro vid Brookings påstår att visumfritt resande mellan Europa och USA ger USA intäkter på 66 miljarder dollar vilket inte är något att skratta åt heller. Däremot är det rimligt att ha ökad övervakning av de personer som kommer till landet i form av att flygbolag får ge information om flygpassagerare, fingeravtryck tas vid passkontrollen, biometrisk information i pass, ökat informationsutbyte mellan säkerhetstjänster osv. Dock krävs det inte så mycket för att kraven skulle kunna skärpas och det är givetvis om det sker ytterligare attacker i USA från personer som kommer via Europa. Det ligger både i Europas och USAs intresse att förhindra att gränserna mellan dessa världsdelar/regioner sluts alltmer och visumtvång införs.

Kritiska röster från arabisk tidning

2006-04-05T15:32:00.000+02:00

I tidningen Asharq Alawsat hittar jag igen en del intressant material.

I kolumnen 'Grattis Iran' gratuleras Iran till att lycka testskjuta Shihabmissilen med budskapet 'fred och vänskap'. Författaren Abdul Rahman Al-Rashid frågar sig vari detta fredliga budskap ligger:
Om målet var att skrämma amerikanska krigsfartyg stationerade nära krigsspelszonen så är det tid spilld då dessa amerikanska krigsfartyg har större och intensivare eldkraft. De sistnämnda har funnit en ursäkt i testskjutningen av en ny missil för fortsatt konfrontation hävdande bevis för Irans aggressiva intentioner.
Just så lär det nog vara. Rent militärt verkar inte utmaningen från Irans nya vapen vara speciellt stor jämfört med de system USA förfogar över enligt kommentatorer jag sett på TVn här. Däremot är det precis som Abdul säger att för de som vill sätta ner foten hårt mot Iran är det ytterst lägligt med sådana introduktioner av nya vapensystem i Iran under stor fanfar. Jag blir mer orolig för att många, även i kongressen, talar om militära åtgärder kan komma ifråga, i sista hand naturligtvis... Frågan är som alltid vad som kommer efteråt...
I artiklen 'Undersökning av bilden' tar Diana Mukkaled upp bilden av en mannen med huvan på en box och med elektriska ledningen fastsatta i Abu Ghraib. En person kom ut och sa att det var han på bilden och New York Times körde en artikel med en intervju av mannen. Svenska dagbladet gjorde likadant men sedan dess har NYT bett om ursäkt och SVD haft inne en artikel där det sägs att Abu Ghraib-vittnesmålet ifrågasatts. Diana är dock kritisk till aldrig rättningar i arabisk media görs:
En arabisk journalist försökte avslöja sanningen om mannen men hennes redaktör tyckte inte att frågan var värt mödan och bad henne koncentrera sig på annat arbete. Denna redaktör uttryckte en generell trend i arabisk journalism. Principen om ansvarsfullhet är chockerande svag. Ännu idag har ingen arabisk media framfört någon kritik, om än liten, av sitt beteende genom hela Irakkriget. Det är en av de farligaste händelserna som arabisk media har täckt på ett förfärligt sätt.

Arabisk media må vara oansvariga men det gäller andra medier med, men förmodligen och förhoppningsvis i mycket mindre grad, generellt sett. Inför Irakinvasionen tyckte jag att amerikanska medier och journalister i allmänhet ställde för lite frågor och ifrågasatte för lite. Nu har situationen förändrats i Irakfrågan till att gått över i att mest rapportera om de dagliga bomberna. I svensk media tycker jag ofta uppgifter som rör USA inte sällan vinklas eller vrids så att det framställs negativt mot USA och Bush. Och när det gäller Irak så framställs det som ett förlorat fall trots att det finns både negativa och positiva utvecklingsmönster att ta fasta på.

Några vidriga uttalanden från ledare i Mellanöstern

2006-04-03T14:10:00.000+02:00

Yusuf Al-Qaradawi, som hetsat till mord på judar på domedagen, sägs han enligt BBC vara en 'respectable scholar' (ungefär respektabel lärd) och på sin egen sida utmålar han sig den mest prominenta moderata rösten inom Islam som bygger broar mellan traditionalister och reformister. Londons borgmästare Ken Livingstone har tidigare bjudit in denne Qaradawi till London för att diskutera bärande av slöjor i skolor och kallat honom 'one of the most authoritative Muslim scholars in the world today'. Livingstone har sedan försvarat Qaradawi med att de flesta lögner sprids av mediabevakningsinstitutet Memri. Inga problem då att Qaradawi då på sin hemsida har försvarat att män för slå kvinnor eller att homosexuella ska ha döden som straff? Men om det är Memri som har översatt följande klipp (text här) där samma Qaradawi nyligen försvarar självmordsbombningar i Israel så är det väl mediabevakningsorganisationen som ska ha skulden här med och inte Qaradawi? Lite utdrag:
vi tillåter martyrdomssökande operationer och kallar dem 'martyrdomssökande' operationer och avvisar dem som kallar dem självmordsoperationer för de är allt utom självmord. De har rätt att försvara sig.

Då och då kan en kvinna eller en barn bli skadat. För det första rekryteras även kvinnor till armen. Israels samhälle är militaristiskt ändå in i kärnan. Män och kvinnor rekryteras antingen till den vanliga armen eller som reservister. Om barn blir skadade så är det oavsiktligt. Det är krigets nödvändigheter.

Det verkar som om Qaradawi legitimerar attacker mot kvinnor eftersom de ändå är med i armen. Det som saknas är en diskussion om hurvida de som attackeras är civila eller ickecivila. Om en person går in på ett fik eller restaurang för att spränga så många som möjligt i luften utan att någon som helst hänsyn till vilka som drabbas är det rätt annorlunda än avsiktliga attacker mot militära mål, även om jag inte säger att det heller borde uppmuntras då vägen till fred inte kommer via våld, död eller militära medel utan i slutändan med politiska medel.
Hizbollahs ledare Nasrallah säger i ett annat Memriklipp att organisationen ska halshugga de som försöker avväpna organisationen och att de stödjer motståndet i Irak. På sistnämnda punkten är uttalandet inte så annorlunda än Ung Vänster men i form av praktiskt samarbete kan de åstadkomma mycket onödigt lidande för alla parter. Angånde den första punkten är det grundläggande att det inte långsiktigt kan finnas en militant grupp, milis eller någon sorts militär grupp utanför kontrollen av demokratiska krafter Libanon. Samma Nasrallah har tidigare glatt och öppet berättat hur en förpubertala barn har indoktinerats i att 'död är sötare än honung'. Just en fin ledare det.